UFV 2013/916 Vidareutveckling av aktiv studentmedverkan vid Uppsala universitet 2014-2015 Rapport med rekommendationer UPPSALA UNIVERSITET PROJEKTET FÖR VIDAREUTVECKLING AV AKTIV STUDENTMEDVERKAN VID UPPSALA UNIVERSITET 2014- 2015 2016-04-15 UFV 2013/916 Innehållsförteckning 1. Bakgrund _________________________________________________________________ 3 2. Aktiv studentmedverkan ____________________________________________________ 4 3. Projektets uppdrag och verksamhet __________________________________________ 8 3.1 Redovisning av genomfört uppdrag _______________________________________ 8 3.2 Sammanfattande reflektion ____________________________________________ 10 4. Förslag för universitetets fortsatta arbete med aktiv studentmedverkan ___________ 12 4.1 Samordningsfunktion _________________________________________________ 12 4.2 Särskilda utvecklingsmedel ____________________________________________ 13 4.3 Stärkt förankring inom vetenskapsområdena ______________________________ 13 4.4 Samverkan med studentföreningar och studentkårer ________________________ 14 5. Fortsatt utvecklingspotential _______________________________________________ 15 6. Rekommendationer _______________________________________________________ 17 7. Lista över bilagor _________________________________________________________ 18 8. Litteraturlista_____________________________________________________________ 19 2 UPPSALA UNIVERSITET PROJEKTET FÖR VIDAREUTVECKLING AV AKTIV STUDENTMEDVERKAN VID UPPSALA UNIVERSITET 2014- 2015 2016-04-15 UFV 2013/916 1. Bakgrund Den internationella KrUUT-panelen uppmärksammade den unika potentialen av aktiv studentmedverkan vid Uppsala universitet och rekommenderade etableringen av ett kontinuerligt stöd för att skapa hållbara strukturer. Med avstamp i rekommendationerna beslutade rektor (2013- 12-17) om projektet ”Vidareutveckling av aktiv studentmedverkan vid Uppsala universitet” (2014- 2015) UFV 2013/916 på initiativ av studenter i samarbete med lärare och pedagogiska utvecklare. Aktiv studentmedverkan kan ses som en del i en internationell utveckling med fokus på studenters möjlighet att engagera sig i sin utbildning som partners, men följer också en internationell strömning som framhäver universitetets betydelse för ett aktivt medborgarskap. Uppsala universitet har en lång historia av studentmedverkan och studentinflytande vid nationer, studentföreningar och via studentkårer.1 Universitetets pedagogiska program fastställt 2008 har ytterligare tydliggjort studenters och lärares gemensamma ansvar. Många lärare tillämpar en bred repertoar av aktiverande undervisningsformer och vid flera institutioner är studenter engagerade i Supplemental Instruction eller mentorsverksamhet. Vid CEMUS (Centrum för miljö- och utvecklingsstudier) har studenter i samverkan med lärare sedan början av 90-talet utvecklat en modell för långtgående studentmedverkan inom kursutveckling och undervisning. Olika former av studentaktivering och studentinvolvering fördjupar studenters lärande och förståelse, förstärker deras engagemang inom sina ämnen, ger upphov till reflektion över det egna lärandet och främjar generiska färdigheter som att samarbeta och leda grupper (Topping, 2005; Malm, Bryngfors, and Mörner, 2012; Cook-Sather, Bovill, and Felten, 2014). Genom den mångfald av initiativ som drivs av engagerade studenter och lärare och ett systematiskt pedagogiskt utvecklingsarbete har Uppsala universitet profilerat sig som en stark aktör inom aktiv studentmedverkan.2 Projektets innovativa karaktär har uppmärksammats både nationellt och internationellt.3 Föreliggande rapport innehåller en beskrivning av projektets uppdrag och verksamhet, projektgruppens förslag för universitetets fortsatta arbete för att stödja aktiv studentmedverkan samt idéer om den fortsatta utvecklingspotentialen. 1 Se Burman, L. (2013) Vältaliga studenter: studentnationerna i Uppsala som retoriska miljöer 1663-2010. 2 Projektet har uppmärksammats av flera lärosäten och gett inspiration till liknande initiativ. Universitetets arbete med aktiv studentmedverkan har även lyfts fram som ett gott exempel vid en workshop om studentcentrerat lärande vid UKÄ och vid en workshop arrangerad av europeiska kommissionen, ”Developing Future Skills in Higher Education, 24-26/2 2016”. 3 T.ex. genom IJADs (International Journal of Academic Development) publicering av en av projektgruppens artiklar: Barrineau, S., Schnaas, U., Engström, A. & Härlin, F., Breaking ground and building bridges: a critical reflection on student-faculty partnerships in academic development (Mars 2016). 3 UPPSALA UNIVERSITET PROJEKTET FÖR VIDAREUTVECKLING AV AKTIV STUDENTMEDVERKAN VID UPPSALA UNIVERSITET 2014- 2015 2016-04-15 UFV 2013/916 2. Aktiv studentmedverkan Enligt rektorsbeslut UFV 2013/916 avses med aktiv studentmedverkan ”dels studenter som är en resurs i varandras lärande (peer-to-peer learning), dels studenter som är medskapande i såväl planering, genomförande och utvärdering av utbildning.” Topping definierar ”peer teaching” så här: ‘It involves people from similar social groupings who are not professional teachers helping each other to learn and learning themselves by so doing’ (Topping, 2005, p.631). Peer-situationen bidrar till att skapa en trygg atmosfär där studenter bland annat tränar färdigheter som att ställa relevanta frågor, hitta lämpliga förklaringar och argumentera för en viss ståndpunkt. Således kan aktiv studentmedverkan ses som en utveckling av aktiverande undervisningsformer och kan beskrivas utifrån tre pedagogiska frågor: a. Hur kan studenters aktivitet hjälpa dem att bli medvetna om sambandet mellan pedagogiska val i undervisningen och det egna lärandet? Exempel på detta är olika former av kamratbedömning samt kurser där studenter får ansvar att utforma delar av undervisningen. b. Hur kan studenterna vara aktiva på sätt som gör att de blir en tillgång i varandras lärande? Ett etablerat och mycket väl beforskat exempel på detta är Supplemental Instruction, vid Uppsala universitet ofta kallat mentorskap, innebärande att seniora studenter leder gruppövningar med nyare studenter. c. Hur kan studenter vara aktiva på ett sätt som gör studenters specifika erfarenheter och perspektiv till en tillgång i undervisningen som helhet? Denna sista punkt berör studenter som medskapare i utbildning där CEMUS är ett exempel, men kan också vara medverkan i formativa och/eller kvalitativa utvärderingar samt andra samarbeten som t.ex. Uppsala studentkårs litteraturgranskning. Inom projektet har följande bild använts för att illustrera olika former av aktiv studentmedverkan: 4 UPPSALA UNIVERSITET PROJEKTET FÖR VIDAREUTVECKLING AV AKTIV STUDENTMEDVERKAN VID UPPSALA UNIVERSITET 2014- 2015 2016-04-15 UFV 2013/916 Figur 1: Exempel på aktivstudentmedverkan vid Uppsala universitet Figur 1 illustrerar den bredd och mångfald av aktiv studentmedverkan som finns vid Uppsala universitet och tar upp exempel som är hämtade från lärare och studenter. Exemplen varierar när det gäller omfång och fokus; vissa initiativ är helt eller mestadels studentdrivna, medan andra utgår från lärarens initiativ eller sker i samarbete mellan lärare och studenter. Samtliga exempel rör sig i det pedagogiska fältet, dvs. är relevanta för studenters lärande; en del har bäring för en viss kurs eller ett visst program, medan andra är kurs- eller ämnesöverskridande eller riktar sig inte enbart till universitetsstudenter, utan också till det omgivande samhället. Här följer en kort beskrivning av de exempel som finns i figuren, fler exempel hittas projektets webbplats4 eller i bilaga 7.8. Anteckningsstafett är en metod för att både aktivera studenter och göra dem till en tillgång i varandras lärande under föreläsningar. Läraren tar vid några tillfällen en paus under föreläsningen och ber studenterna att skriva ner ett par punkter som de uppfattat som viktiga. Anteckningarna skickas sedan vidare till nästa student, som i följande paus fyller på med sina anteckningar. Stafetten ökar studenternas koncentration, samtidigt som den ger en insikt i hur medstudenterna uppfattar föreläsningens innehåll och främjar tekniker för att memorera och föra anteckningar. 4 http://www.uu.se/asp/aktiv-studentmedverkan/godaexempel 5 UPPSALA UNIVERSITET PROJEKTET FÖR VIDAREUTVECKLING AV AKTIV STUDENTMEDVERKAN VID UPPSALA UNIVERSITET 2014- 2015 2016-04-15 UFV 2013/916 Kamratbedömning utgår från grundtanken att studenter ger återkoppling till sina medstudenter, ofta med stöd av förberedda kriterier. Studenter utvecklar förmågan att bedöma vad som skiljer bra och mindre bra vetenskapliga resonemang och reflekterar över såväl det egna som andras lärande. Det saknade perspektivet finns b.la. i kursen global miljöhistoria vid CEMUS där ett pass i slutet av kursen lämnas oplanerat. Studenterna får till uppgift att fylla passet med ett perspektiv, ett innehåll eller en metod som de saknar i kursen. Tillfället examineras utifrån studenternas deltagande samt en individuell reflektion. Studenterna motiveras till att läsa litteratur utöver kurslitteraturen och får en konkret möjlighet att påverka kursinnehållet. Motverka ”The Study zombie-effect” är en idé från en psykologstudent som en del av en studenttävling som ASP-projektet anordnade våren 2015. Bakgrunden till idén var hennes intryck av undervisningen som högkvalitativ, informativ och välstrukturerad men med för lite utrymme till kreativitet och engagemang. Hennes förslag är att introducera ett mindre moment som ska ge studenterna möjlighet att utveckla sin nyfikenhet och engagera varandra. Tanken är att studenterna i mindre grupper redovisar för varandra och att dessa redovisningar baseras på det som studenterna tycker är de mest intressanta aspekterna i den aktuella kursen. Mentorskap / Supplemental Instruction (SI) är en välbeprövad form av peer-teaching som bygger på kompletterande studietillfällen där mer erfarna studenter leder studiegrupper för nyare studenter på en kurs eller inom ett program. Arbetssättet baseras ofta på Supplemental Instruction, en frågebaserad metod för att öka studenternas motivation, stödja djupinriktat lärande och främja förståelsen för ämnet. Metoden har visat sig bidra till en ökad genomströmning på svåra kurser och ett förbättrat studieklimat. Exempel finns vid alla vetenskapsområdena, bl.a. har det inom fysik, fysioterapi och idé- och lärdomshistoria utarbetats välfungerande strukturer för verksamheten. Under de senaste åren har flera nya satsningar startats vid t.ex. civilingenjörs- och samhällsvetarprogrammet, nationalekonomi, freds- och konfliktforskning, filologi och lingvistik och moderna språk. Studentlotsar vid institutionen för informationsteknologi påminner om mentorskap men har ett tydligare fokus på social integrering. Lotsarna hjälper studenter med såväl studier som att hitta rätt i studentlivet. Ett liknande exempel finns vid juristprogrammet, där äldre studenter fungerar som kontaktperson och individuellt stöd under den första studietiden. Uppsalingo är ett studentdrivet språkutbyte som parar ihop internationella studenter med svenskspråkiga studenter som vill lära sig deras språk. Studenternas träffas en gång i veckan: under den första timmen talas svenska, under den andra timmen det andra språket. Institutionerna vid språkvetenskapliga fakulteten hjälper till att nå ut till nya studenter. Träffarna hålls oftast på en av 6 UPPSALA UNIVERSITET PROJEKTET FÖR VIDAREUTVECKLING AV AKTIV STUDENTMEDVERKAN VID UPPSALA UNIVERSITET 2014- 2015 2016-04-15 UFV 2013/916 nationerna och alla språk är välkomna. Den Reflekterande Ingenjören är ett studentdrivet projekt som ordnar bl.a. föreläsningar och seminarier med syfte att få ingenjörsstudenter att reflektera över teman som de anser inte får tillräckligt utrymme i deras utbildningar, som t.ex. etiska frågor och hållbarhetsfrågor. Ekolibria startades av mastersstudenter i hållbar utveckling, som samarbetar med ett antal skolor i Uppsala. Studenterna besöker skolorna och leder moment kring hållbarhetsfrågor utifrån sin speciella ämnesexpertis. Lärare för en dag: Studenter som är "lärare för en dag" kan ge presentationer, leda diskussioner, utföra demonstrationer och experiment mm för sina medstudenter inom en viss kurs. Metoden har t.ex. använts i en kurs för mastersstudenter i kemi där studenterna har alternerat med att vara handledare på ett laborationspass. Arbetssättet kallas också för ”ömsesidigt undervisande studenter” eller ”reciprocal peer teaching”. Kursplanering på CEMUS: CEMUS anställer studenter som kursamanuenser för att samordna tvärvetenskapliga kurser kring hållbarhetsfrågor. Kursamanuenserna arbetar ofta i par och ansvarar för att planera, leda och utvärdera en specifik kurs. Som stöd har varje kursteam en arbetsgrupp med forskare, lärare och praktiker från fältet, som ger inspiration och bidrar till att säkra kursernas kvalitet. I alla kurser läggs ett stort fokus på studentaktiverande arbetssätt. Kursamanuenserna får en möjlighet att utveckla en rad kunskaper och kompetenser samtidigt som de fungerar som förebild för de studenter som deltar i undervisningen. Studenter skapar tentafrågor med hjälp av ett interaktivt forum – till exempel e-verktyget ”Peerwise” – och svarar på de egna frågorna med en motivering till varför svaret är korrekt. Forumet är öppet för hela kursen och studenterna kan kommentera och ge konstruktiv återkoppling på varandras frågor. Läraren kan sedan välja ut en del av frågorna för att använda dem i tentamen, vilket är ytterligare ett incitament för studenterna att arbeta med uppgiften. Återkopplingen från läraren och medstudenterna kan hjälpa studenterna att bedöma hur väl dem kan kursmaterialet och vad som är relevant. Litteraturgranskningen är ett projekt vid Uppsala studentkår där studenter granskar sin kurslitteratur ur ett normkritiskt perspektiv med stöd av ett metodmaterial som tillhandahålls av kåren. Studenterna bidrar på så sätt med normkritiska perspektiv, som ofta saknas i utbildningarna, samtidigt som de läser litteraturen på ett ingående sätt. TekNats studentkonferens är en del av den kommunikationsträning som naturvetar- och teknologstudenterna får under sin utbildning med stöd av DiaNa (Dialog för Naturvetare och teknologer). Studenter samlas för att tillsammans utforma en spännande konferens, bli bättre på att 7 UPPSALA UNIVERSITET PROJEKTET FÖR VIDAREUTVECKLING AV AKTIV STUDENTMEDVERKAN VID UPPSALA UNIVERSITET 2014- 2015 2016-04-15 UFV 2013/916 kommunicera över naturvetenskapliga ämnesområden och presentera ett vetenskapligt material på ett intresseväckande och förståeligt sätt. Uppsala Model United Nations är ett studentdrivet initiativ som anordnar rollspel som ska efterlikna FN och deras arbete och som riktar sig till studenter på gymnasiet samt vid universitetet. Syftet är för att utbilda och stärka studenternas kunskaper i kommunikation, globalisering och multilateral diplomati. Inför rollspelen blir deltagarna tilldelade olika länder och får läsa om landet. Eksperter i team är arbetssätt som utvecklades vid Norges teknisk-naturvitenskaplige universitet (NTNU) där studenter från olika utbildningar samarbetar kring ett projekt. Autentiska problemställningar för projekten har ofta tagits fram i samarbete med kommun, näringsliv etc. Genom olika skriv- och återkopplingsövningar tränas studenterna också i att reflektera över det tvärvetenskapliga samarbetet i gruppen och det egna lärandet. Studentambassadörer vid mångfaldsprojektet ESMeralda: Inom ramen för projektet, som drivs av Uppsala Studentkår, uppsöker studentambassadörer högskole- och gymnasieskolor i Uppsala kommun för att berätta om sin väg till högre studier och därigenom inspirerar elever, särskilt de som kommer från icke-akademiska hem, att se universitets- eller högskolestudier som ett möjligt alternativ. 3. Projektets uppdrag och verksamhet 3.1 Redovisning av genomfört uppdrag ”Vidareutveckling av aktiv studentmedverkan vid Uppsala universitet” (2014-2015) har haft som uppdrag att, genom ett systematiskt utvecklingsarbete, säkra former och stöd för aktiv studentmedverkan som ett reguljärt inslag i utbildningsverksamheten. Enligt rektorsbeslutet skulle vid projektet slut: 1. redan befintliga verksamheter med studentmedverkan ha vidareutvecklats och erfarenheter från dessa spridits inom universitetet, 2. nya initiativ prövats i miljöer som inte tidigare haft inslag av studentmedverkan, och 3. former för konkret stöd till studenter, lärare och utbildningsansvariga som vill etablera eller vidareutveckla studentmedverkan finnas. Projektet har huvudsakligen drivits av tre studenter, med bred erfarenhet av aktiv studentmedverkan, som anställdes som projektassistenter vid CEMUS, samt en projektledare anställd som pedagogisk utvecklare vid enheten för universitetspedagogik. Efter en initial universitetsövergripande enkät 8 UPPSALA UNIVERSITET PROJEKTET FÖR VIDAREUTVECKLING AV AKTIV STUDENTMEDVERKAN VID UPPSALA UNIVERSITET 2014- 2015 2016-04-15 UFV 2013/916 till studierektorer och studentkårer, där olika former av aktiv studentmedverkan vid Uppsala universitet inventerades, har projektet anordnat återkommande inspirationsseminarier för erfarenhetsspridning, där både lärare och studenter har presenterat olika former av aktiv studentmedverkan. Ett viktigt stöd för både befintliga och nya initiativ, där studenter leder läraktiviteter för medstudenter, har varit en tvådagars basutbildning för studentmentorer samt uppföljande fördjupande verkstäder. Basutbildningarna, som hittills har givits för drygt 140 studenter, har varit en grundläggande förutsättning för att kunna bedriva mentorsverksamhet, i synnerhet för studenter vid humanistiskt-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet. Vidare har projektet anordnat en s.k. metodhandledarkurs för lärare, som på sina institutioner fungerar som handledare för studentmentorerna. Med hjälp av en särskild satsning för pedagogisk utveckling inom aktiv studentmedverkan på 100 000 kr har en ny mentorsverksamhet initierats vid institutionen för moderna språk, som även har fått kontinuerligt konsultativt stöd från projektet. Ett växande antal lärare från samtliga vetenskapsområden har efterfrågat och fått konsultativt stöd i form av medverkan vid lärardagar samt individuell vägledning, där projektet bl.a. har bidragit med att presentera olika former av aktiv studentmedverkan och diskuterat studenters medverkan vid undervisningen ur ett studentperspektiv. Vidare har projektet gett vägledning för studenter hur man som student kan engagera sig - både inom ramen för individuella samtal och genom presentationer för olika studentföreningar. För att sprida erfarenheter över vetenskapsområdenas gränser och skapa arenor där studenter och lärare kan mötas kring pedagogiska frågor, arrangerades i mars 2015 en tvådagars konferens (”ASP-dagarna”) med inbjudna internationella forskare, där lärare och studenter från Uppsala universitet samt från ett antal andra svenska lärosäten deltog. För att nå ut till en bredare studentgrupp utan tidigare erfarenhet av aktiv studentmedverkan genomfördes även besök vid sex olika campusområden och en studenttävling. Vid den senare inbjöds studenter till att komma med förslag till att förbättra sin utbildning. Dessa bedömdes av en referensgrupp med lärar- och studentrepresentanter från samtliga vetenskapsområden. Ett antal bidrag från studenttävlingen presenterades vid universitetspedagogiska konferensen 2015, som hade ett särskilt konferensspår för aktiv studentmedverkan. För första gången inkluderades även bidrag från studenter i konferensen, som därmed fick möjlighet att sprida och diskutera sina idéer med lärare och andra studenter. För att integrera aktiv studentmedverkan som ett perspektiv i enheten för universitetspedagogiks kursverksamhet har projektets anställda studenter återkommande genomfört moment i högskolepedagogiska grundkursen samt i kursen om aktiverande undervisningsformer, där studentperspektivet på undervisning och lärande har fokuserats. För att uppfylla målet om kontinuerligt stöd har projektet skapat en webbresurs med nio filmer, som ger en introduktion till aktiv studentmedverkan, diskuterar utmaningar samt presenterar olika former av aktiv studentmedverkan. Webbresursen innehåller vidare en idébank med olika exempel på aktiv 9 UPPSALA UNIVERSITET PROJEKTET FÖR VIDAREUTVECKLING AV AKTIV STUDENTMEDVERKAN VID UPPSALA UNIVERSITET 2014- 2015 2016-04-15 UFV 2013/916 studentmedverkan vid Uppsala universitet, en introduktion till aktuell forskning samt ett stödmaterial för lärare och studenter. Slutligen har erfarenheter från projektet spridits vid ett antal lokala, nationella och internationella konferenser, där projektet har uppmärksammats som innovativt, inte minst för att det har involverat både studenter, lärare och pedagogiska utvecklare. Internationella experter, som vid flera tillfällen har besökt Uppsala universitet, bl.a. vid ASP-dagarna och universitetspedagogiska konferensen, har som kritiska vänner inte bara gett återkoppling på projektets arbete, utan även framhållit Uppsala universitet som föregångare och intressant samarbetspartner. Avslutningsvis planeras också en mer fullständig rapport, som kommer att sammanställas och ges ut i enhetens rapportserie med syfte att kunna vägleda lärare, studenter och pedagogiska utvecklare både vid Uppsala universitet och vid andra lärosäten, som ska arbeta med aktiv studentmedverkan. Rapporten kommer bland annat ge en mångfald av utförliga exempel på aktiv studentmedverkan samt diskutera relationen till andra lärandeformer. 3.2 Sammanfattande reflektion I stort har projektgruppens arbete med aktiv studentmedverkan fått ett positivt gensvar både inom och utanför Uppsala universitet. Arbetet har också banat ny mark, dels för att aktiv studentmedverkan är ett till stora delar nytt område, dels för att arbetet har utförts av studenter tillsammans med pedagogiska utvecklare, men också för att det har riktat sig till både studenter och lärare. Samtidigt har projektgruppen också upplevt hinder/utmaningar i form av: a) missuppfattningar om vad aktiv studentmedverkan innebär i relation till lärarnas och studenternas roller, b) problem med att formulera en inbjudan som kan motivera och engagera olika grupper av studenter till att arbeta med aktiv studentmedverkan, c) problem med att vara tillräckligt konkreta i beskrivningen av aktiv studentmedverkan för att studenter och lärare ska förstå vad det innebär, utan att exkludera redan befintliga initiativ och verksamheter som använder ett annat språk för att beskriva motsvarande arbete, d) problem med att hitta exempel på hur studenters arbete med aktiv studentmedverkan kan ge utslag i bedömning och examination, och En mer utförlig diskussion om utmaningar förs i Bilaga 1: Vanliga frågor. 10