VASA UNIVERSITET Filosofiska fakulteten Anni Jokiranta Svenskans ordföljd i tal hos språkbadselever och gymnasister i klasstandem Avhandling pro gradu i svenska språket Vasa 2015 1 INNEHÅLL TABELLER 2 TABLÅER 2 TIIVISTELMÄ 5 1 INLEDNING 7 1.1 Syfte 8 1.2 Material 11 1.3 Metod 14 2 ANDRASPRÅKSINLÄRNING OCH SPRÅKUNDERVISNING 17 2.1 Olika syn på andraspråksinlärning 17 2.2 Mål och metod i olika former av språkundervisning 20 2.2.1 Traditionell språkundervisning 22 2.2.2 Språkbad 25 2.2.3 Klasstandem 28 3 SVENSKANS ORDFÖLJD I SKRIFT OCH TAL 30 3.1 Inlärning av svenskans ordföljd 30 3.1.1 Ordföljd i huvudsatser 31 3.1.2 Ordföljd i bisatser 33 3.1.3 Ordföljd i samtal 34 3.2 Utvecklingsstadier i svenskans ordföljd 36 3.2.1 Utveckling av svenskans inversion 39 3.2.2 Utveckling av negationens placering 41 3.2.3 Utveckling av frågekonstruktioner 44 2 4 ANALYS AV INFORMANTERNAS ORDFÖLJD MED STÖD AV SATSSCHEMAT 48 4.1 Den kvantitativa analysen av informanters ordföljd 48 4.2 Den kvalitativa analysen av informanters ordföljd 54 4.2.1 Analys av rak ordföljd 55 4.2.2 Analys av inversion 56 4.2.3 Analys av bisatsordföljd 64 5 UTVECKLING AV SVENSKANS ORDFÖLJD HOS INFORMANTERNA 69 6 SAMMANFATTANDE DISKUSSION 74 LITTERATUR 82 TABELLER Tabell 1. Längden på diskussioner hos språkbadsgrupperna och tandemparen samt analyserat material (min) 13 Tabell 2. Förekomsten av rak ordföljd och inversion i informanternas huvudsatser samt andelen och antalet fel i dem 49 Tabell 3. Andelen olika satsled i fundamentet samt felprocenten med olika satsled i språkbadselevernas diskussioner 50 Tabell 4. Andelen olika satsled i fundamentet samt felprocenten med olika satsled i gymnasisternas diskussioner 52 Tabell 5. Förekomsten av satsadverbial i bisatser och indirekta frågesatser samt antalet felaktiga bisatser hos informanter 54 TABLÅER Tablå 1. Positionsschema för huvudsatser 32 3 Tablå 2. Positionsschema för bisatser 33 Tablå 3. Den utvidgade satsens positionsschema 34 Tablå 4. Utvecklingssekvens för placering av negation 42 Tablå 5. Utvecklingssekvens för ja/nej-frågor (direkta och indirekta) 45 Tablå 6. Utvecklingssekvens för frågeordsfrågor (direkta och indirekta) 46 5 ______________________________________________________________________ VAASAN YLIOPISTO Filosofinen tiedekunta Tekijä: Anni Jokiranta Pro gradu -tutkielma: Svenskans ordföljd i tal hos språkbadselever och gymnasister i klasstandem Tutkinto: Filosofian maisteri Oppiaine: Ruotsin kieli Valmistumisvuosi: 2015 Työn ohjaaja: Karita Mård-Miettinen ______________________________________________________________________ TIIVISTELMÄ: Tutkielmani tavoitteena on tarkastella, kuinka hyvin 9. luokkalaiset kielikylpyoppilaat ja lukion toista luokkaa käyvät opiskelijat hallitsevat ruotsin sanajärjestyksen puheessa. Päälauseiden osalta selvitän, kuinka usein informantit käyttävät suoraa ja käänteistä sanajärjestystä. Selvitän myös, millä lauseenjäsenillä informantit aloittavat lauseet, joissa heillä on käänteinen sanajärjestys ja mitkä käänteistä sanajärjestystä vaativat lauseenjäsenet tuottavat sanajärjestysongelmia. Sivulauseiden osalta tutkin, kuinka usein informantit käyttävät lauseadverbiaalia sivulauseissa sekä epäsuoraa kysymyslausetta. Selvitän lisäksi, kuinka hyvin he hallitsevat sivulauseen sanajärjestyksen. Tutkimusaineistoni koostuu 12 videokeskustelusta, joista yhdeksässä on kielikylpyoppilaita ja kolmessa tandemkurssille osallistuvia lukiolaisia. Kielikylpyaineisto koostuu yhdeksästä ryhmäkeskustelusta, ja se on osa BeVis- projektia. Lukiolaisten tandemaineisto koostuu kolmesta keskustelusta, jossa suomenkielinen oppilas keskustelee ruotsinkielisen tandemparinsa kanssa. Aineisto on osa luokkatandemprojektia. Olen käyttänyt analyysissa lähinnä kvalitatiivista menetelmää, mutta myös kvantitatiivista ja vertailevaa tutkimusmenetelmää. Olen analysoinut sanajärjestystä ruotsin kielen lausekaavion (satsschema) sekä puhekielen sanajärjestyssääntöjen avulla. Lisäksi olen analyysin tulosten pohjalta pohtinut, millä kehitysasteella informantit ovat sanajärjestyksen osalta. Tulokseni osoittavat, että informanteilla ei ole vaikeuksia suoran sanajärjestyksen kanssa. He ovat myös omaksuneet käänteisen sanajärjestyksen melko hyvin. Kielikylpyoppilailla oli jonkin verran enemmän virheitä käänteisessä sanajärjestyksessä kuin lukiolaisilla. Informantit tekivät eniten virheitä käänteisessä sanajärjestyksessä, kun virke alkoi sivulauseella. Lisäksi kielikylpyoppilaat aloittivat lauseen usein adverbiaalilla, jonka jälkeen sanajärjestys oli usein väärin. Aiemmat tutkimukset ovat osoittaneet, että sekä sivulauseen että adverbiaalin jälkeen on vaikea soveltaa käänteisen sanajärjestyksen sääntöä. Lukiolaiset taas aloittivat lauseensa usein jollakin verbillä tai kysymyssanalla, minkä vuoksi he tekivät vähemmän virheitä. Informanteilla oli enemmän vaikeuksia sivulauseen sanajärjestyksen kanssa. Tutkimukseni perusteella voidaan kuitenkin todeta, että informanttien ruotsin kieli on jo hyvin kehittynyt, sillä käänteisen sanajärjestyksen hallinta on merkki siitä, että kielen kehitys on jo pitkällä. ______________________________________________________________________ AVAINSANAT: syntax, ordföljd, andraspråksinlärning, språkbad, samtalsspråkets grammatik 7 1 INLEDNING Jag har alltid varit intresserad av svenskans grammatik eftersom den har varit ganska lätt för mig. Grammatiken och språkriktigheten har inte förorsakat särskilt mycket problem för mig i skriftlig produktion men i muntlig produktion har läget varit ett annat. I mina studier i svenska och flerspråkighet har jag bekantat mig med språkinlärning och olika teorier om andraspråksinlärning. Speciellt inom studier i flerspråkighet blev jag inspirerad av andraspråksinlärning och tillägnandet av ett andraspråk i olika inlärningssituationer och särskilt i vilken ordningsföljd olika grammatiska strukturer inlärs. Nu har jag möjlighet att kombinera både grammatik och andraspråksinlärning i min undersökning. Enligt Flyman Mattsson & Håkansson (2010: 51) vållar ordföljd ofta problem för inlärare av svenska som andraspråk. Eftersom svenskans ordföljd är svår för många andraspråksinlärare undersöker jag hur finskspråkiga inlärare behärskar svenskans ordföljd i muntlig produktion. Ordföljden är en betydande del av svenskans grammatik och det är viktigt att fästa fokus vid den eftersom den avviker från ordföljden i finskan och i många andra språk. Svenskans ordföljd är bunden och följer strikta regler till skillnad från många andra språk. En annan orsak till att jag vill studera ordföljden i det muntliga språkbruket beror på att det kan vara svårt för inlärare att komma ihåg alla grammatiska regler i tal eftersom det inte finns så mycket tid att tänka på grammatiken. För att få sitt budskap fram kan inläraren fokusera mycket mera på innehållet än den språkliga formen. Fokus på ett meningsfullt innehåll utvecklar inlärarnas kommunikativa förmåga men samtidigt läggs mindre fokus på språkets korrekthet (Lyster 2007: 43). Eftersom jag har egna erfarenheter av hur svårt det är att producera grammatiskt korrekta meningar i tal, intresserar detta tema mig mycket. Min undersökning kan ge information om hur automatiserad ordföljden egentligen är för andraspråksinlärare. Dessutom kan min studie belysa hur viktig den kommunikativa aspekten i språkinlärningen är. Om inlärarna har möjlighet att använda språket mycket i praktiken påverkar detta eventuellt andelen grammatiska korrekta satser. Jag har redan tidigare i min kandidatavhandling undersökt ordföljden i språkbadselevers uppsatser 8 men med avgränsade aspekter (Jokiranta 2012). Nu vill jag gå på djupet och koncentrera mig på flera aspekter gällande ordföljd. Jag kommer fortfarande att undersöka språkbadselevers ordföljd i grundskolan men jag har valt att ta även äldre elever med i undersökningen och dessa elever har inte gått i språkbad. De har fått sin undervisning enligt traditionella språkundervisningsmetoder i en finskspråkig skola. Inlärarna i min studie har följaktligen olika skolbakgrunder och detta gör min undersökning intressant. Dessutom erbjuder det muntliga materialet en möjlighet till jämförelse med mina tidigare resultat som berör inlärarnas skriftliga produktion. 1.1 Syfte Syftet med min avhandling är att undersöka hur ett antal andraspråksinlärare behärskar svenskans ordföljd i muntlig produktion. Jag kommer att jämföra ordföljden mellan språkbadselever i årskurs nio och gymnasister som deltar i klasstandem. Min avsikt är att undersöka ordföljden både i huvud- och i bisatser. Jag använder termen informant genom hela avhandlingen när jag hänvisar till inlärarna i min studie för att skilja det från termen inlärare som syftar på alla andraspråksinlärare i allmänhet. Jag är intresserad av att veta vad informanterna kan i fråga om ordföljd och vilka delområden som eventuellt förorsakar problem eftersom vissa delområden är svårare än andra. På det viset är det möjligt att se på vilken nivå mina informanter befinner sig i fråga om utveckling av svenskans ordföljd. För huvudsatsernas del har jag valt att undersöka både rak ordföljd och inversion med hjälp av satsschemat. Svenskans fasta ordföljd kan placeras på ett schema där det finns bestämda platser för de olika satsleden. Detta kallas för satsschemat. (Bolander 2005: 200) Vidare är jag intresserad av att undersöka vilka satsled informanterna använder i fundamentet när de tillämpar inversionsregeln. Fundamentet är ett inledande led i en huvudsats (Hultman 2003: 291). Jag kommer också att lyfta fram satsled som eventuellt förorsakar problem vid inversion. För termen inversion finns det också en annan benämning, nämligen omvänd ordföljd. Jag kommer att använda bara termen inversion i denna avhandling. I bisatser kommer jag att koncentrera mig på placering av negation och eventuella andra satsadverbial. Jag vill således veta om informanterna kan placera satsadverbialen på rätt 9 plats. Ytterligare har jag även valt att undersöka indirekta frågesatser. Jag har valt dessa aspekter för att enligt Flyman Mattsson & Håkansson (2010: 59) förorsakar dessa problem i bisatsordföljd för inlärare av svenska som andraspråk. Jag undersöker också bisatsordföljden med hjälp av satsschemat. Eftersom jag studerar både huvud- och bisatser kan jag se om informanterna kan göra skillnad mellan huvudsats- och bisatsordföljd. Jag har formulerat följande forskningsfrågor för min undersökning: 1) Hur frekvent använder informanterna rak ordföljd i jämförelse med inversion? 2) Hur bra behärskar informanterna huvudsatsordföljden? 3) Vilka satsled använder informanterna i fundamentet och vilka satsled förorsakar eventuellt problem vid inversion? 4) Hur frekvent använder informanterna satsadverbial i bisatser? 5) Hur frekvent använder informanterna indirekta frågesatser? 6) Hur bra behärskar informanterna bisatsordföljden? 7) Vilka skillnader finns det mellan språkbadselever och gymnasister i klasstandem? Alla dessa aspekter är viktiga att undersöka. I synnerhet är inversion och placering av satsadverbial i bisatser de mest centrala aspekterna i undersökningar av ordföljd eftersom svenskans inversion och placering av negation på rätt plats i bisatser förorsakar mest problem för andraspråksinlärare. Bland annat har Hyltenstam forskat i andraspråksinlärares behärskning av svenskans ordföljd. (Philipsson 2004: 129−130, 136) Enligt Hyltenstam (1978: 12−13) har nästan alla inlärare en längre tid upplevt problem med svenskans ordföljd. Det kommer att bli intressant att se om det finns skillnader mellan språksbadselever i årskurs nio och gymnasister i klasstandem för informanterna har inte haft likadan språkundervisning i skolan. Gymnasisterna i min studie har deltagit i traditionell undervisning där användningen av språket inte betonas så mycket. (Se avsnitt 2.2.1) Däremot betonas de kommunikativa färdigheterna mycket i språkbad. I språkbad får eleverna också mycket undervisning på svenska och inte bara i svenska. I avsnitt 2.2.1–