Ra Rapport 2013:9 p p o r t 2 Myndigheten för vårdanalys (Vårdanalys) uppgift är att ur 0 1 Ur led är tiden 3 ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv följa upp och :9 analysera hälso- och sjukvården, tandvården och gränssnittet U r Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv mellan vården och omsorgen. Vårdanalys har patienternas le d och brukarnas behov som utgångspunkt i sina granskningar. ä användning av läkares tid och kompetens r Myndigheten ska också verka för att samhällets resurser tid e används på bästa sätt för att skapa en så god hälsa och n – patientupplevd kvalitet som möjligt. Syftet är att bistå vården F y och omsorgen med att förbättra kvalitet och effektivitet – ra u förbättringar som ytterst ska komma patienter, brukare och tv e c medborgare till del. k lin g s o m rå Ur led är tiden d e n Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning fö av läkares tid och kompetens r e n m Sverige är i ett internationellt perspektiv väl bemannat med läkare, e men antalet läkarbesök per invånare och år är få. Trots det anser både r e patienter och läkare att de har för lite tid i mötet. Frågan om huruvida ffe k läkares tid och kompetens används effektivt har diskuterats från och till tiv a under många år – men det har saknats en aktuell och sammanhållen n v analys av frågan ur ett medborgarperspektiv. Vårdanalys har därför än d genomfört en studie som identifierar fyra utvecklingsområden för en n in mer effektiv användning av läkares tid och kompetens. I rapporten g a presenteras ett antal rekommendationer för det fortsatta arbetet på v regional och nationell nivå. lä k a re s tid o c h k o m p e te n s v å r d a n a ly s Citera gärna ur Vårdanalys rapporter, men ange alltid källa. Rapporten finns även publicerad på www.vardanalys.se Beställning av Vårdanalys tryckta rapporter: [email protected] Box 6070, 102 31 Stockholm © Myndigheten för vårdanalys Grafisk Design och produktion: Les Creatives Sthlm Omslagsbild: Thinkstockphotos Tryck: TMG Sthlm, Stockholm 2013 ISBN 978-91-87213-21-2 Ur led är tiden Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens Beslut om denna rapport har fattats av Myndigheten för vårdanalys styrelse. Utredaren Sofia Almlöf har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har analyschefen Christofer Montell deltagit. Stockholm 2013-11-14 Myndigheten för vårdanalys Eva Lindström Eva Fernvall Styrelseordförande Styrelseledamot Mef Nilbert Karin Tengvald Styrelseledamot Styrelseledamot Sofia Almlöf Föredragande Ur led är tiden 3 Förord I början av det här året tog vi del av ett antal intressanta fakta från interna- tionella jämförande studier: • Sverige har många läkare per 1000 invånare… (Sverige hamnar på plats 3 av 21 länder) • … men antalet läkarbesök per invånare och år är få (Sverige hamnar på plats 24 av 25 länder) Då skulle man kunna tänka sig att det finns gott om tid för patientmöten i Sverige – men resultaten av internationella jämförelser visade motsatsen: • Sverige utmärker sig som ett av de länder som har sämst resultat när det gäller upplevelsen av hur mycket tid patienter och läkare har tillsam- mans. Internationella jämförelser är alltid behäftade med metodologiska utma- ningar. Det går helt enkelt inte att dra enkla slutsatser utifrån de fakta som vi redovisat ovan. Resultaten var dock tillräckligt intressanta och svårför- klarade för att vi skulle initiera en studie för att närma oss frågan om hur vi använder läkares tid och kompetens i Sverige. Vi kunde konstatera att det, trots att frågan har diskuterats från och till under många år, saknades en aktuell och samlad analys. Vi har därför ge- nomfört en studie som identifierar de huvudsakliga utvecklingsområdena för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens inom hälso- och sjukvården i Sverige. Studien är unik genom att vara den första analysen genomförd av en oberoende aktör på nationell nivå. Sofia Almlöf har varit projektledare och Hanna Fagerlind och Caroline Ur led är tiden 5 Förord van Mourik har varit projektmedarbetare. I projektarbetet har också Jesper Olsson deltagit. Vi vill framföra ett stort tack till alla personer som låtit sig intervjuas i studien, och till de respondenter som besvarat enkätundersökningarna. Utan er medverkan hade studien inte varit möjlig att genomföra. Vi vill också rikta ett varmt tack till Hans Rutberg, adjungerad professor i utvärdering och hälsoekonomi vid Linköpings universitet, Jesper Stenberg, verksamhetscontroller division 4 vid Skånes Universitetssjukhus, Anders Ivarsson Westerberg, docent i företagsekonomi vid Södertörns högskola, David Jaraj, läkare vid Capio S:t Görans sjukhus, Göran Pettersson, läkare och professor i hälsoinformatik vid Linnéuniversitetet, Nina Rehnqvist, ad- jungerad professor i kardiologi vid Karolinska institutet och ordförande SBU, Anders Anell, adjungerad professor i hälsoekonomi vid Lunds universitet och Eva Fernvall, kommunikationsdirektör vid Apoteket AB som har bidragit med värdefulla synpunkter under projektets gång. Sedan vi påbörjade detta projekt har den offentliga debatten om hur vi an- vänder läkares tid och kompetens accelererat. Dagens Nyheter publicerade i våras en uppmärksammad artikelserie kring närliggande frågor (Patienten och prislappen), och i juni togs initiativ till det så kallade Läkaruppropet, som bland annat driver frågan om att minska administrationen för läkare. Vid dags datum har över 9 000 personer skrivit under uppropet, vilket tydligt visar att detta är en fråga som engagerar. Vår förhoppning är att studiens resultat ska föra debatten framåt och ligga till grund för fortsatt arbete på både regional och nationell nivå för att uppnå en mer effektiv användning av de personella resurserna inom hälso- och sjuk- vården. I ljuset av att efterfrågan på hälso- och sjukvårdsinsatser kommer att öka under kommande år är det avgörande att beslutsfattare på nationell, re- gional och lokal nivå tar utmaningen på allvar för att vi i framtiden ska kunna erbjuda medborgare en sjukvård av hög kvalitet. Stockholm i november 2013 Fredrik Lennartsson Myndighetschef 6 Ur led är tiden Sammanfattning Sverige är ett av de länder inom OECD som har flest antal läkare per tusen invå- nare. Samtidigt som Sverige är väl bemannat med läkare är antalet läkarbesök per invånare och år på en betydligt lägre nivå än genomsnittet inom OECD. Trots det utmärker sig Sverige i internationella jämförande studier som ett av de länder med sämst resultat när det gäller upplevelsen av hur mycket tid patienter och läkare har tillsammans. Till exempel anger över hälften av patienterna i Sverige att läkaren inte tillbringat tillräckligt med tid med dem när de sökt vård eller behandling, och drygt hälften av allmänläkarna i Sverige uppger att de är missnöjda med tiden de lägger på varje patient (127) (126). Resultaten indike- rar att det finns en förbättringspotential gällande hur läkares tid används inom hälso- och sjukvården. I ljuset av att efterfrågan på hälso- och sjukvårdsinsatser kommer att öka under kommande år, beroende på bland annat befolkningens ökade livslängd och förbättrade metoder för att diagnostisera och behandla sjukdomar, är ett effektivt användande av läkarresursen centralt för att kunna erbjuda medbor- gare en sjukvård av hög kvalitet. Debatten om huruvida läkares tid och kompetens används på rätt sätt har pågått under lång tid. Vårdanalys bedömning är att det saknas en samman- hållen analys av frågan ur ett medborgarperspektiv. Mot denna bakgrund har vi valt att genomföra en studie med syftet att identifiera huvudsakliga utveck- lingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens. Studien besvarar en övergripande frågeställning: • Vilka är de huvudsakliga utmaningarna för att åstadkomma en mer effektiv användning av läkarresursen? Ur led är tiden 7 Sammanfattning Vi söker besvara frågan genom en nationell kartläggning baserad på ett om- fattande underlag. Studien är unik i det avseendet att det är en första sam- manhållen analys genomförd på nationell nivå av en oberoende aktör. Am- bitionen är att resultatet ska kunna utgöra underlag för fortsatt arbete, både regionalt och nationellt. Nästa steg är att utifrån studiens resultat identifiera och fastställa specifika utmaningar inom landstingen och därefter, på både regional och nationell nivå, identifiera och prioritera mellan olika förbätt- ringsåtgärder. METOD OCH GENOMFÖRANDE Studien är baserad på ett stort underlag, där vi har använt flera olika metoder och datakällor för att belysa frågan ur olika perspektiv. Vi har använt oss av följande metoder: • Litteratur- och dokumentstudie • Intervjuer med tolv intressenter • Intervjuer med elva experter • Intervjuer med 49 landstingsföreträdare • Enkätundersökningar med olika yrkesgrupper I studien gör vi en avgränsning till en dimension av effektivitetsbegreppet inom hälso- och sjukvården som kallas klinikeffektivitet (Figur 1) (120). Kli- nikeffektivitet innebär en värdering av vårdens basenheter, såsom arbetet på klinik- eller mottagningsnivå. 8 Ur led är tiden