Student Living Lab, kombinera innovation inom boende och byggnadsteknisk forskning med studentbostäder i Jönköping Student Living Lab, combining innovation in housing and building engineering research with student housing in Jönköping Linnea Javebrink Pernilla Petersson EXAMENSARBETE 2017/2018 Byggnadsteknik Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx) 551 11 Jönköping Examensarbetet är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Byggnadsteknik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Examinator: Geza Fischl Handledare: Kaj Granath Omfattning: 15 hp Datum: 2018-04-10 Abstract Abstract Purpose: The lead time in the construction industry's innovation development today is far too long. Jönköping's population increases and at the same time Jönköping University is expanding. The need for more housing and student housing is therefore a fact. A Living Lab (LL) creates opportunities to solve both above-mentioned situations. It is a home that simultaneously provide different types of researchers with a research platform to test innovations directly in a real-life environment. Such a project could thus be an advantage for a developing city like Jönköping. The purpose of the project is to investigate how LL projects can open opportunities for innovations in housing and building engineering research in Jönköping, while creating new student housing in the city. Method: The research strategy is qualitative, the main method is a case study. Methods of data collection are literature studies and interviews. Literature studies take place around the concept, the background and different existing projects. This is done to investigate the development of the LL concept and its establishments. The main method used in this report is interviews, which the majority is done over the phone and a couple of them as site visits. Interviews take place with stakeholders from HSB Living Lab in Gothenburg, stakeholders from KTH Live-in Lab in Stockholm and potential stakeholders from Jönköping. Findings: This report serves as a preliminary study for potential stakeholders to establish or participate in a Student LL in Jönköping. In order to shorten lead times in housing and building engineering research, LL has been proven to benefit from innovative research in this area. A project would combine a research arena with new student housing to promote the housing contributions to a more efficient innovation process. In the housing - and construction sector, interest has been shown for innovations in housing environment, real estate and construction business, with efficiency and cost reduction, development and efficiency of materials and smart energy solutions. There is also a research interest for studying of the learning environments and the contr ibutions of the residents to their environment. A potential place of establishment is found just by the university, which would benefit both the university, its research and the establishment of new student housin g. Implications: To continue developing th ework, further research is recommended on the research questions for a L-Lproject. It is recommended to review additional opportunities that exists in addition to building engineering and develop issues regarding, for example, housing environment and leairnng environments. When two of the four parts of the university were reached for interviews, it is also interesting to study the interests oft he other parts. There would bea n interest in studying how a twist of the concept can be applied to find a specifci niche for Jönköping.A project would solve several student housing units that would help solve some of the problem regarding the current housing shortage and enable contributing to the development of the ci ty. Limitations: As the LL concept in Sweden is at an early stage, background information is related to international focus. Ther eport is then limited to focus on Sweden's two major LLs with establishment in Gothenburg and Stockholm with permanent student housing. Furthermore, the focus is on Jönköping, the city of the authors of the report, its potential stakeholders, establishment opportunities and innovation opportunities for a Student LL project . Keywords: Living Lab, student, open innovation, building technology and sustainability. i Sammanfattning Sammanfattning Syfte: Ledtider inom byggnadsbranschens innovationsutveckling är idag alldeles för långa. Jönköping kommuns befolkning ökar samtidigt som Jönköping University växer. Behovet av fler bostäder och studentbostäder är med detta ett faktum. Ett Living Lab (LL) skapar möjligheter för att förbättra bådadera situationer. Det agerar hem samtidigt som det tillhandahåller olika typer av forskare med en forskningsplattform för att testa innovationer direkt i en verklig miljö. Ett sådant projekt skulle således kunna vara en fördel för en utvecklande stad som Jönköping. Syftet med projektet är att undersöka hur LL-projekt kan öppna möjligheter till samskapande innovationer inom boende- och byggteknikforskning i Jönköping samtidigt som nya s tudentbostäder etableras. Metod: Undersökningsstrategin är kvalitativ, huvudmetoden är fallstudier. Metoder för datainsamling är litteraturstudier samt intervjuer. Litteraturstudier sker kring begreppet, bakgrund samt projekt för att undersöka utvecklinge n av LL-konceptet och dess etableringar. Den huvudsakliga metoden för arbetet är intervjubaserat, majoriteten över telefon och ett antal genom platsbesök. Intervjuer sker med involverade aktörer från HSB Living Lab i Göteborg, från KTH Live -in Lab i Stockholm samt potentiella intressenter från Jönköping. Resultat: Rapporten fungerar som en förundersökning för potentiella intressenter för att etablera eller deltaga i ett Student LL i Jönköping. För att förkorta ledtider inom boende och byggnadsteknisk forskn ing är LL påvisat gynna nytänkande forskning inom detta. Ett projekt skulle kombinera en forskningsarena med nya studentbostäder för att främja de boendes bidrag till en effektivare innovationsprocess. Inom boende och byggsektorn är intresset påvisat för i nnovationer inom boendemiljö, fastighets - och byggbranschen med effektivisering och kostnadsreducering, utveckling och effektivisering av material samt smarta energilösningar. Forskningsintresse påvisas även för studerande av lärandemiljöer samt de boendes bidrag till dess miljö. En potentiell etableringsplats påträffas i nära anslutning till universitetet, vilket skulle gynna såväl universitetet, dess forskning samt etablering av nya studentbostäder. Konsekvenser: För att fortsätta utveckla arbetet rekomm enderas undersökning vidare kring forskningsfrågorna för ett LL . Det rekommenderas att granska ytterligare möjligheter och utveckla specifika frågor gällande exempelvis boendemiljö samt lärandemiljöer. Då två av fyra fackhögskolor nåddes för intervjuer är det även intressant att studera kvarvarande fackhögskolors intressen. Att studera hur en vridning av konceptet kan tillämpas för att hitta en specifik nisch för Jönköping är av intresse. Ett projekt i Jönköping skulle lösa ett antal studentbostäder som bidrar till att lösa en del av problemet angående den rådande bostadsbristen och möjliggör bidragande till utveckling av staden. Begränsningar: Då LL-konceptet i Sverige befinner sig i ett tidigt skede förhåller sig bakgrundsinformationen till internationellt fokus. Arbetet begränsas sedan till fokus på Sveriges två större LL med etablering i Göteborg och Stockholm med permanenta studentbostäder. Vidare landar fokus i Jönköping, staden som författarna till rapporten är placerade i, dess potentie lla intressenter , etableringsmöjligheter samt innovationsmöjligheter för ett Student LL -projekt. Nyckelord: Living Lab, student, open innovation, byggnadsteknik och hållbarhet. ii Innehållsförteckning Innehållsförteckning Innehåll 1. Inledning ..................................................................................... 1 1.1 BAKGRUND - BEGREPPETS BEGYNNELSE ....................................................................................1 1.1.1 Definition av begreppet LL ...............................................................................................1 1.1.2 Generationer av LL ..........................................................................................................2 1.1.3 European Network of Living Lab .....................................................................................3 1.1.4 Student LL-projekt i Sverige .............................................................................................3 1.2 PROBLEMBESKRIVNING ..............................................................................................................3 1.3 MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ..................................................................................................6 1.4 AVGRÄNSNINGAR .......................................................................................................................6 1.5 DISPOSITION ..............................................................................................................................6 2. Metod och genomförande ........................................................ 7 2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ................................ ................................ ................................ ..........7 2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGE STÄLLNINGAR OCH METO DER FÖR DATAINSAMLING........................... 7 2.3 VALDA METODER FÖR DAT AINSAMLING................................ ................................ .......................8 2.3.1 Litteraturstudie................................ ................................ ................................ ...................8 2.3.2 Intervjuer ................................ ................................ ................................ ............................ 8 2.4 ARBETSGÅNG ................................ ................................ ................................ ............................... 8 2.4.1 Litteraturstudie................................ ................................ ................................ ...................8 2.4.2 Intervjuer ................................ ................................ ................................ .......................... 10 2.4.3 Processmodell ................................ ................................ ................................ ..................11 2.5 TROVÄRDIGHET ................................ ................................ ................................ .......................... 11 3. Teoretiskt ramverk ................................................................. 12 3.1 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH VALDA TEORIER .................................................12 3.1.1 Definition och utveckling av begreppet LL och dess nyckelkomponenter .......................12 3.1.2 Innovatörsroller/användarroller i LL-projekt .................................................................14 3.1.3 LL-projekts möjligheter för främjande av samarbeten mellan offentliga organisationer, medborgare, företag, universitet, näringsliv och ny teknik ................................ ............................ 15 iii Innehållsförteckning 3.2 SAMMANFATTNING AV VAL DA TEORIER ................................ ................................ ..................... 16 4. Empiri ....................................................................................... 17 4.1 INTERVJUER MED HSB LIVING LAB AKTÖRER ...........................................................................17 4.1.1 HSB, Emma Sarin, Projektledare HSB Living Lab ..........................................................17 4.1.2 Chalmers, Jenny Forshufvud, Koordinator .....................................................................18 4.1.3 Johanneberg Science Park, Maria Ådahl, Chef vid Open Area Urban Development .....18 4.1.4 Göteborg Energi, Filippa Sandgren, Utvecklingsingenjör ..............................................19 4.1.5 Peab, Kristina Gabrielii, Tidigare Hållbarhetschef ........................................................19 4.1.6 Tengbom, Peter Elfstrand, Processledare och Arkitekt ...................................................19 4.1.7 Electrolux, Mattias Johansson .........................................................................................20 4.1.8 Sammanfattning intervjuer HSB Living Lab ....................................................................20 4.2 INTERVJUER, KTH LIVE-IN LAB ................................ ................................ ................................ .20 4.2.1 KTH, Jonas Anund Vogel, Projektledare ................................ ................................ ......... 20 4.2.2 Einar Mattsson AB, Jan Pechan, Projektutvecklare ................................ ........................ 21 4.2.3 Pinnab Inneklimat AB, Thomas Pekonen ................................ ................................ ......... 21 4.2.4 Bengt Dahlgren, José Acuna, Phd Geoenergispecialist ................................ .................. 22 4.2.5 Sammanfattning intervjuer KTH Live -in Lab ................................ ................................ ..22 4.3 INTERVJUER - JÖNKÖPINGSAKTÖRER ................................ ................................ .......................... 22 4.3.1 Forskningschef Jönköpings Tekniska Högskola, Mats Jackson ................................ ...... 23 4.3.2 Forskningschef Högskolan för lärande och kommunikation, Ylva Lindberg .................. 23 4.3.3 Brandtornet, V D Michael Nilforsen samt EgnaHem Konsult AB, Claes Junefelt ........... 24 4.3.4 Jönköping Energi, Affärsutvecklingschef Erik Wiström ................................ .................. 24 4.3.5 Jönköping Science Park, VD Gustav Österström ................................ ............................ 24 4.4 SAMMANFATTNING AV INS AMLAD EMPIRI ................................ ................................ .................. 25 4.4.1 Göteborg och Stockholm - forskningsfrågor ................................ ................................ ....25 4.4.2 Likheter Göteborg/Stockholm ................................ ................................ .......................... 25 4.4.3 Skillnader Göteborg/Stockholm ................................ ................................ ....................... 26 4.4.4 Sammanfattning Jönköping ................................ ................................ .............................. 26 5. Analys och resultat .................................................................. 28 5.1 FRÅGESTÄLLNING 1 – FORSKNINGSFRÅGOR I SVERIGES STUDENT LL-PROJEKT ....................... 28 iv Innehållsförteckning 5.2 FRÅGESTÄLLNING 2 – POTENTIELLA JÖNKÖPINGSAKTÖRER ......................................................30 5.3 FRÅGESTÄLLNING 3 – ETABLERINGSMÖJLIGHET I JÖNKÖPING ...................................................31 5.4 FRÅGESTÄLLNING 4 – INNOVATIONSMÖJLIGHETER ....................................................................33 5.5 KOPPLING TILL MÅLET ...............................................................................................................34 6. Diskussion och slutsatser ........................................................ 36 6.1 DISKUSSION ................................................................................................................................36 6.1.1 Resultatdiskussion ............................................................................................................36 6.1.2 Metoddiskussion ...............................................................................................................36 6.2 BEGRÄNSNINGAR .......................................................................................................................36 6.3 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER....................................................................................37 6.4 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ............................................................................................37 7. Referenser ................................................................................ 40 8. Bilagor ....................................................................................... 42 v Inledning 1. Inledning Examensarbetet skrivs på Tekniska högskolan i Jönköping med inriktning Byggnadsteknik och motsvarar 15 HP . 1.1 Bakgrund - begreppets begynnelse Schuurman et al. (2012) beskriver att begreppet Living Lab (LL) introducerades av arkitekten W. Mitchell som syftar till en miljö där rutinaktiviteter och interaktioner i vardagslivet kan observeras, registreras och avslutningsvis experimentellt manipuleras. vMitchell menar att forskare deltar genom att tillfälligt bo och behandla det so m ett vanligt hem (Schuurman, Lievens, De Marez & Ballon, 2012). 1.1.1 Definition av begreppet LL Keyson et al. (2017) beskriver LL-konceptet som förmågan att föra användare, teknik och företag till en öppen innovativ utvecklingsprocess som etableras i en verklig verksam miljö. LL-projekt som testbäddar i en verklig miljö ger potential för att påskynda innovationsprocesserna genom att användare, företag och andra intressenter deltar aktivt i utveckling, testning och spridning av nya produkter och tjänster. LL är utformade för att skapa ett sammanhang där användare kan leva med, rapportera om hållbara innovationer samt dela erfarenheter av levnadsrutiner kring detta (Keyson, Morrison, Baedeker & Liedtke, 2017). En definition framtagen av det europeiska nätverket av LL (vilket beskrivs under 1.1.3) lyder: ”A Living Lab is an open innovation environment in re-alilfe settings in which user-driven innovation is the co-creation process for new services, products and societal infrastructures. LL encompass societal and technological dimensions simultaneously in a busines-scitizens-government-academia partnership” (Bergvall- Kåreborn & Ståhlbröst, 2009, s.)2. Definitionen förklarar LL som en öppen innovationsmiljö där användardriven innovation i verkliga miljöer möjliggör medskapande processer för nya produkter och tjänster. Det omfattar ett partnerskap mellan företag, medborgare, regering och akademi (Bergvall-Kåreborn & Ståhlbröst, 2009). 1 Inledning 1.1.2 Generationer av LL Sedan konceptet tagits fram har det utvecklats och framtagits fyra olika generationer av LL. Nedanstående figur redovisar generation noll till generation tre. Figur 1. Definition av olika generationer av LL, (S. Hagy, personlig kommunikation, 17 dec, 2017). Generationsutveckling (Figur 1): • LL-projekt initierades som generation noll, där behovet låg på att utvärdera resultatet för en sorts teknik som gav projekt med reglerade tester och standarder. • Första generationens LL utvecklades med att behovet för att utvärdera resultatet av ett sorts system ökade. I ett första skede skapades LL -projekt med icke- definierade demonstratörer (aktörer som visar upp nya uppfinningar/innovationer). • Den andra generationens LL skapades efter behovet av att utvärdera resultatet av en sorts teknik och dess anvä ndare. Detta resulterar i ett LL -projekt med definierade demonstratörer. • Generationerna har senare uppvisat ett behov av att optimera gemenskapen mellan det mänskliga beteendet och dess system som lett till det nuvarande tredje generationens LL, med samsk apande miljöer och varierande och flexibla utrymmen. Medskapande och öppen innovation främjar och skapar nya modeller och tillvägagångssätt för samarbeten, i syfte att öka innovativt tänkande inom boende och byggsektorn (HSB, 2017). 2 Inledning 1.1.3 European Network of Living Lab För att utveckla forskningen inom LL grundades flera internationella organisationer, exempelvis European Network of Living Lab (ENOLL) och Living Lab Europe. De bygger på en europeisk tradition av användarengagemang, t.ex. de "sociala experimenten" på 1980-talet och den skandinaviska traditionen för användarengagemang i designprocesser på 1990-talet. Det europeiska nätverket av LL skapades för att kunna dra lärdom av varandra, samarbeta, ta fram aktiviteter tillsammans och stödja innovationslivscykeln för alla användare i systemet (Bergvall- Kåreborn & Ståhlbröst, 2009). Från 1990-talet utvecklades innovationsprocessen från ett enskilt företag till ett större perspektiv. Det ledde till det nya synsättet "Open Innovation", där innovation sker genom samspel mellan olika intressenter i innovationsprocessen. Open Innovation stimulerar tron på att öppenhet och kunskapsdelning gynnar innovationsprocesser (Bergwall-Kårebom & Ståhlbröst, 2009). I samband med Open Innovation sågs LL- projekt som en form av ekosystem, där användare studeras i vardagslivet, vilket främjar användarcentrerad innovation genom experiment (Schuurman et al., 2012). LL-begreppet växte i samband med att strategiska samtal fördes mellan regering, företag och universitet (Burbri dge, 2017). LL har idag blivit ett begrepp för en bredd av olika innovationsmiljöer som spridit sig internationellt (Bergvall-Kåreborn & Ståhlbröst, 2009). 1.1.4 Student LL-projekt i Sverige Rapporten fokuserar på kopplingen mellan LL, lärosäten och studentboen den, så kallade Student LL. Genom tester placerade i LL utvecklar forskare/företag produkter och tjänster samtidigt som det agerar bostadshus för främst studenter, doktorander och gästforskare (KTH, 2017a). Sverige har två framstående byggnationer av sådan art: ett i Göteborg i samarbete med Chalmers Tekniska Högskola samt ett i Stockholm i samarbete med Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Både KTH i samarbete med Einar Mattsson AB respektive Chalmers i samarbete med HSB har riktat in sig på att göra ett tredje generations LL, där studenter bor permanent medan forskning pågår ( KTH, 2017a; HSB, 2017). 1.2 Problembeskrivning LL har tagits fram för att avhjälpa problemet med att ledtiderna i dagsläget är alltför utdragna inom innovativ forskning, vilket tydligt märks i t.ex. byggbranschen. Etableringen av LL-projekt möjliggör en effektivare innovationsprocess genom tidig användardriven forskning i en verklig verksam miljö (Leminen, Nyström, Westerlund, 2015). Jönköping är under ständig utveckling och invånaran talet växer för varje år. Jönköpings kommuns invånarantal uppgår den 30 sep 2017 till ca 137 000 personer, en ökning av över 1700 personer sedan tidigare årsskifte (Zeidlitz, 2017). Nedan illustreras en tabell över befolkningsstatistik samt folkmängdsökningar i Jönköpings kommun de senaste tio åren. Statistiken från 2017 är preliminär och avser folkmängden 30 sep 2017. 3