Ent. Tidskr. 138 (2017) Varför var de gamla entomologerna swedenborgare? Varför var de gamla entomologerna swedenborgare? MATTIAS FORSHAGE Forshage, M.: Varför var de gamla entomologerna swedenborgare? [Why were the old entomologists Swedenborgians?] – Entomologisk Tidskrift 138(2): 109-130. Uppsala, Sweden 2017. ISSN 0013-886x. In the decades surrounding the turn of the century 1800, several of the leading entomolo- gists in Sweden were also involved in Christian sects following the doctrines of Emanuel Swedenborg. This has often been noted by historians, but only occasionally by entomolo- gists, and has never been subjected to closer study. This paper sketches the history of Swedenborgian entomology in Sweden, from natural history students in Skara in the 1780s, over the utopian plans connected with the Swedish involvement in the colonial adventure in West Africa, to the Linnaean and Swedenborgian societies in Gotland and Stockholm, the coleopterist stronghold on the plain of Västergöt- land, and eventually to a last survivor in Fåhraeus’s old days. The two early key figures both came from Västergötland, Adam Afzelius and Leonard Gyllenhal. In the African adventure, the naturalists inspired by Swedenborg were Afzelius and Anders Sparrman. Gotland became a stronghold where Pehr Hemming Odhner and Gustaf J Billberg tutored Olof I Fåhraeus. In the Swedenborgian circles in Stockholm, Billberg, Carl Johan Schönherr and Carl E Deléen were prominent. Then Gyllenhal and Schönherr were both in Västergötland and Fåhraeus in Göteborg. Short biographies of these persons are given and their interconnections laid out. The Linnaean perspective on nature had one of its cornerstone in a religious sense of wonder when facing nature, which is known as physico-theology. In the generation after Linnaeus, some prominent naturalists turned away from wonder and speculation, in paral- lel with ongoing enlightenment campaigns against superstition. Especially in the tradi- tional academic natural history environments in Uppsala and Lund there was a reaction with many people turning to the new ideas of ”romantic biology” or ”Naturphilosophie” in Oken’s sense. Whereas in the non-academy-based, more bourgeois and amateur, natural history circles in Stockholm, in Västergötland and eventually in Göteborg, the maintaining of the sense of wonder in Linnaeanism seems to have fit better with the Swedenborgian movement and Swedenborg’s ideas. Mattias Forshage, Naturhistoriska Riksmuseet, Box 50007, 104 05 Stockholm. E-mail: [email protected] När man ser biografiska uppgifter om Leonard det inte så konstigt om de också hade att göra Gyllenhal och Carl Johan Schönherr, de stora ko- med denna bisarra kristna sekt – medan entomol- leopterologerna på västgötaslätten under första ogerna idag ofta har dålig koll på idéhistoria och halvan av 1800-talet, brukar det ofta finnas en kulturella strömningar, och hursomhelst numera liten fotnot att dessa herrar också var anhängare ofta tycker att det är så självklart med oförson- av Swedenborgs lära. För idéhistorikerna är Gyl- ligheten mellan vetenskap och religion, så att de lenhal och Schönherr lite av levande fossil ändå, inte ens lägger märke till eller begriper fotnoten linneanska överlevare i ett tidevarv när linneanis- i fråga. men enligt dem redan var överspelad, och då var 109 Mattias Forshage Ent. Tidskr. 138 (2017) insekter? För att få en uppfattning måste vi titta lite närmare på entomologins utveckling och grundidéer under 17- och 1800-talet. Som sagt, fackentomologerna som skriver om personerna och epokerna i fråga nämner ibland kopplingen i förbifarten, eller har missat den helt. Många idéhistoriker har förtjust kon- staterat den, från Lamm på tiotalet (1981) över Lindroth (1967) till Häll (1995), men inte heller de har fördjupat sig. Ingen har kartlagt vidden av fenomenet, och bara en (Eriksson 1962) har egentligen alls börjat diskutera de idémässiga implikationerna. Och om man som här skriver för den ento- mologiska läsekretsen är det en hel del bak- grundsbilder av historiskt och idéhistoriskt slag som måste ges. Oundvikligen blir det hela då tämligen omfångsrikt, även om man inte lämnar utrymme åt att belägga alla obser- vationer med citat och referenser – inte minst av utrymmesskäl är framställningen här i det mesta ”populärt” hållen åtminstone i så måtto att den är översiktlig och essäistisk, och tillåter Figur 1. Emanuel Swedenborg (1688-1772), naturveten- sig en hel del generaliseringar. Det här projek- skapsman, filosof, andeskådare och profet, enligt det mest tet har saknat både finansiering och akademisk kända porträttet, av Per Kraft. ram. Handskriftsstudier har inskränkt sig till Emanuel Swedenborg, natural scientist, philosopher, and de mest uppenbart relevanta samlingarna i för prophet, according to his most famous portrait, by Per mig någorlunda lättillgängliga Vetenskapsakad- Kraft. Inspired a religious movement that attracted a num- ber of entomologists. emien, Kungliga Biblioteket, Riksarkivet och Carolina Rediviva, samt Johanséns samling i Eskilstuna stadsarkiv. Jag har också efterfrågat Ett dramatiskt kapitel i den svenska veten- dokument i Stifts- och landsbiblioteket i Skara skapshistorien är de tidiga Linnélärjungarnas samt hos Swedenborg Society i London, men inblandning i Afrikas kolonialhistoria. Många utan väldigt relevanta napp. Det återstår dock historier finns om hur Anders Sparrman höll ett outforskade arkiv, och framtida studier kan hitta brandtal mot slaveriet i engelska parlamentet. nya kopplingar och nödvändiggöra revideringar Sparrman och Adam Afzelius var sedan inblan- av mina förslag. dade i koloniseringsföretag i Västafrika när man Upplägget är att inledningsvis presentera en skulle upprätta en fri koloni utan slaveri. Även översiktlig jämförelse mellan Linné och Swe- här ger litteraturen hänvisningar till Sweden- denborg, sedan snabbt skissera historien över borg… hur de bådas eftermäle korsats i swedenbor- Hur hänger nu allt det här ihop? Hur kommer garentomologi i ungefärlig kronologisk ordning. det sig att det mångenstädes i den fina svenska Därefter går jag lite närmare in på det idéhisto- entomologiska traditionen ploppar upp ett in- riska sammanhanget, för att slutligen diskutera flytande av en berömd andeskådare och profet, några hypoteser om hur det kom sig att en såpass vars lära ligger till grund för en sektbildning oväntad historisk valfrändskap eller korrelation som periodvis i historien gjort sig känd för tog sig uttryck. både radikal politik och för diverse ockultistiskt Biografiska data om de personer som skulle hokuspokus? Kan det finnas någon koppling kunna kallas swedenborgarentomologer har jag mellan sådant andeskåderi och att titta på små lyft ut till faktarutor. För samtliga personer med 110 Ent. Tidskr. 138 (2017) Varför var de gamla entomologerna swedenborgare? kortbiografier gäller att spridda uppgifter står förklara sanningen för människorna och därmed att hämta i de centrala verken för entomologins starta en ny epok för kyrkan. Han reste mycket historia under den aktuella perioden (Dal 1996, fram och tillbaka till London, och flera av hans Lindroth 1967, 1978, 1981, Lönnberg 1916, närmaste vänner och första anhängare var engel- Löwegren 1952). Därtill kommer den omfat- ska. Det var också i London som han dog 1772, tande litteraturen om linneaner. Fries (1903) alltså några år före Linné. räknas som grunden, som har dels fördjupats Swedenborg har många gånger kallats ”an- och dels ifrågasatts av åtskilliga, men en modern devärldens Linné”, vilket kanske är lite miss- sammanfattning som Sörlin & Fagerstedt (2004) visande i så måtto att han inte uppställde en klas- håller sig till i det stora hela till den kanoniska sifikation över andarna, men å andra sidan finns versionen trots att de också refererar frågeteck- det verkligen en likhet i hur båda utvecklade en nen. Artiklar i Svenskt Biografiskt Lexikon har effektiv metod för att systematiskt behandla sitt refererats separat. fält. Linnés metod, som jag skulle vilja sam- Historien manfatta som att göra reda för en oöverskådlig mångfald med hjälp av ett öppet hierarkiskt En annan Linné schema där iakttagbara kännetecken tas som Lite grann är Emanuel Swedenborg och Carl tecken på naturlig släktskap, var baserad i an- von Linné parallella figurer som frihetstidens tagandet om en välvillig skapare som inrättat intellektuella jättar i Sverige, som blivit världs- dessa kännetecken för att släktskapen skulle bli berömda läromästare med efterföljare över hela läst av människorna, och hade alltså en utpräglat världen. Swedenborg brukar ofta konstateras teologisk karaktär. som betydligt mer känd internationellt än hem- Swedenborgs metod var ett sätt att få ihop mavid. Båda prästsöner, och med en hel del den naturliga (materiella) världen med andliga övergripande likheter i sitt orädda och pedan- (psykiska) fenomen genom en systematisk ana- tiska systembyggande och sin respektive gran- logisk läsning där allt i den ena sfären hade en diosa självbild som profet, uppenbarare av en enkel motsvarighet i den andra, och var till att fördold sanning som skulle göra världen bättre, börja med klart mer profan till sin karaktär. Ef- gick de förvisso olika vägar i livet. ter den religiösa krisen fann han dock metoden Swedenborg (Fig. 1) var äldre (född primärt tillämplig på bibeltolkning, och ”korre- 1688), verksam som fysiker, geolog, ingenjör, spondensläran” blev för swedenborgarna fram- matematiker, anatom och filosof. Hans em- förallt ett sätt att utläsa teologiska sanningar ur piriska verksamhet var framförallt inom gruv- bibelns absurditeter. näringen, men han spekulerade mycket om Medan Linnés metod visade sig vara robust märkliga uppfinningar, och utvecklade fram- och användbar när man långt senare bytte ut förallt en avancerad metafysik med grundva- de teoretiska grundvalarna och ersatte teologin lar i hans naturvetenskapliga bildning. Därtill med evolutionsteori, så var Swedenborgs kor- drabbades han av depression, och fäste mycket respondenslära något som i ”återprofanerad” uppmärksamhet vid sina drömmar, och fick form vann gehör hos inte minst poeterna, för 1745 besök av en ängel som började ge honom hela symbolismen och modernismen. Å andra råd och upplysningar. Snart umgicks Sweden- sidan är det lätt att se korrespondensläran som borg lika gärna eller hellre med besökande andar bara en särskild utforming av de idéer om mi- av olika slag och fick detaljerade redogörelser krokosm och makrokosm som inte minst odlats för hur saker och ting gick till i himlen och hel- i traditioner som naturfilosofin eller den herme- vetet. Dagliga samtal med andarna gav honom tiska filosofin. en utförlig inblick i deras riken och fick honom Det skulle kräva alltför mycket utrymme att utveckla en ny variant av kristendom. och bära alltför långt att ge en övergripande Genom att den nya läran avvek en del från skildring av Swedenborgs hela lära här. Jag får den gängse var Swedenborg mycket medveten istället hänvisa till den ganska rikliga befintliga om sin roll som profet, med ett uppdrag att litteraturen. Standardverket om Swedenborgs liv 111 Mattias Forshage Ent. Tidskr. 138 (2017) åt entomologin vid sidan om jordbruket och diverse frivilliga ekonomiska och juridiska åtaganden. Senare flyttade även entomolog- och swedenborgarkamraten Schönherr ner till västgötaslätten. Gyllenhals huvudverk är den svenska skal- baggsfaunan Insecta suecica, Coleoptera 1808-1827, men han beskrev också stora mäng- der arter i Schönherrs arbeten. Samlingen finns i Uppsala. Om Gyllenhals person har märkligt lite skrivits, en nekrolog (anonym 1842) och en SBL-artikel (Franzén 1968), annars bara en hel del spridda upplysningar, och påfallande lite i litteraturen om linnélärjungarna, dit han ändå skall räknas. En del av hans papper finns i UUB, andra i RA. OBS väldigt ofta ser man namnet stavat Gyllenhaal, vilket är den stavning som släkten sedermera använt, och som även hans bror alltid använde, medan fadern skrev Gyllen- hahl. Gyllenhal själv däremot, i brev, och i författarnamnet på sina böcker, skrev livet ut Gyllenhal efter att i ungdo- men ha blandat Gyllenhal, Gyllenhaal och Gyllenhahl. I flera discipliner har man haft kriterier för enhetlig stavning av adelsnamn. Att jag argumenterar för att följa individuella variationer är dock ej främst för att följa den individualistiska tidsandan. Istället är det den biologiska taxonomin som står för huvudargumentet. I ett systematiskt sammanhang, och i närheten av sådana (vilket jag tycker att ett vetenskapshis- toriskt sammanhang är), underlättar det väldigt mycket om den namnform man använder för en person följer författar- namnet på dennes skrifter, eventuellt med konventionella förtydliganden om det krävs för entydighetens skull. Figur 2. LEONARD GYLLENHAL (1752-1840) Född i Leonard Gyllenhal (1752-1840), briefly a Linnaeus disciple, Västergötland, militärson, tillsammans med sin bror Johan returned to the Västergötland plain where he came from, Abraham Gyllenhaal (senare bergmästare) aktiv natu- and where he was active as a Swedenborgian, a farmer, a raliesamlare i skolåren i Skara och sannolikt swedenbor- military man, and a leading amateur coleopterist. In most gare redan där. Flyttade till Uppsala och studerade för Linné sources today his name is spelt according to the family’s men hade inte råd att stanna länge utan gav sig snart in på subsequent preferences, Gyllenhaal, but especially from militär karriär och återvände till västgötaslätten. Mycket ak- the viewpoint of systematics it may make more sense to tiv skalbaggsamlare, då på amatörbasis. Kunde pensione- use the same spelling as he used himself, especially for the ra sig från sitt majorskap 1799, och mer helhjärtat ägna sig author’s name of his books. och lära är fortfarande Lamms monografi från Uppsala (enligt vissa uppgifter för Linné, men 1915 (1987), men en utmärkt lättillgänglig sam- han finns ej med i Sandermann-Olsen 1997), manfattning finns av Jonsson (1988). Vill man men ägnade sig mer åt religionen än naturhisto- fördjupa sig i hans tänkande ur ett profant per- rien när han återvände till Västergötland. spektiv är den stora klassikern Jonsson (1969), Samtidigt fanns det ett aktivt naturhistoriskt och mer nyligen har ett anmärkningsvärt bidrag gäng på Skara gymnasium på 1760-talet. Det givits av Dunér (2004). innehöll Leonard Gyllenhal (Fig. 2) och hans bror, Adam Afzelius (Fig. 3) och hans bror, De tidiga swedenborgsällskapen Anders Dahl och Lars Brandelius. Gyllenhal Swedenborgs tidigaste anhängare var huvud- och Afzelius for sedan till Uppsala 1768. Gyl- sakligen stillsamma göteborgska filantropiska lenhal återkommer strax och är – till skillnad borgare och statskyrkopräster på västgötaslätten från Afzelius – med när ”Svenska topografiska (rörelsens tidiga historia skildras av Sundelin sällskapet i Skara” bildas 1769, då även med (1886) och Lenhammar (1966)). En av de tidiga den lite äldre entomologen och linnélärjungen gestalterna där, Jonas Odhner, hade studerat i Bjerkander, blivande linneanen och entomolo- 112 Ent. Tidskr. 138 (2017) Varför var de gamla entomologerna swedenborgare? gen Naezén, samt fornforskaren Olof Knös (Ser- nander 1943, Lindroth 1945, Sandblad 1962, Ekman 2015, Forshage 2016). Knös hem hörde till de verkliga swedenborgianska centralpunk- terna: fadern, Andreas Knös, kunde som biskop visserligen inte försvara Swedenborg offentligt, men modern Brita Knös var en centralgestalt bland swedenborgarna och alla tre sönerna kom att bli engagerade. Detta var i ungefär samma veva som Swedenborgs inflytande blev påtagligt i Skara. Det finns inga belägg för någon direkt religiös verksamhet i just denna ynglingakrets, som förvisso var fokuserade på natur och kultur i hembygden, men uppenbarligen finns här ändå själva upprinnelsen till den svenska swedenbor- garentomologin. I Stockholm var många av swedenborgarna allt annat än stillsamma, och kopplingen till milda sinnelag och reformism inom statskyr- kan var inte så tydliga. Istället var Swedenborgs idéer attraktiva för färgstarka personligheter som förenade dem med ordensväsende, radi- Figur 3. ADAM AFZELIUS (1750-1837) Född i Västergöt- kal politik, magi, alkemi och i största synner- land, prästson, aktiv naturaliesamlare i skolåren i Skara och het ”magnetism” vilket var en moderörelse där sannolikt swedenborgare redan där. Flyttade till Uppsala man använde hypnos för dels religiösa och dels och studerade för Linné, och kom att räknas till de sista resande lärjungarna tack vare två vändor i Afrika, men medicinska ändamål. Swedenborg själv hade disputerade i orientaliska språk och inte i naturalhistoria. föga intresse för den typen av praktiker, men Vistades ett bra tag i England. Far till elva barn i äktens- sådana eklektiska blandningar av olika idéer kapet och två i London dessförinnan. Bred naturhistoriker utan direkt sammanhang blev populära på flera men i synnerhet botanist, blev professor i dietetik. Några ställen i Europa. De stockholmska swedenbor- få entomologiska arbeten, t ex om västafrikanska rätvingar garna bildade 1786 Exegetiska och filantropiska (1804), och några beskrivningar i Schönherrs Synonymia. Några svenska fjärilsfynd refereras hos Thunberg (1791). sällskapet, där ett antal unga män med mer eller Det naturhistoriska ungdomsintresset delades främst med mindre radikala politiska idéer och smak för brodern Johan Afzelius, som blev kemiprofessor i Uppsala, ockultism samlades. Litteraturen om detta färg- men Swedenborgintresset istället med en syssling, den starka sällskap är rik, till det mest informativa kände folkvisesamlaren och romantikern Arvid Adam Afze- hör Lamm (1981), Lenhammar (1966), Johan- lius. Samlingar finns i Uppsala, men de många insekterna nisson (1974) och Häll (1995). Till de centrala från Sierra Leone gick till Schönherr och återfinns därför i NRM (men han delade med sig till Gyllenhal så de finns gestalterna hörde alkemisten August Norden- även i Uppsala). Källor om Afzelius är framförallt litteraturen skiöld och hans lika naturfilosofiskt lagde bror om linneaner. SBL-artikeln är mycket kortfattad (Forsstrand Carl Fredrik Nordenskiöld, jämte gruvmannen 1918) men matnyttigare essäer är Juel (1930) och än mer Carl Bernard Wadström och snart den framträ- Lindroth (1945) och Widstrand (1967). Hans papper finns dande magnetisören Göran Ulrik Silfverhjelm i UUB. (för övrigt Swedenborgs systerson). Till de ur- Adam Afzelius (1750-1837), a Linnaeus disciple from the sprungliga medlemmarna hörde även Leonard Swedenborgian stronghold of the Västergötland plain. Gyllenhal (på distans från Västergötland), och Mostly a botanist but also an entomologist, and a follower även Adam Afzelius anslöt sig tidigt. Sällskapet of Swedenborg, whose visions of an unknown ”people of lades strax ner, efter att en omfattande polemik god” in central Africa played a role in his involvement in the Freetown colony in Sierra Leone. med ”upplysningsmännen” i tidningarna gav dem dåligt rykte, i synnerhet eftersom denna strid skickade den kyrkliga censuren på dem 113 Mattias Forshage Ent. Tidskr. 138 (2017) under namn av Fribyggare-Sällskapet, som finns kvar än idag som filantropiskt sällskap under namn av Fribyggarorden (se Östergren 2015). (Redan Lorenzo Hammarsköld (1818-19) skrev att man inte längre visste något om dem. Detta torde dock röra sig om en mystifikation, efter- som Hammarsköld själv utan tvivel kände med- lemmar där.) Att detta var en frontorganisation för swedenborgarna är den allmänna uppfattnin- gen (t ex hos Lamm 1981). Initiativtagare skall ha varit en annan swedenborgsk magnetisör, Mårten Sturtzenbecher (stavningen av namnet varierar väldeliga, ibland står han som Martin Sturzenbecker). Ytterligare en framträdande magnetisör, som av allt att döma hade ett stort intresse för Swedenborg men utan att någonsin ansluta sig till några sådana grupper, var för övrigt den kände linneanen Anders Sparrman (Fig. 4). Medlemmar i Fribyggarna var nu jämte Gyllenhal också Carl Johan Schönherr (Fig. 5), som enligt uppgift stod värd för sällskapets sam- Figur 4. ANDERS SPARRMAN (1748-1820) Upplänning, mankomster, och Gustaf Johan Billberg (Fig. 6), prästson, räknas som en av de mest klassiska Linnélär- men även t ex en naturhistoriker utan någon be- jungarna, och efter världsomseglingen med Cook definitivt lagd direkt koppling till Swedenborg som Con- en av de mest vittberesta. Efter hemkomsten blev han till- rad Quensel. synsman för Vetenskapsakademiens samlingar, som han En lustig omständighet är att de förnuftets ökade kvantiteten av men knappast ordningen i, och har fått ett mörkt eftermäle av moraliserande historiker, som stridsmän som bekämpade swedenborgianismen nyligen börjat omvärderas. De senare decennierna i sitt och ordensväsendet gjorde detta bland annat i liv var han framförallt verksam som fattigläkare (och mag- form av – en hemlig orden, med initiationsriter netisör). Samlade insekter och var allmänt påverkad av och allt. Det rör sig om Franciskanerorden, som Swedenborgs lära, men kan inte sägas ha varit engagerad fanns i Stockholm och Uppsala, och tycks ha entomolog eller swedenborgare. Samlingar skall finnas i letts av den emblematiske mörkermannajägaren både Uppsala och Stockholm, men är till stor del förkomna. J H Kellgren, Gustaf III:s hovskald och pop- Om Sparrmans person har mycket skrivits, inklusive hela litteraturen om linneaner. Det mest aktuella ingår i Nyberg ulärt hållen för den svenske spetsrepresentanten (2007) och Broberg et al (2012), och för läsligheten kan för upplysningen (Lamm 1981). Till de aktiva framhållas Wästberg (2008). En hel del även hos Lönnberg ordensmedlemmarna hörde entomologer som (1916). skydde och förlöjligade ordnarna såsom Gustaf Anders Sparrman (1748-1820), famous disciple of Linnae- von Paykull och Carl Peter Thunberg! us, curator of the natural history collections of the Swedish Academy of Sciences, and later physician to the poor and Det afrikanska äventyret magnetiser (hypnotist). Influenced by Swedenborg but not Nästa kapitel i historien för oss långt utanför particularly active neither as entomologist nor Swedenbor- landets gränser. Enligt Swedenborgs lära var det gian. angeläget att kristna skulle hjälpa sina medmän- niskor och noga undvika allt självförhärligande, vilket hos de flesta tog sig uttryck i filantrop väl- så deras tidskrift drogs in och publiceringsmöj- görenhet, men hos många också i mer radikala ligheterna syntes dystra. idéer såsom ett demokratiskt sinnelag, egalitära Då bildade man istället ett mer traditionellt idéer, republikansk vurm, och motstånd mot ordensällskap som dels var betydligt hemligare, slaveri. Dessutom hade andarna berättat för och dels inte uttryckligen swedenborgianskt, Swedenborg att det i centrala Afrika fanns ett 114 Ent. Tidskr. 138 (2017) Varför var de gamla entomologerna swedenborgare? gudsfolk som bevarat urkristendomen (Fig. 7), vilket hade en tendens att göra swedenborgarna extra vänligt sinnade mot afrikaner överlag. Vis- serligen var åtskilliga bildade resande svenskar (såsom linneanerna) kritiska mot slaveriet, men var man swedenborgare var man extra mycket emot det. Swedenborgarna blev engagerade i en utdra- gen strävan att försöka upprätta en koloni på Afrikas västkust utan slaveri (Ahlskog 2010, Ambjörnsson 1977, 1981, Berg 1997, Lindroth 1945). Från svensk sida leddes försöket av äm- betsmannen och swedenborgaren Carl Bernard Wadström, men även den kände linneanen An- ders Sparrman, redan världsberest, var med på en första expedition till Senegal 1787. Då var syftet närmast att upprätta en svensk koloni – man var ju ändå utskickade av kungen – men tjänstemännen ifråga var snarare inne på att un- dersöka förutsättningarna för sina mer utopiska Figur 5. CARL JOHAN SCHÖNHERR (1772-1848) Upp- idéer. När de återvände till Europa och kom till vuxen i Stockholm, tidigt insektintresserad men blev som London blev de inkallade till en kommission ung delägare i faderns sidenfabrik. Jämte den kommersiella i engelska parlamentet som höll på att debat- banan var han politiskt aktiv och blev snart swedenborgare. Hans hälsa sviktade dock och när en läkare rådde honom tera slaveriet för att intervjuas om sina intryck att flytta från staden var han inte sen att 1812 sälja fabriken av den. Sparrman passade på att inte skräda och flytta till västgötaslätten, där skalbaggsgurun Gyllenhal med orden. Även om de bådas tal gjorde stort fanns. Där var han verksam som lantbrukare, fortsatt aktiv intryck vägde de lätt gentemot de ekonomiska swedenborgare, och i synnerhet som amatörentomolog, intressena, och parlamentet beslöt att bevara utan tvivel en av de främsta i världen, synnerligen grundlig, slaveriet. Det är hursomhelst enbart detta tal och observant och omdömesgill. Han stod i flitig korrespondens med inte bara landets entomologer utan även ett antal en handfull reflektioner i hans reseberättelser sjökaptener och skeppsläkare som kunde samla åt honom som gett Sparrman ryktet som humanistisk pi- runtom i världen, och merparten av världens framstående onjärkämpe i historien, han var knappast någon entomologer. Dock var han alltid mycket anspråkslös, inte aktivist för saken i fråga. Detta till skillnad från minst pga sin brist på akademisk utbildning. Hans huvud- Wadström, som stannade i London och ägnade verk Synonymia insectorum (från 1806) och i synnerhet mycken möda åt skriftställeri och agitation mot dess serie voluminösa vivelband Genera et species Cur- culionidum (1833-45) är milstolpar i koleopterologin. Sam- slaveriet (Hagen 1946, Nelson 1998). lingen finns i NRM. Litteraturen om Schönherr är inte riklig, Pionjärexemplet i det engelska slaveri- men översiktliga arbeten finns av Knös (1848), van Meenin- motståndet blev Freetown i Sierra Leone, ett gen (1998) och Ehnström (2002). Hans papper är utspridda försök att grunda en fri koloni, där nybyggarna och delvis förkomna, men olika brevsamlingar i KVA, UUB till stor del var före detta amerikanska slavar och RA innehåller mycket av hans hand. som återvände till moderkontinenten. Det hela Carl Johan Schönherr (1772-1848), a world-famous cole- skedde i form av ett privat företag, Sierra Le- opterist and an active Swedenborgian. He was combining one Company. Med kolonisatörerna 1792 kom these two spheres of activity both when he was a silk factory från London även två svenskar: linneanen och owner in Stockholm and when he moved to the Västergöt- swedenborgaren Adam Afzelius och den kände land plain to be a farmer and an entomological researcher. radikalen och swedenborgaren August Nor- denskjöld, som hade varit anställd som Gustaf III:s alkemist, själv visserligen med det ut- tryckliga syftet att med konstgjort guld störta penningväsendet, bankerna och hela kapitalis- 115 Mattias Forshage Ent. Tidskr. 138 (2017) Uppsala, men brann av iver för den linneanska saken. Han finns med som initiativtagare till de flesta både linneanska och swedenborgska sällskapen under perioden. Fick dock även ganska dåligt rykte för hastverk och bristande real- ism. Framstår onekligen som mycket rastlös, och vid sidan om en monografi över oljebaggesläktet Mylabrus (Billberg 1813) är hans entomologiska arbeten främst kataloger (t ex Billberg 1820), där han kvickt syntetiserar andras rön (även opublicerade, varför han kommit att stå som auktor för en hel del släktes- och familjenamn). Samlingen brann upp 1822. Detta är olyckligt både faunahistoriskt, eftersom man inte kan granska några belägg för hans anmärkningsvärda fynduppgifter, och entomologihistoriskt, eftersom han hade köpt upp samlingarna från Gröndahl, Kolmodin, Rehn och andra tidiga samlare som därmed också försvann. Steklar och tvåvingar skall dock ha klarat sig, och integrerades i den nya samling som han raskt skaffade sig (inte minst genom uppköp av fler samlares, t ex Forsström, Fröberg, Acharius). Denna såldes till Children i London 1829 och finns nu på Natural History Museum, men det har varit svårt att få fram exemplar ur den. Till hans landskapsfynd för Ble- kinge och Gotland, varav åtskilliga strukits då beläggen inte finns kvar, hörde t ex sotguldvinge Lycaena tityrus (Poda, 1761) och kohorndyvel Onthophagus medius (Kugelann, 1792) för Blekinge. Viktigaste källorna är Boethius (1924), Ander (1945) och Wallberg (1956); se även Landell (2001) och Dal (1996). Figur 6. GUSTAF JOHAN BILLBERG (1772-1844) Född i Blekinge, prästson, delvis uppvuxen i Skåne, studerade i Gustaf J Billberg (1772-1844), hectic organiser among Lund, disputerade i historia, ämbetsman i Karlskrona, Vis- Swedenborgians and Linnaeans alike. Made a career as by och Stockholm. Mycket flitig insektsamlare (i synnerhet a civil servant but also a very active amateur coleopterist. skalbaggar), även aktiv som entomologisk författare och His first huge collection was lost to fire in 1822, the second uppköpare av insektsamlingar. Hade alltså aldrig studerat i one was sold to London. men… (Ambjörnsson 1981, Häll 1995). Wad- gagerad i det engelska slaverimotståndet, och ström gjorde anspråk på att ha haft ett avgörande flyttade sen till Frankrike. Afzelius återvände finger i planen för kolonin (kraftigt överdrivet), sedan från London till Sverige 1799. Från den och Freetown hade demokratiska institutioner, senare vistelsen fick han med sig åtskilliga in- mönsterjordbruk, moderna skolor etc – men sekter hem. Det väckte förvåning och protester, den svenska kontingentens radikalare andliga ja ont blod i decennier, när han inte skänkte sitt idéer var knappast bestämmande för samhällss- material till Carl Peter Thunberg, utan sålde det kicket i kolonin. Och Afzelius var både offici- till swedenborgarbrodern Schönherr. ellt och i praktiken där för att samla naturalier. Hursomhelst, Nordenskiöld dog i Afrika och De senare sällskapen Sparrman skrämdes iväg när Freetown snudd på I Stockholm bildades ett nytt Swedenborgskt ödelades av en fransk attack 1794, som enligt sällskap 1796, Pro fide et caritate. Swedenbor- uppgift var orkestrerad av en kränkt amerikansk garentomologen Gustaf Billberg var enligt egen slavhandlare. Staden totalförstördes, många av utsago initiativtagare, och även Schönherr var invånarna dog, även Afzelius naturalier hörde till medstiftare. Gyllenhal och Jonas Odhner syns det som gick till intet. Afzelius vände nedslagen bland dem som raskt ansluter sig från lands- till London, men återvände raskt till Västafrika orten. Sturtzenbecher argumenterade för en på ytterligare en expedition 1794-96 (Afzelius sammanslagning mellan det nya sällskapet och 1967). Under tiden blev Wadström alltmer en- hans Fribyggare-Sällskapet. Från Pro fide et car- 116 Ent. Tidskr. 138 (2017) Varför var de gamla entomologerna swedenborgare? itates sida tas beslut emot fusion, men verksam- heten somnar dock in när Billberg flyttar från staden 1797. Billberg hamnade på Gotland, där så Fribyg- gare-Sällskapet får en avdelning 1798. Om fri- byggarfilialens verksamhet vet man intet, men 1806 grundade Billberg istället ett linneanskt samfund på ön. Det blev också kortlivat efter- som Billberg flyttade åter till Stockholm 1807. Som medlemmar har också uppgivits Billbergs vänner på Gotland, dels Per Hemming Odhner Figur 7 Swedenborgs karta över Afrika. Bland Sweden- (Faktaruta), som var insektsamlare, präst och borgs papper återfanns denna karta som markerade Afri- aktiv swedenborgare, son till den västgöts- kas centrum där ett okänt gudsfolk skulle finnas. Norr är till ka swedenborgaren Jonas Odhner, samt dels vänster i kartan, vilket enligt uppgift är en vanlig förvrängn- Billbergs och Odhners lärjungar tvillingbröderna ing i andevärlden. Olof och Fredrik Fåhraeus (Fig. 8), vid det här Swedenborg’s map of Africa, found posthumously among tillfället bara 10 år gamla. his paper. Points out the center of Africa where an unknown Även i Uppsala fanns ett linneanskt sällskap people of God was supposed to live. In the map, the North med swedenborgiansk inblandning (Eriksson is to the left, and this is supposed to be common in the 1962, Forshage in press). Societas pro historia spirit world. naturali bildades 1800, ombildades till Zoophy- tolithiska sällskapet 1803 och slutligen till Lin- néska institutet 1807, efter vilket föga verksam- het ägde rum. Afzelius var något slags mentor i verksamheten som ursprunglig linnélärjunge och blev vald till preses 1802 (sällskapet läggs ner 1813, året efter att Afzelius fått professur). Sekreterare var sedermera kände entomologen Johan Wilhelm Dalman, och medlemmar andra PER HEMMING ODHNER (1790-1857) Född i Väster- kända naturforskare, ofta med mer eller mindre götland, prästson, informator åt Olof Fåhraeus och hans koppling till den romantiska biologin eller den tvillingbror på Gotland och där god vän med Gustaf romantiska litterära rörelsen: Gabriel Marklin, Johan Billberg och insektsamlare. Några av hans an- märkningsvärda skalbaggsfynd, varav flera refereras JH af Forselles, FA Wrangel, bröderna Carl hos Gyllenhal (1813, 1827), är tjurhorndyvel Onthopha- och Christian Stenhammar, samt tvillingarna gus illyricus (Scopoli, 1763) och azurlöpare Ophonus Fåhraeus när de kom till stan för att studera azureus (Fabricius, 1775) på Gotland. Åter i Västergöt- (Gyllenhal var också medlem men förstås sedan land var han för övrigt den förste i världen (parallellt länge utflyttad från staden). med Crug i Västmanland) att hitta reliktbock Notorhina Det har påståtts att Afzelius representerade muricata (Dalman, 1817), och hans exemplar ingår en ny typ av naturforskare, en känslosam, fri- alltså i typserien (Schönherr 1817). Föga entomologisk aktivitet senare i livet dock. Aktiv swedenborgare. hetstörstande, slarvig, självupptagen romantisk For till Uppsala för att studera tillsammans med sina genityp som hade svårt att avsluta saker, i skarp lärjungar, och disputerade i botanik 1810 för Afzelius. kontrast mot det linneanska paradigmets still- Till vännerna i Uppsala hörde författaren C J L Almqvist, samt strävsamma empirism (se t ex Lindroth som Odhner var den som invigde i Swedenborgs läror. 1945, Berg 1997). På så sätt framstod han säkert Inga artiklar om Odhner tycks ha skrivits, och han har i kontrast mot den andra botaniske professorn i bara nämnts i förbifarten i den entomologihistoriska lit- teraturen tidigare. Uppsala, den flitige och tråkige Thunberg (för övrigt även långt mer framstående entomolog), Per Hemming Odhner (1790-1844), Swedenborgian men nog var det betydligt fler av Linnés lärjun- and occasionally an active insect collector. Noted by scholars for introducing the writer CJL Almqvist to Swe- gar som kunde visa upp samma svärmiskhet och denborgianism, but not as an entomologist. samma något självdestruktiva otålighet som Af- 117 Mattias Forshage Ent. Tidskr. 138 (2017) zelius (Sparrman, Forsskål, o s v). Till de projekt som Afzelius påbörjade hör för övrigt register över alla växter och djur i Swedenborgs skrifter (koncept i UUB). Pro fide et caritates verksamhet återupp- tas 1814 och blir då mer långvarig (fram till 1830-talet). I sällskapets nya gestalt tillkommer Olof Fåhraeus som aktiv medlem (vilket Bill- berg förblir, medan Schönherr nu flyttat från staden och är aktiv främst per korrespondens). En annan central medlem, den kände boktryck- aren Carl Deléen (Faktaruta), var också en flitig insektsamlare under perioden 1791-94, och slu- tade sedan tvärt för att satsa helt på boktrycka- ndet. PH Odhner anslöt sig också, nu tillbaka på västgötaslätten även han. Även den kände naturhistoriske illustratören Johan Wilhelm Palmstruch var medlem i sällskapet, och en Carl Magnus Arrhenius som hade disputerat på en skalbaggsavhandling för Fallén i Lund men inte finns belagd som entomolog i övrigt. Flera andra bemärkta medlemmar har dock såvitt bekant inte utmärkt sig i naturalhistorien: Sturtzenbecher, fornforskaren Arvid August Afzelius (syssling Figur 8. OLOF IMMANUEL FÅHRAEUS (1796-1884). Född och uppvuxen på Gotland (namnet kommer av härstamnin- till Adam Afzelius), och romantikern Carl Jonas gen från Fårö), prästson, studerade i Uppsala (disputerade Love Almqvist, som snart skulle bli känd som i grekiska), tjänsteman i Stockholm, på vilka ställen han författare (men inte heller han naturaliesam- gjorde föga väsen av sina passioner för entomologin och lare). Sällskapets handlingar finns bevarade på för Swedenborgs lära – varav det senare delades med Vetenskapsakademien, översiktliga skildringar tvillingbrodern Johan Fredrik Fåhraeus. Blev utnämnd till finns dels i swedenborgarlitteraturen och dels tullchef i Göteborg, där han bl a tog initiativ till Naturhis- toriska Museet, och blev med tiden mer aktiv som både i Almqvistlitteraturen (Olsson 1927, Svedjedal entomolog och swedenborgare. Återkom sedermera till 2007). Stockholm som civilminister, sen åter till Göteborg som Billberg och Schönherr gifte sig med varsin landshövding, och slutligen åter till Stockholm som pen- dotter till den Swedenborgska pastorn vid sven- sionär. Flitig samlare, men den enda större entomologiska ska legationen i London: Margareta och Helena publicerade arbetena är stora mängder beskrivningar av Ferelius. Båda systrarna dog dock unga. Schön- vivlar i Schönherrs böcker, samt bearbetningen av vivlar och några andra familjer ur Wahlbergs fångst från Sydafri- herr gifte då om sig med Billbergs syster, Bene- ka. Samlingen är splittrad; den finns till stor del i Göteborg, dicta Charlotta Billberg, och Billberg gifte om men portioner även i NRM, och en väsentlig portion skän- sig med Fåhraeus kusin, Helena Maria Ehinger. ktes till Entomologiska Föreningen i Stockholm, och sedan Fåhraeus var systerson till Sturtzenbecher, och vidare via Statens Entomologiska Anstalt etc, till SLU Ul- gifte sig med hans dotter, dvs sin egen kusin, tuna idag (och delvis vidare till NRM). Den relevanta biogra- Laura Adolfina Sturtzenbecher. Fåhraeus sys- fin är Fåhraeus, G (1984), medan Fåhraeus, R (1966) och ter, Petronella Sofia Fåhraeus, var gift med Per Forsell (opubl) fokuserar helt på tjänstemannabanan. Hans vetenskapliga papper finns främst på KVA. Hemming Odhner. Man gifte sig uppenbarligen inom sekten! (Med de äldsta, Afzelius och Gyl- Olof I Fåhraeus (1796-1884), Swedenborgian and coleop- terist, both activities on the side of his civil career which lenhal, som exogama undantag). Sådan endo- made him director of the Göteborg customs, ”minister of gami var vanlig bland swedenborgarna. Äkten- civil affairs” in the Swedish government, and Lord Lieuten- skapet hade en viktig himmelsk funktion i Swe- ant of Göteborg. denborgs lära, och för förverkligandet av denna underströks hur viktigt det var att makar delade 118