Rapport 2015:22 P E N N IN G T V Ä T T O C H A N N A N P E N N IN G H A N T E R IN G R A P P O R T 2 0 1 5 :2 2 Penningtvätt och annan penninghantering Kriminella, svarta och grumliga pengar i legal ekonomi Penningtvätt och annan penninghantering Kriminella, svarta och grumliga pengar i legal ekonomi Rapport 2015:22 Brå – kunskapscentrum för rättsväsendet Myndigheten Brå verkar för att brottsligheten minskar och trygg­ heten ökar i samhället. Det gör vi genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet, brottsbekämpning och brotts­ förebyggande arbete, till i första hand regeringen och myndigheter inom rättsväsendet. ISSN 1100-6676 ISBN 978-91-87335-56-3 URN:NBN:SE:BRA-626 © Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Anna Horgby, Daniel Särnqvist och Lars Korsell Produktion: Ordförrådet AB Omslagsillustration: Björn Öberg Illustration sid 82: Maimi Parik Tryck: Lenanders Grafiska AB 2016 Brottsförebyggande rådet, Box 1386, 111 93 Stockholm Telefon 08–527 58 400, fax 08–411 90 75, e-post [email protected], www.bra.se Denna rapport kan beställas hos bokhandeln eller hos Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm. Telefon 08-598 191 90, e-post [email protected] Brå rapport 2015:22 Förord En betydande del av brottsligheten handlar om pengar. Genom att gärningspersoner köper och säljer, lurar och fifflar, stjäl och tar, hamnar åtskilliga miljarder i deras fickor. Pengarna stannar dock inte där. Om de inte går att använda är det knappast mödan värt att begå brott. Det är här penningtvätt kommer in i bilden – eller brottsrelate­ rad penninghantering som är den term som används i denna rap­ port. Vid sidan av de pengar som stannar kvar och cirkulerar i den illegala ekonomin – till narkotika, smuggelsprit och återin­ vestering i nya brott – eller används till livets nödtorft, finns det gärningspersoner som har ett överskott. Det är dessa pengar som gärningspersonerna vill omsätta i det legala samhället. Utöver till banker hittar medlen in till restauranger och barer, bilhandlare och klockbutiker, resebyråer och juvelerare. För det fåtal med större överskott går vägen förbi rådgivare, fastighetsmäklare och bolags­ bildare, inte nödvändigtvis i Sverige utan även i länder med lägre kontrollnivå men desto högre dagstemperatur. Genom en rad åtgärder försöker samhället försvåra och förhin­ dra att illegala pengar omsätts i den legala ekonomin. Dessutom strävar en rad myndigheter efter att lägga beslag på brottsvinster och annan egendom med koppling till brott. För att öka effekti­ viteten i dessa motåtgärder är det nödvändigt med en detaljerad kunskap om hur penninghanteringen går till och hur mötet med den legala ekonomin ser ut. Det är bakgrunden till det regerings­ uppdrag som denna rapport är ett svar på. Rapporten är skriven av utredarna Daniel Särnqvist och Anna Horgby samt enhetschefen och projektledaren jur.dr Lars Korsell. Utredaren Anders Stenström var projektledare i projektets inle­ dande skede. Vetenskapliga granskare har varit docent Helen Ör­ nemark Hansen vid Juridiska fakulteten vid Lunds universitet och lagmannen jur.dr Lennart Johansson vid Kristianstads tingsrätt. 3 Brå rapport 2015:22 Brå vill tacka alla de seminariedeltagare och intervjupersoner som genom sin medverkan hjälpt till i arbetet. Stockholm i december 2015 Erik Wennerström Generaldirektör Daniel Vesterhav Tf enhetschef 4 Innehåll Sammanfattning .........................................................................7 Inledning ..................................................................................14 Uppdraget, syfte och frågeställningar ..................................14 Vad är penningtvätt? ...........................................................16 Metod och material .............................................................22 Vägval .................................................................................25 Disposition ..........................................................................25 AVDELNING I ........................................................................27 Från brott till penninghantering i legala sektorer Organiserad och ekonomisk brottslighet ..................................28 Inledning .............................................................................28 Handel med narkotika och dopningspreparat .........................................................30 Illegal vapenhandel .............................................................32 Människohandel och människosmuggling ...........................................................33 Tobak och alkohol ..............................................................35 Stölder, piratkopiering och häleri .......................................36 Grova rån ..........................................................................38 Utpressning, indrivning och grå utlåning .............................39 Illegalt spel och svartklubbar ..............................................40 Ekobrott i en legal verksamhet ............................................41 Obeskattade medel i en legal verksamhet ............................42 Yrkesbaserad brottslighet ....................................................43 Bedrägerier .........................................................................44 Brå rapport 2015:22 Gärningspersonernas behov av penninghantering och mötet med den legala ekonomin ........................................46 Startkapital .........................................................................47 Löpande kostnader i verksamheten .....................................48 Hantera försäljning och betalningar ....................................57 Brottsvinster .......................................................................60 Penninghanteringens omfattning inom olika brottstyper ....81 Sammanfattande slutsatser ..................................................83 AVDELNING II .......................................................................85 Legala sektorer – funktioner och risker Legala sektorer – funktioner och risker ....................................86 Inledning .............................................................................86 Den finansiella sektorn ........................................................92 Rådgivningssektorn ..........................................................117 Handels­ och tjänstesektorn .............................................129 Sammanfattande analys ....................................................138 AVDELNING III ....................................................................145 Slutsatser och förslag Slutsatser och förslag .............................................................146 Påståenden om penninghantering ......................................146 Hot och sårbarhet .............................................................147 Konsekvenser ....................................................................164 Sannolikhet .......................................................................167 Referenser ..............................................................................171 Bilaga 1 • Organiserad och ekonomisk brottslighet ...............191 Bilaga 2 • Företag som brottsverktyg .....................................276 6 Brå rapport 2015:22 Sammanfattning1 Brå har fått i uppdrag av regeringen att göra en undersökning av omständigheterna och tillvägagångssätten för penningtvätt i Sverige. Det övergripande syftet med uppdraget är att identifiera centrala sektorer där penningtvätt i särskilt stor utsträckning äger rum och göra en bedömning av riskerna inom dessa. I uppdraget ingår även att kartlägga tillvägagångssätt för penningtvätt, ana­ lysera internationella aspekter, komma med framtidsutsikter och lämna förslag för hur penningtvätt kan motverkas. Många definitioner Penningtvätt är ett komplicerat begrepp. Vanligtvis syftar ordet penningtvätt på åtgärder för att dölja vinster från brott, det vill säga omvandla svarta eller kriminella pengar till vita. Det finns dock brott där den brottsliga vinningen inte behöver ”tvättas”. Exempelvis ”smutsas” vita pengar ner för att kunna plockas ut ur företaget för att finansiera svartarbete. Vid miljöbrott och andra överträdelser av regler för företagande, behövs inte några särskilda åtgärder för att dölja vinsterna från de ”inbesparade” kostnader­ na, utan de kan istället hanteras som vinst eller betalas ut som lön. Inom samtliga brott, oavsett om det gäller organiserad brottslig­ het eller ekonomisk brottslighet, går en stor del av vinstmedlen från kriminell verksamhet till vardaglig konsumtion. Vissa brott har dessutom höga kostnader, och pengar används därför till fi­ nansiering av nya brottsupplägg och betalning av löpande kostna­ der, vilket inte per automatik innebär att pengarna döljs. Pengar behöver alltså inte alltid tvättas – men de hanteras. Med anledning av detta är det lämpligare att använda brottsrelaterad penninghantering än penningtvätt som en paraplyterm. Andra ter­ mer, som penningmaskering (göra vita pengar svarta) och regelrätt penningtvätt (tvätta illegala pengar vita), anses vara underkatego­ rier. 1 En engelsk version av denna sammanfattning finns på Brås webbplats, www.bra. se. Klicka där på fliken Publikationer, och skriv sedan in rapportnumret i sökfältet. 7 Brå rapport 2015:22 Ett annat centralt begrepp är risk, som är en kombination av hot, sårbarheter och skador, samt sannolikhet för att brottsrelaterad penninghantering ska äga rum. I den här undersökningen är be­ greppet begränsat till hotet – exponeringen för brottsrelaterad penninghantering i legala sektorer – och till sårbarheten – legala sektorers utsatthet för brottsrelaterad penninghantering. Penninghantering ur gärningspersonernas synvinkel För att kunna besvara uppdragets frågeställningar, utgår rappor­ ten från gärningspersonernas perspektiv att hantera illegala peng­ ar. Brå har därmed undersökt hur pengar hanterats, från det att startkapitalet samlats in till att den brottsliga vinsten nyttjats. Syf­ tet har varit att utröna vilka tillvägagångssätt och legala sektorer som gärningspersonerna använt sig av. Rapporten har en kvalitativ ansats där befintlig kunskap om brottsrelaterad penninghantering hämtats in. På grund av att kun­ skapsläget är bristfälligt, har litteraturgenomgången kompletterats med intervjuer och seminarier med representanter från myndighe­ ter och branscher. Seminariedeltagarna hjälpte även till att vikta risker och brottsrelaterad penninghantering inom olika legala sek­ torer. Behov av brottsrelaterad penninghantering i legala sektorer För att kunna kartlägga tillvägagångssätten för brottsrelaterad penninghantering och identifiera legala sektorer som är exponera­ de för denna, krävs en förståelse för olika brotts varierande behov av och förutsättningar för penninghantering. Med utgångspunkt i brottsrelaterad penninghantering i en legal ekonomi, inkluderar relevanta brottstyper och brottsområden vinningskriminalitet som genererar pengar av någon betydelse. Grovt sett omfattar detta organiserad och ekonomisk brottslighet. Det saknas välgrundade omfattningsberäkningar av respektive brottsområden. Utifrån ti­ digare omfattningsberäkningar framkommer dock att ekobrotten omsätter de största beloppen. Många av de organiserade brotten, som narkotikahandel, män­ niskohandel och illegal vapenhandel, har höga inköpskostnader och penninghanteringen avser främst kontanta utlandsbetalningar till leverantörer och rekryterare. För detta krävs växling eller be­ talningsförmedling. Vid transporten av smuggelvarorna kan kon­ takt även behöva tas med transportföretag, åkerier eller grossister. Försäljning och betalning sker främst med kontanta medel och vinsterna hanteras kontant. Stora delar av vinsterna läggs därför på kontant vardags­ och lyxkonsumtion. Gärningspersoner med 8