Svenska Pommern : kulturmöten och identifikation 1720–1815 Önnerfors, Andreas 2003 Link to publication Citation for published version (APA): Önnerfors, A. (2003). Svenska Pommern : kulturmöten och identifikation 1720–1815. [Doktorsavhandling (monografi), Avdelningen för idé- och lärdomshistoria]. Institute of Cultural Sciences, Biskopsgatan 7, SE-223 62 Lund, SWEDEN. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 Svenska Pommerns historia är en del av den svenska historien. Mellan 1648 och 1815 hörde den tyska Östersjöprovinsen till det svenska väldet. Denna avhandling skildrar människorna och deras syn på Sverige under de sista hundra åren av svensk till- A n hörighet mellan 1720 och 1815. Hur påverkades provinsens in- d r vånare av att å ena sidan räkna sig till den tyska kulturen och å e a s andra sidan erbjudas möjligheten att blicka norrut? Svenska Ö Pomrarnas möte med det svenska och deras identifikation n n gentemot Sverige genomgick under de sista hundra åren av e r svensktid tre faser: från det att den svenska stormaktstidens kul- fo Pommern turella kapital avvisades över en fas av intensiva kontakter till en rs romantisk idealisering av det nordiska brödrafolket. Förutsättning för en sådan förändring var att under upplys- ningstiden lärda och moraliska sällskap etablerades i provinsen som skapade konkreta mötesplatser. Ett annat inslag i provins- S ens kulturliv var lärda tidskrifter som över decennierna flitigt v e rapporterade om svenska ämnen. Genom blandäktenskap, resor n s och förbindelser till Sverige och ömsesidig migration skapades en k a allt större kompetens i fråga om språk och historia. Översätt- P ningar och resskildringar skapade en förtrogenhet med Sverige o m som lade grunden för en positiv idealisering under romantikens m frambrytning och Napoleonkrigens omtumlande år. e r n Ugglan, Minervaserien: 1 Bengt Forkman: Och det blev ljus. Hur MAX-lab kom till, växte upp och blev stor (2001) 2 Håkan Håkansson: Seeing the Word. John Dee and Renaissance Occultism (2001) 3 Fernando Flores: Mellan åsikt och vittnesbörd. Amerika och Västerlandets arkaiska rötter (2001) 4 Monica Libell: Morality Beyond Humanity. Shopenhauer, Grysanowski, and Schweitzer on Animal Ethics (2001) 5 Virvlande visioner: Fysiken i Lund under det senare 1900-talet. Red. Hans Ryde. Kulturmöten och identifikation 1720 – 1815 ISBN 91-974153-5-9 Minervaserien Andreas Önnerfors Svenska Pommern Svenska Pommern Kulturmöten och identifikation 1720-1815 Andreas Önnerfors Lunds Universitet Ugglan Minervaserien 6 Omslagsillustration: Caspar David Friedrichs Lebensstufen (daterad 1834). Museum der bildenden Künste, Leipzig. Ugglan, Minervaserien utges av avdelningen för Idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, Biskopsgatan 7, 223 62 Lund Redaktör för bokserien: professor Gunnar Broberg Svenska Pommern: Kulturmöten och identifikation 1720-1815 © Andreas Önnerfors, 2003 Grafisk form: Stefan Stenudd Tryck: Media-Tryck, Lunds Universitet, 2003 ISBN 91-974153-5-9 Innehåll Förord 7 Inledning 10 Människorna vid Svenska Pommerns stränder 10 Svenska Pommern – nyckeln till Tyska riket 19 Svensk och tysk forskning om Pommern, källmaterial och tidigare studier 28 Årtal i Svenska Pommerns historia och karta 35 Motsättning – striden om idéerna 39 Stormaktstidens ideologiska slutfas 39 Christian Nettelbladt och den göticistiska traditionen 43 Konflikterna om religion, historia och juridik 56 Schwedische Bibliothec – svenska ståndpunkter på tyska 70 Försvaret för det nordiska och kampen mot klimatläran 84 Konflikterna läggs åt sidan 109 Samförstånd – sammanhangen skapas 117 Nya värderingar delas 117 Mötesplatser – lärda och moraliska samfund 121 Pressen och dess svenska rapportering 203 Den lyckliga förbindelsen 245 Idealisering – blicken riktas mot norr 269 Fönstret mot norr 269 Det svenska kulturinflytandet ökar 274 Det politiska medvetandet 315 Idealiseringens generation: Wallenius, Thorild, Arndt 373 Slutakten – Napoleonkrigen och övergången till Preussen 449 Avslutning – svensktidens skiftande ekon 485 Motsättning, samförstånd och idealisering 485 Från avståndstagande till internalisering – ett schema 490 Zusammenfassung 499 Litteraturförteckning 515 Bildförteckning 532 Personregister 534 5 Förord Du stjärna över vilda vatten Som lyste åt oss alla Vi såg i mörka natten Ditt sken för evigt falla (cid:148) Men när en gång i öst En silverstrimla visar sig hör jag min broders röst och syns en hand som räcks åt mig In memoriam Stellan Önnerfors (1952-1998) En människa som jag med all säkerhet hade tackat för inspirerande, engagerande och uppiggande samtal under avhandlingens gång är min bror Stellan. Vi som känner och som minns honom kan föreställa sig vad jag menar. Han hade varit en outsinlig källa av bildning och kvicka associationer, ett borrande intellekt som inte hade gett sig innan han hade fått ett uttömmande svar. Säkert hade han rättat sin vilsefarande broder i de stundom luftiga resonemang denna avhandling präglas av. Säkert hade han kommit med en rad hänvisningar till skönlitterära och vittra verk som hade berikat framställningen. Säkert hade han hjälpt mig med korrektur av min bristfälliga svenska som jag redan nu ber läsarna om ursäkt för. Nu blev det inte så. Avhandlingen skrevs till en betydande del alltså in i ett tomrum. För tio år sedan flyttade jag från Tyskland till Sverige. På tio år händer mycket och det går inte att berätta om vägen hit. Scio me nihil scire – jag vet att jag intet vet – som Sokrates uttrycker det. Just det är en bra sammanfattning av kunskapsprocessen som leder fram till en avhandling. Ju mer man vet desto mer vet man som man inte vet. Antalet sidor är bedrägligt. De förblir ett fåfängt försök att fånga in något förflutet och förlorat. Svenska Pommern var en gång en del av det svenska väldet. Jag känner igen mig i de människor jag skriver om. Ett ofta citerat svar på frågan Vad är idéhistoria? är Sten Lindroths “Det är mina egna rötter jag söker; historien, lärdomshistorien, handlar till sist om mig själv, min egen gåta.” Den intellektuella kultur jag försöker beskriva på de följande sidorna är historien om ett dagligen pågående möte mellan tyskt och svenskt, ett möte som mitt eget hem, min uppväxt och min familj präglats av, präglas av. Tusentals associationer och reflektioner till det jag själv har upplevt och av egen erfarenhet tänker på bildar en osynlig kontext i avhandlingen. De har väglett mig i många situationer. Det finns ett antal människor som mer eller mindre synligt har bidragit till att denna avhandling blivit verklighet. Mina föräldrar, professor Alf och Dr phil Ute Önnerfors, har skapat den uppväxt som har gett näring åt det vetenskapliga och kritiska tänkandet. För all hjälp med översättningar av latinskt och franskt källmaterial, för den förmånen att ha en humanistisk kunskapsbrunn man i tid och otid kan ösa ur, kan jag inte tillräckligt tacka för. Och inte minst för ekonomiskt stöd, praktisk hjälp med barnpassning och mat när det har kärvat 7 ihop sig, som det ofta gör i en doktorands liv. Och andrummet, vårt Småland, med kräftskivor och kalas – Som den yngste av bröderna är man till viss del ett resultat av de äldres egenskaper. Storebror disputerade först, tack för det. Då visste jag att man kan klara det. Vad mer kan man lära sig av sina bröder? Noggrannhet, ihärdighet, kritisk förmåga, och en orädd attityd av att aldrig ge upp eller hålla tyst om det som upplevs som falskt eller moraliskt förkastligt. Det har min omvärld fått erfara under de gångna åren tid efter annan, vilket kan ha stört somliga. Mitt i ett dimmigt och vårvintrigt Lund träffade jag min fru Frida Margareta Mebius. Oväntat, oförberett. Och jag skulle lära mig mycket som jag inte kände till: om islam, det förträffliga Östergötland, det storslagna Indonesien, fantastiska Värmland och Wermlands nation. Sedan dess har tiden gått ruskigt fort, fem år, och vi har vår familj med lille Eldgrim, hans frågor och fantasi. Låt oss aldrig höra upp att kämpa tillsammans, på senare tid med var sitt avhandlingsprojekt. Tack också svärföräldrarna, Birgitta och Lars, för alla andningshål på värmländska Björkvik, med samtal, mat och den vackra naturen. Det tyska forskningsrådet Deutsche Forschungsgemeinschaft har i flera år genom ett generöst stipendium för främjande av kvalificerad vetenskaplig återväxt gjort det möjligt för mig att vistas i Greifswald. Där ingick jag som svensk deltagare i en grupp med doktorander från Östersjöområdet, “Kontaktzone Mare Balticum: Fremdheit und Integration im Ostseeraum”. Professor Dr North, som är ansvarig för detta Graduiertenkolleg, har på ett effektivt sätt styrt gruppens arbete i seminarier och föreläsningar och ständiga presentationer. Med mina doktorandkollegor har teorier och texter stötts och blötts i nästan skolastiska diskussioner. Presentationer vid institutionen för nordisk historia har gett mig värdefulla uppslag till forskningen. Jag är djupt tacksam för dessa erfarenheter. Inte minst har de upprepade vistelserna i Greifswald gett mig förmånen till en rad bekantskap. Den svensktalande bibliotekarien och historikern Ivo Asmus har otaliga gånger hjälpt mig med källmaterial och böcker. Oförglömliga är de samtal som vi har fört om provinsens svensktid och de små exkursioner till de gamla svenska slotten Griebenow eller Wrangelsburg som Ivo har lockat mig till. I en stor tacksamhetsskuld står jag till historikern Nils Jörn som bland annat frikostigt har ställt sin databas över Nettelbladtdokument till mitt förfogande. Personalen vid Greifswalds universitets- och Stralsunds stadsarkiv har varit till stor hjälp för denna avhandlings tillkomst, vilket jag tackar för. Enskilda forskare och släktforskare har gett mig mycket värdefulla uppslag eller tillhandahållit material jag annars inte hade kunnat beakta. Till dessa hör: Hans Nettelbladt/Bromma, Alexander Pereswetoff-Morath/Lund (nu levande släktingar till personer i avhandlingen), Peter Nicks/Hamburg, professor Ulf Göransson/Uppsala, Per Nilsén, Thomas Sörensen och Mikael Österlund från Lund samt Felix Schönrod och Alexander Muschik/Greifswald. Svenska bibliotek och arkiv har på ett fantastiskt sätt hjälpt mig i sökandet efter material. Kungliga Biblioteket, Riksarkivet och Vetenskapsakademins arkiv i Stockholm är tre platser där man lätt kan känna sig hemma. Tack också till mina svägerskor Anna och Karin med familjer som ofta har inhyst en stundom asocial gäst som knappast talade om något annat än dammiga arkivfynd. Och Johan: jag skall en gång renskriva det där Humble-dokumentet från 1732! 8