Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten, Alnarp, SLU Kandidatexamensarbete, 15 hp Skydd för landskapsbilden förr och nu Isabell Holmstedt, Alnarp, 2011-05-19 Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten, SLU Fakulteten för Landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap SLU, Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för Landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Område Landskapsarkitekt Författare: Isabell Holmstedt Titel (sve): Skydd för landskapsbilden förr och nu Titel (eng): Protection for the landscape scenery before and now Nyckelord (sve): Landskapsbildsskydd, reservat, skyddad natur, skyddade områden, landskap, naturskydd, kulturskydd Nyckelord (eng): Protection for the landscape scenery, conservation, protected nature/area, scenery, culture Foton: alla foton är tagna av författaren Handledare (SLU): Boel Persson, område Landskapsarkitektur, SLU, Alnarp Examinator (SLU): Eivor Bucht, område Landskapsarkitektur, SLU Alnarp Kurstitel: Kandidatexamensarbete i landskapsplanering Kurskod: EX0650 Omfattning (hp): 15 hp Nivå och fördjupning: G2E Program/utbildning: Landskapsarkitektprogrammet Serienamn: Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten Utgivningsort: Alnarp Utgivningsår: 2011 Foto: Samtliga foton är tagna av Isabell Holmstedt. Framsida Foto: Isabell Holmstedt, 2011-05-08. Inom landskapsskyddet Romeleåsen, i Skurups/Sjöbos kommun 2 Sammandrag Denna uppsats tar upp och jämför hur dagens olika natur- och kulturskydd skyddar landskapsbilden. Landskapsbildsskydd är en äldre typ av skydd för landskapsbilden, det vill säga landskapets visuella upplevelsevärden, som användes innan möjligheten att skydda områden med riksintresse fanns. Landskapsbildsskydd användes för att det var lättare att använda än naturreservat för att skydda större områden. De områden som har landskapsbildsskydd, behåller skyddet tills det upphävs. Landskapsbildsskydd skyddar stora områden från att bli förstörda av industri och annan exploatering. Syftet med uppsatsen var att ta reda på om något av dagens natur- och kulturskydd ger motsvarande skydd som landskapsbildsskydd. Landskapsbildsskydd är ett mellanting av natur- och kulturskydd. Flera av dagens skyddsformer skyddar landskapsbilden, men gör det ofta sekundärt till andra skyddsaspekter eller i mindre skala. För att underlätta för läsaren diskuteras landskapsbildsskydd i en fallstudie av ett område med landskapsbildskydd som ligger på Romeleåsen, i Skurup och Sjöbos kommuner. Andra skydd av denna plats belyses också i uppsatsen och vad dessa skydd har inneburit/innebär för platsen. Den viktigaste slutsatsen i studien är att vi har inget nutida skydd som direkt motsvarar landskapsbildsskydd. Nu när vi har gått med i den Europeiska landskapskonventionen så kanske vi måste förändra våra nuvarande skydd alternativt införa något nytt skydd som direkt skyddar det visuella upplevelsevärdet. Nyckelord: Landskapsbildsskydd, reservat, skyddad natur, skyddade områden, landskap, naturskydd, kulturskydd 3 Abstract This paper is a literature study which addresses and compares how conservation of today protects the landscape, or visual scenery. Protection for the landscape scenery is an older type of conservation for the visual scenery, before the possibility to protect the scenery with national interest was introduced. It was easier to protect larger areas of the landscape with protection for the landscape scenery than with nature conservation. The areas with protection for the landscape scenery keep the protection until it is lifted. This protection protects big areas from being destroyed by industry or exploited in other ways. The purpose of this paper was to find out if any of today's natural and cultural protection provides similar protection as protection for the landscape scenery. Protection for the landscape scenery is a hybrid of natural and cultural protection. Several of today's protection protects the landscape, but often make it secondary to other aspects of protection or on a smaller scale. For the convenience of the reader, protection for the landscape scenery is discussed in a case study of an area located on Romeleåsen, in Skurup and Sjöbo municipalities. Other protection of this site is also discussed in the paper and what these protections have meant / means for the site. The main conclusion of this study is that we have no current protection, which corresponds directly to protection for the landscape scenery. Now that we have joined the European Landscape Convention we may have to change our current protection or impose a new protection that directly protects the visual scenery. Keywords: Protection for the landscape scenery, conservation, protected nature/area, scenery, culture 4 Förord Denna kandidatuppsats är skriven vid SLU, Alnarp på C-nivå. Den handlar om landskapsbildsskydd och andra natur- och kulturskydd. Detta är ett viktigt område för mig. Det ger mig hopp om att framtida generationer ska få njuta av vad vi har tillgång till idag. Jag vill tacka min handledare Boel Persson för alla kloka kommentarer och ständiga uppmuntran, jag vill även tacka Andrea Nowag och Per Levenskog, båda från länsstyrelsen i Skåne, för intervjuer och mycket extra material jag annars inte hade fått tag på, jag vill tillslut tacka Tomas Henrysson för alla framåtdrivande diskussioner och kloka råd. Lund, maj 2011 Isabell Holmstedt 5 Innehållsförteckning Sammandrag ..................................................................................................................................................... 3 Abstract ............................................................................................................................................................... 4 Förord .................................................................................................................................................................. 5 Inledning ............................................................................................................................................................. 7 Bakgrund ............................................................................................................................................................ 7 Frågeställningar .................................................................................................................................... 8 Mål och Syfte ........................................................................................................................................... 8 Material och Metod .............................................................................................................................. 8 Avgränsningar ..................................................................................................................................... 10 Begreppet landskapsbild och landskapsbildsskydd ....................................................................... 11 Begreppsförklaring ........................................................................................................................... 11 Fakta om landskapsbildsskydd .................................................................................................... 13 Landskapsbildsskydd – möjligheter och problem ................................................................ 15 Exemplet Romeleåsen ................................................................................................................................ 17 Området med landskapsbildskydd på Romeleåsen ............................................................. 18 Vad finns det för andra skydd för området? ........................................................................... 20 Vad landskapsbildsskydd har inneburit för Romeleåsen .................................................. 22 Nutida skydd för landskapsbilden ......................................................................................................... 24 Natur- och kulturskydd som ger landskapsbilden skydd .................................................. 24 Skyddsformer som inte ger skydd för landskapsbilden ..................................................... 30 Hur skiljer sig dessa ”nutida” skydd från det äldre landskapsbildsskydd? ................ 30 Avslutande reflektioner ............................................................................................................................. 33 Mina frågeställningar ....................................................................................................................... 33 Ämneskunskap ................................................................................................................................... 35 Referenser ....................................................................................................................................................... 37 Otryckta källor .................................................................................................................................... 37 Elektroniska källor/Internet ......................................................................................................... 37 Tryckta källor ...................................................................................................................................... 39 Bilagor: Bilaga 1: .......... Länsstyrelsen Malmöhus län, 1971-01-22, Länskansliet, Beslut 12.1.1971, 1280-000, 1229-000, 1230-000 .................................................................................................... Bilaga 2: Länsstyrelsen Malmöhus län, Område av riksintresse för friluftsliv i Malmöhus län, F6 Romeleåsen, Lunds, Skurups och Sjöbos kommuner, sida 204-205 ........................... 6 Inledning Bakgrund Under föregående kurs, Projekt 3, hade vi ett grupparbete där Skurups kommun var på agendan. Under början av kursen skulle kommunen utforskas närmare. Vi fann naturområden, städer/byar, olika reservat och skydd etc. Under senare veckor letade vi efter restriktioner som påverkade landskapet i norra Skurup. Bland dessa restriktioner hittade vi naturskydd, bullerzon för flyget, och landskapsbildsskydd. Det var första gången någon av oss kom vi i kontakt med begreppet landskapsbildsskydd, ibland förkortat lbs, eller landskapsskydd som det också kallas. Då vi hade ont om tid kunde vi inte gå in på ämnet ordentligt och lära oss mer om det, vilket ledde till att jag ville lära mig mer om lbs och vad det innebar. Landskapsbildsskydd används inte på samma sätt idag som förr. Ett område med landskapsbildsskydd kan ha kvar sitt skydd (Länsstyrelsen, landskapsbildsskydd [online], 2011-04-17), men inga nya områden får det sedan 1975. Istället används andra skydd för landskapsbilden (Nowag, A, telefonintervju, 2011-04-04). I uppsatsen undersöks orsaken till varför vi inte använder oss av landskapsbildsskydd som ett primärt skydd längre, vad som har tagit över istället och varför. Andra aspekter som diskuteras är vilka skillnader/likheter som finns mellan landskapsbildsskydd och de skydd vi har och använder oss av idag. Bild1: Romeleåsen, Horsabacken Slätteröd Ett område med landskapsbildsskydd, Romeleåsen (bild1), undersöks närmare som en fallstudie. Romeleåsen ligger i Lunds, Skurups och Sjöbos kommuner, i Skåne, den delen av området med landskapsbildsskydd ligger på gränsen mellan Skurup och Sjöbo. Romeleåsen är ett mycket vackert naturavsnitt i kommunerna, och bidrar till fantastiska 7 vyer, vandringsmöjligheter och rik och omväxlande natur med öppna betesmarker, lövskog och fältmarker. Frågeställningar Min huvudfrågeställning är: • Hur kunde landskapsbilden skyddas förr och hur kan den skyddas idag? För att lättare kunna gå vidare med huvudfrågan har jag valt att titta närmare på tre huvudteman där jag formulerat ett antal delfrågor: • Landskapsbildsskydd o Vad är landskapsbildsskydd? o Vad innebär det? o När uppkom det? o Vad innebär begreppet ”landskapsbild”? • Exemplet Romeleåsen o Hur ser historien bakom området med landskapsbildskydd på Romeleåsen ut? o Vad finns det för andra skydd för området? o Vad innebär det att området fått landskapsbildsskydd? • Nutida skydd för landskapsbilden o Var finns det för möjlighet att skydda landskapsbilden idag? o Hur skiljer sig dessa ”nutida” skydd från landskapsbildsskydd? Mål och Syfte Målet är att, med utgångspunkt från exemplet Romeleåsen, göra en djupare studie av olika skydd för landskapsbilden och hur dessa skydd påverkar ett område. Både äldre och nutida skydd kommer att studeras. Syftet är att få en djupare kunskap om landskapsskydd, och andra natur- och kulturskydd, i Sverige. Genom att studera olika natur- och kulturskydd och lära mer om dem får vi också reda på hur de skyddar landskapsbilden. Att läsa om olika kultur- och naturskydd kan även hjälpa mig i kommande projekt när jag stöter på de olika begreppen igen. Djupare kunskap leder till att när man stöter på olika skyddsformer, så har man en ide om vad man får och inte får göra inom dessa skyddade områden. Man lär sig vilka förändringar som är möjliga när man som landskapsarkitekt arbetar med ett skyddat område. Material och Metod Arbetet är delvis en litteraturstudie. Materialet kommer bland annat från vetenskapliga artiklar. Andra källor för att finna relevant information är Internet och då främst; länsstyrelsens och naturvårdsverkets hemsidor, men även riksantikvarieämbetets hemsida. Internet används även för att leta efter nytillkommen information om det relevanta området, Romeleåsen, och om olika natur- och kulturskydd. Andra material som jag har fått min information ifrån är bland annat olika handböcker. Information angående nuvarande och tidigare lagstiftning kommer från Rättskansliets rättsdatabas och Rättsnätet. 8 Intervjuer har genomförts med personer som arbetar med landskapsskydd eller har kunskap om landskapsskydd. Intervjuerna har gjorts med personer från landskapssektionen, och andra handläggare, på Länsstyrelsen i Skåne, och med en planarkitekt på Skurups kommun. Intervjuerna har gjorts för att få mer kunskap om ämnet från personer som jobbar med ämnet eller ämnen relaterade till landskapsbildsskydd och andra natur- och kulturskydd, och för att få deras synpunkt och kunskap. Från intervjupersonerna har mer information tillkommit, genom att de skickat olika dokument, beslut om olika områden, skötselplaner och liknande. Ett exempel är bilaga 1 om landskapsbildsskydd på Romeleåsen. För att få ett mer grundläggande vetande om området med landskapsbildsskydd på Romeleåsen har en personlig studie gjorts. Området har undersökts genom att köra runt i landskapet och kolla var man kan hitta de olika vyerna (bild2), vilka djur som betar i hagarna, hur stora skogsdungarna har blivit, om dessa skogsdungar skymmer någon vy etc. Kamera togs med för att få personliga bilder och för att kunna använda dessa i uppsatsen. Bild2: Vyn inom området med landskapsbildsskydd, innan Ågerups herrgård, i Sjöbos kommun. Internet har både positiva och negativa aspekter. Man måste vara mycket källkritisk till den hemsida man tar informationen ifrån. Vem har skrivit den? Kan vem som helst gå in på hemsidan och ändra? Informationen i uppsatsen kommer från hemsidor som var skrivna av personer som jobbar inom området. Problem som kan uppstå då man skriver en uppsats är att informationen försvinner från källorna du tar den ifrån, detta hände mig då Naturvårdsverket gjorde om sin hemsida och sidan med landskapsbildsskydd försvann. Informationen som fanns på deras hemsida inte längre finns ute på nätet. Referenserna i uppsatsen stämmer inte längre på vissa ställen i uppsatsen och det innebär att uppsatsen inte är lika trovärdig för andra som den hade varit om hemsidan varit kvar i sitt ursprungliga skick. Information från andra källor har tagits istället så att det ska stämma och så att referenserna är korrekta. När informationen försvinner från hemsidor kan man anta att ämnet är av ett äldre slag. Det är svårt ibland att hitta vart dokument kommer ifrån, vilket kan sänka trovärdigheten 9 Ett annat problem man kan stöta på när man gör en litteraturstudie är att man inte hittar information om ämnet, eller att informationen är gammal. Man måste även vara mycket källkritisk och se upp med varifrån man får sin information, om den är relevant, när den är skriven och om det finns källhänvisningar som styrker det man hittar. Avgränsningar Studien handlar om natur- och kulturskydd inom Sverige. Platsen som används i exemplet, Romeleåsen på gränsen mellan Skurup och Sjöbo kommun, i Skåne, används för att min grupp använde sig av platsen i föregående kurs och att den därmed inte är helt okänd för mig från början. Det är relevant att avgränsa uppsatsen till inom Sverige, annars hade uppsatsen blivit för omfattande. På grund av att olika länder har olika lagar och föreskrifter om natur- och kulturskydd skulle detta ha lett till att ämnet hade blivit otympligt och alldeles för stort för att kunna överblicka. För att inte studien ska bli för stor och generell har vissa avgränsningar gjorts. Gamla skydd som inte används längre tas inte upp. Skyddsformer som inte ger något skydd för landskapsbilden nämns bara i texten, medan andra skydd som kan ge skydd åt landskapsbilden behandlas mer grundligt. Genom att välja ut de mer relevanta av dagens skyddsformer, men ändå ha med lite om alla, gör att man får en överblick över samtliga natur- och kulturskydd. Det är idag svårt att hitta fakta om landskapsbildsskydd, då det inte är lika aktuellt längre som det var tidigare, då andra skydd har tagit dess plats istället. Studien har avgränsats till följande lagar: Paragraf 19, Naturvårdslagen från 1964 och miljöbalken kapitel 3 från 1998. Dessa delar var relevanta i studien, då paragraf 19 från Naturvårdslagen oftast finns med i sammanhang kring landskapsbildsskydd. Kapitel 3 i Miljöbalken tar upp bestämmelser för hushållning av vatten- och markområden, vilket gör denna relevant i sammanhanget. Vad gäller konventioner har uppsatsen avgränsats till att studera europeiska landskapskonventionen och Världsarvskonventionen. Den europeiska landskapskonventionen är med för att Sverige från och med 1 maj i år, 2011, har ratificerat den (Riksantikvarieämbete, Europeiska landskapskonventionen [online], 2011-03-22). Detta gör den europeiska landskapskonvention relevant för denna studie och de skydd vi har i dagens Sverige. Världsarvskonventionen är med för att den inriktar sig på att skydda miljöer och kulturlandskap och därmed skyddas indirekt även landskapsbilden. 10