HÅLLBAR ÄGARARKITEKTUR FÖR SVERIGE EN IDÉSKRIFT FRÅN GLOBAL UTMANING AV SOPHIE NACHEMSON-EKWALL Utgiven i april 2016 Grafisk form: Jeanette Friman, Original: Charlotte Wintgren Stockholm Kommunikation & IR AB Bilder: omslag: Anna Tamila Shutterstock, sid 15: Shutterstock, sid 33: J. Lekavicius Shutterstock, sid 65: Shahril KHMD Shutterstock, sid 91: Rawpixel.com Shutterstock Tryck: Text & Bildproduktion AB Hyltebruk, Hyltebruk 2016 ISBN 978-91-88331-03-8 HÅLLBAR ÄGARARKITEKTUR FÖR SVERIGE En idéskrift från Global Utmaning FÖRFATTARE: SOPHIE NACHEMSON-EKWALL 4 HÅLLBAR ÄGARARKITEKTUR FÖR SVERIGE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Författarens förord 7 Inledning: Ny ägararkitektur för Sverige 9 Del I. Vilket ägande och samtalet om det Kapitel 1. Den svenska ägarmarknaden 16 Kapitel 2. Samhällsvetenskapligt ramverk 24 Del II. Kapitalet och långsiktigheten Kapitel 3. Aktiemarknadens roll 34 Kapitel 4. Det värdeskapande börsbolaget 41 Kapitel 5. Riskkapital och entreprenörskap 50 Kapitel 6. Medelstora familjeföretaget 59 Del III. Välfärden och den värdeburna sektorn Kapitel 7. Välfärdssektorn i förändring 66 Kapitel 8. Kooperativ och ömsesidighet 73 Kapitel 9. Civilsamhället 81 Del IV. När sparkapitalet och de anställda möts Kapitel 10. Institutionella investerare 92 Kapitel 11. Anställda, inflytande, ägande 104 Kapitel 12. Hållbar ägararkitektur för Sverige 114 Slutnoter 123 Bakgrundssamtal 128 Referenser 130 Författarporträtt 138 5 HÅLLBAR ÄGARARKITEKTUR FÖR SVERIGE FÖRORD Vad innebär det för demokratin och yttrandefriheten att en tidning är fri? Vad betyder det att vara fri om man ägs av en enda domine- rande aktieägare? Vilka nya ägarformer bör vi önska oss under det 21:a århundradet för att säkra oberoende och självständighet där det är som allra mest omistligt för en demokratisk utveckling av våra samhällen? De flesta är eniga om att denna debatt är särskilt viktig beträffande tidningar och media, där vi nu i hela västvärlden ser ett starkt förnyat intresse för blandade ägarformer, som föreningar eller stiftelser. Men frågan om alternativa modeller för kapitalägande är relevant för hela kultur- och utbildningssektorn. Ingen skulle komma på att ombilda till exempel Harvarduniversitetet (med donationer som är större än de största europeiska bankernas egna kapital) till aktiebolag. Just aktiebolaget, och dess roll i och för samhället, kräver mer diskussion. I dagens ekonomi som domineras av det institutionella kapitalet har vinstbegreppet smalnat och blivit allt kortsiktigare vilket riskerar det långsiktiga värdeskapandet. Samtidigt är näringslivets roll allt viktigare i klimatomställningen för att skapa värde och arbetstill- fällen samt för att bidra till långsiktig samhällsutveckling. Slutsatsen måste bli att det finns flera branscher där goda skäl före- ligger att fundera över alternativa principer för maktdelning. I Europa finns idag många exempel såväl inom tjänste- som industrisektorn, där alternativa styrformer existerar parallellt. Till exempel har anställda i Tyskland ofta större inflytande över styrningen av sina företag än vad både de svenska och franska har över sina, vilket uppenbarligen inte har hindrat tyskarna från att ha en stark och lönsam export- industrisektor. Eller fransmännen från att ha en sjukvård som år efter år rankas på topp inom EU. Här hemma pågår sedan en tid en ombyggnad av såväl det offent- liga som privata Sverige. Därför tror vi att det nu är en bra tid för att i det offentliga samtalet försöka få in nya tankar om hur en ny ägar- 6 HÅLLBAR ÄGARARKITEKTUR FÖR SVERIGE struktur kan bidra till ett högre värdeskapande. Att ifrågasätta den gamla bipolära uppdelningen i offentlig sektor och privat företagande till förmån för ett mer pluralistiskt ägande med till exempel en större kooperativ sektor och personalägande. Att kritiskt granska orsakerna till varför utländskt kapital prioriteras framför svenskt när det gäller investeringar i Sverige och vilken betydelse det har för svenskt värde- skapande och arbetstillfällen. I betraktelsen av våra främsta konkur- rentländer utmärker sig Sverige. Skillnaderna är markanta och ger oss sämre förutsättningar att möta utmaningar som är helt nya både till innehåll och omfattning. Detta upplever vi som det viktiga – och charmiga – med att arbeta i vår tankesmedja. Att se ett problem, och att få vrida och vända på det utan politisk, ideologisk eller kommersiell pekpinne eller överrock. Global Utmaning är en oberoende tankesmedja. Vi är inte finansierade av något politiskt parti eller av något enskilt företag utan har en bred finansiering från flera olika sektorer och aktörer, såväl offentliga, som kooperativa och privata. Våra drivkrafter är både nyfikenhet och för- ändringsvilja, vilket gör oss snarlika den tvärvetenskapliga forskningen. Men med den skillnaden att våra resultat bygger på en viss typ av sam- hällspolitisk analys; en värdering av hur själva tillämpningsprocessen av nya upptäckter och framsteg inom olika områden skall utformas för att ge bäst avtryck. Det som vi i dagligt tal kallar policydesign. Vi hoppas att denna skrift skall öppna upp för samtal som kan leda till en större samsyn kring Sveriges nutida utmaningar och ge idéer på hur fler aktörer kan ta ansvar för ett långsiktigt och hållbart ägande och värdeskapande. Catharina Nystedt-Ringborg, Vice ordförande Johan Hassel, Vd 7 HÅLLBAR ÄGARARKITEKTUR FÖR SVERIGE FÖRFATTARENS FÖRORD Den här rapporten tillkommer på initiativ av tankesmedjan Global Utmaning. Den vill öppna för en diskussion kring en ny ägararkitektur för Sverige som utgår från en pluralism av organisationsformer, en ny syn på det publika aktiebolagets roll som långsiktig aktör och en omvär- dering av det institutionella kapitalets, företagarnas och den värdeb urna sektorns gemensamma förmåga att bidra till värdeskapande. Det ska få den svenska modellens byggsten av samförstånd att växla upp till en ny nivå. Det är nödvändigt för att hantera de utmaningar som följer av hot mot miljön och klimatet i en allt mer globaliserad omgivning dominerad av urbanisering, skuldsättning och migration. Rapporten går igenom hur ägandet ser ut i Sverige. Den pekar på att: 1. D et finns obalanser, där svenska pensionssparare, entreprenö- rer och företagare spelar en för liten roll och i stort sett ersatts av utländskt kapital. Det saknas inhemskt tålmodigt kapital för tillväxt. 2. V instmaximering och alltför ensidigt fokus på aktieägarvärde har gett aktiebolaget en för snäv målfunktion, vilket förminskat dess ursprung- liga idé som redskap för värdeskapande i samhällets intresse. 3. D en icke vinstdrivna och ideella sektorn, som är central som alter- nativ ägarform i många västerländska ekonomier, har som en följd av politiska låsningar inte kunnat växa i Sverige. 4. P ersonalägande finns knappt alls, trots att det är en snabb rörelse internationellt och lämpar sig väl för Sveriges förflyttning mot kun- skapsekonomin. Sammantaget har detta resulterat i att tilliten, en av de mer centrala värde-markörerna för en väl fungerande demokrati, har gått förlorad. Rapporten lutar sig mot samhällsekonomisk forskning. Hur kapi- talet fördelas och hur ägande utövas är centralt för att möjliggöra ett hållbart värdeskapande. För att skapa förutsättningar för olika aktörer 8 HÅLLBAR ÄGARARKITEKTUR FÖR SVERIGE behövs ett institutionellt ramverk som vilar på en förståelse för kapi- talets betydelse för utvecklingen av olika ägares idéer, ägares olika förmåga till styrning och skillnader i valda tidshorisonter. I vissa miljöer är kapital bara ett medel, men inte styrande i sig. Rapporten skissar på hur en svensk idéburen marknadsekonomi som hanterar olika organi- sationsformer, beskriver en ny svensk intressentmodell som hanterar aktiebolagets behov av ett nytt vinstbegrepp, adresserar hur den offent- liga sektorn kan bemöta en mångfald av privata leverantörer i välfärden och hur mer kapital kan göras tillgängligt för entreprenörskap i nya företag oavsett ägarform. Rapporten mynnar ut i ett femtiotal förslag till förändringar som ska underlätta för allt från entreprenörer, sparbanker, ömsesidiga strukturer, institutionella investerare till fackförenings- rörelsen. Läsare som har bråttom kan börja med inledningen, titta på förslagen sist i varje kapitel och därefter hoppa direkt till kapitel 12. Arbetet med projektet pågick mellan april 2015 och april 2016. Finansiering och partnerskap har kommit från IF Metall, Fjärde AP-fonden, Sparbanksstiftelserna, Sveriges Ingenjörer, Vision och HealthCap som bistått med kunskap, erfarenhet och perspektiv. Utöver detta har det pågått faktainsamling från aktuell forskning, rapporter, olika seminarier och djupintervjuer med ett sextiotal per- soner inom näringslivet, forskning, värdeburna sektorn och politiken. Det har genomförts ett antal rundabordssamtal för fördjupning och diskussion med syftet att analysera och utveckla ägarmodeller och samspelet mellan kapitalmarknaderna, företagen och civilsamhället. Projektet avslutades med en konferens där slutsatser och rapport presenterades. Slutrapporten överlämnas till regeringen – med syftet att ge incitament till en statlig utredning om en ny ägararkitektur för Sverige. Det behövs en brett sammansatt ägarkommission. Global Utmanings vice ordförande Catharina Nystedt-Ringborg har varit initiativtagare och jag, forskare vid Center for Governance and Management Studies vid Handelshögskolan i Stockholm, engagerats som projektledare och rapportförfattare. Åsikter såväl som eventuella felkällor ansvarar jag för. Stockholm i april 2016 Sophie Nachemson-Ekwall 9 HÅLLBAR ÄGARARKITEKTUR FÖR SVERIGE INLEDNING: NY ÄGAR­ ARKITEKTUR FÖR SVERIGE Det går bra för Sverige. Åtminstone om man tittar på statistik över tillväxt och sysselsättningen bland inrikes födda. Välståndsligan mäter OECD-ländernas köpkraftsjusterade BNP per capita och är ett ungefärligt mått på ett lands levnadsstandard. I början av 1970-talet låg Sverige på fjärdeplats. Därefter halkade Sverige ner i listan och nådde en bottennivå under nittiotalskrisen. År 2014 låg landet på en elfteplats. Framgången till trots har Sverige alltså tappat och det finns en oro att landet inte ska lyckas ta sig tillbaka. För att lyfta behövs ett ägarsamtal som diskuterar kapitalets och ägandets betydelse för tillväxten ur ett bredare perspektiv än vi svenskar vant oss vid. Det inkluderar mer av långsiktighet och mångfald i organiseringen av samhällets resurser. Det väger in att det pågår en ombyggnad av Sverige, storföretaget ersätts av småföretaget, kommuner och landsting omvandlas och öppnas upp för samspel med privata aktörer och civilsamhället. Det kan beskrivas som en förflytt- ning i riktning mot en idéburen marknadsekonomi. Rapporten lutar sig mot samhällsekonomisk forskning som väver in kapitalmarknadsteori, juridik och organisationsteori. Den utgår från att organiseringen av samhällets resurser ”För att lyfta behövs ett har betydelse för ett lands långsiktiga utveck- ägarsamtal som diskuterar lingskraft. Den gamla svenska uppdelningen i offentlig sektor och privat företagsamhet, kapitalets och ägandets eller den under lång tid förhärskande låt gå betydelse för tillväxten ur inställningen till att prioritera utländskt kapital ett bredare perspektiv än vi framför svenskt, fungerar inte längre. För att svenskar vant oss vid.” möjliggöra hållbart svenskt värdeskapande måste därför landets institutionella ramverk organiseras för att hantera hur även svenskt kapital kan samverka med olika ägares idéer, vald tidshorisont och förmåga till styrning. Problematiken finns i hela västvärlden. I Storbritannien skrev the Ownership Commission 2012 att ägandet är ett av fundamenten i det 10 HÅLLBAR ÄGARARKITEKTUR FÖR SVERIGE moderna samhället och därmed är det helt naturligt för allmänheten att både ha synpunkter och ställa krav.1 Kommissionen var tillsatt av den brittiska Labourregeringen och tog ett brett analytiskt grepp om olika ägarformers betydelse för tillväxten i Storbritannien. Global Utmaning tror att Sverige skulle behöva öppnas upp för ett liknande gemensamt samtal. Rapporten går igenom hur Sveriges ägande är organiserat, sektor för sektor. Den sätter in utvecklingen i ett historiskt sammanhang. Fram växer bilden av att tillgången till svenskt kapital begränsas av regler och skatter. På många ställen, som på börsen och i riskkapitalsektorn, har det ersatts av utländskt kapital. I andra sektorer, som den ideella sektorn, saknas det fortfarande helt. Det pågår en misshushållning av svenskt långsiktigt tålmodigt kapital samtidigt som regelverk stöttar utländskt kortsiktigt och flyktigt kapital. Resultatet är en konstlad kapitalbrist i en rad samhällssektorer som hämmar både mångfald och tillväxt. Det slår extra hårt mot de små och medelstora företagen, liksom civilsamhället. Det pågående bråket om vinster i välfärden hämmar samtidigt en sund och nödvändig omställning av det offentliga tjänsteutbudet i vård, skola och omsorg. Sverige är förtjänt av stora svenska tjänsteföretag i välfärden, precis som Sverige under generationer levt gott på de svenska storföretagen och landets väl fungerande och storskaliga bankväsende. Global Utmaning tror att samhällets resurser kan organiseras bättre för ett hållbart värdeskapande genom att perspektivet ”Fram växer bilden förflyttas från det kortsiktiga till det långsiktiga och att fokus på aktiebolagets förenklade målfunktion om av att tillgången till vinst kompletteras av en mångfald av ägarmodeller. För kapital begränsas av kooperativ är det exempelvis naturligt att skapa värde regler och skatter.” för kunder, anställda eller producenter. Kooperativ och ömsesidiga strukturer väver in mänskliga värden i sin målfunktion där vinsten tillåts bli ett av flera mål. Med fler sådana aktörer på marknaden minskar risken för att kortsiktig vinstmaxime- ring blir styrande och sprids till allt beslutsfattande, även till offentlig sektor där lågt pris blivit viktigare än kvalitet som värde. Det skulle stärka det vinstdrivande näringslivets legitimitet. För att nå detta behöver vi som verkar i Sverige se på kapitalets användning med nya