ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Ethnology 5 Öst är Väst men Väst är bäst Öst är Väst men Väst är bäst Östtysk identitetsformering i det förenade Tyskland Sofi Gerber © Sofi Gerber och Acta Universitatis Stockholmiensis 2011 Stockholm Studies in Ethnology 5 ISSN 1653-851X ISBN 978-91-86071-65-3 Södertörn Doctoral Dissertations 54 ISSN 1652-7399 ISBN 978-91-86069-25-4 Tryck: US-AB, Stockholm 2011 Distributör: eddy.se ab, Visby Omslagsbild: Sofi Gerber Innehåll Förord ............................................................................................................. 7 Kapitel 1: Inledning .................................................................................... 9 Bakgrund ..................................................................................................................... 9 Avhandlingens syfte och vetenskapliga bidrag .................................................. 11 Teoretiska utgångspunkter .................................................................................... 13 Identifikation och artikulation .......................................................................... 14 Diskurs och dislokation ..................................................................................... 16 Öst och Väst som flytande signifikanter ........................................................ 19 Klass och nation ................................................................................................. 21 Material och metod ................................................................................................. 25 Intervjupersonerna ............................................................................................ 25 Intervjuer som material .................................................................................... 28 Analysmetod ....................................................................................................... 31 Forskningssammanhang ........................................................................................ 33 Identifikationsprocesser .................................................................................... 34 Transformationsprocesser ................................................................................ 35 Postsocialistiska studier .................................................................................... 37 Avhandlingens disposition...................................................................................... 39 Kapitel 2: Det moderna DDR .................................................................. 40 Nybyggarbarn .......................................................................................................... 40 Konformitet och jämlikhet ..................................................................................... 47 Bristekonomi ............................................................................................................ 53 Väst – den närvarande frånvaron ........................................................................ 58 Kapitel 3: Disciplinering och motstånd ................................................. 69 Skolan som socialiserande institution .................................................................. 71 Att vara eller inte vara med .................................................................................. 79 Stasi – panoptikon personifierad .......................................................................... 87 Kapitel 4: Vändpunkten ......................................................................... 101 Politiska subjekt ..................................................................................................... 102 Det förlovade landet ............................................................................................. 113 Återförening eller anpassning? ........................................................................... 121 Kapitel 5: Det nya landet....................................................................... 140 En eliminerad plats ............................................................................................... 141 Ostalgiska föremål ................................................................................................ 151 Livet i konsumtionssamhället .............................................................................. 159 Kapitel 6: Förändrade livsvillkor .......................................................... 170 Fostran och lärande i omvandling ...................................................................... 170 Arbetsliv i upplösning ........................................................................................... 180 Kapitel 7: Anpassade antagonister ...................................................... 193 Senmoderna yrkesidentiteter .............................................................................. 194 ”Östkvinnor” ........................................................................................................... 201 Kapitalismens kontingens .................................................................................... 207 Kapitel 8: Avslutande diskussion ......................................................... 212 Öst-Väst-dikotomins hegemoni .......................................................................... 212 Politiserade liv ........................................................................................................ 215 Senkapitalistiska identitetsprocesser ................................................................. 218 Summary ................................................................................................... 222 Källor och litteratur ................................................................................. 233 Bilaga ......................................................................................................... 242 Intervjupersoner .................................................................................................... 242 Förord Att skriva den här avhandlingen har varit roligt, arbetssamt, ibland ensamt, men framförallt inspirerande därför att jag fått tillfälle att utbyta kunskaper med en mängd kollegor i olika sammanhang. På forskarskolan Baltic and East European Graduate School (BEEGS) vid Södertörns högskola har jag varit en del av en mångdisciplinär forskningsmiljö där olika perspektiv på Östersjöområdet och Östeuropa har stötts och blötts. Detta har bidragit till att jag har kunnat både bredda och fördjupa avhandlingens kunskapsmål. Jag vill tacka Östersjöstiftelsen för att den finansierat mitt avhandlingsarbete och möjliggjort mitt deltagande i forskarskolan. Den här avhandlingen hade inte blivit vad den är om jag inte också ingått i etnologigemenskaperna vid Sö- dertörns högskola och Stockholms universitet. Tack alla kolleger för inspire- rande diskussioner om egen och andras forskning vid seminarier och i andra sammanhang. Förutom dessa tre miljöer har jag under mitt fältarbete i Tysk- land dessutom haft förmånen att få delta i seminarier och presentera mitt pågående arbete på Institutet för europeisk etnologi på Humboldt-Universität i Berlin och på Centrum för tidshistorisk forskning, ZZF, i Potsdam. Dessa korsande diskurser och multipla identiteter har varit en tillgång i avhand- lingsskrivandet. Jag har fått ta del av olika perspektiv och har fått mångsidi- ga kommentarer på mitt arbete. Jag vill tacka mina handledare, Mats Lindqvist och Birgitta Almgren, för er engagerade läsning av avhandlingsmanuset i dess olika stadier. Med era skarpsynta kommentarer har ni hjälpt mig framåt i arbetet. Dessutom har vi fått tillfälle att föra många intressanta samtal på vägen. Förutom handledarna vill jag särskilt uppmärksamma några personer som bidragit med sitt kun- nande vid olika tillfällen: Tack Jenny Gunnarsson Payne för synpunkter på tillämpningen av teorin, Jonas Engman för nya perspektiv på avhandlingen och Lars Kaijser för konstruktiva kommentarer i arbetets slutskede. Tack även till Petra Garberding och Karin S. Lindelöf för att ni läste hela manuset och bidrog med era specialkunskaper. Clara Gerber har både fotograferat och hjälp till med redigering av bilder och Mikael Hörnlund har bidragit med sitt fototekniska kunnande. Tack för detta! David Payne och Jenny Gunnarsson Payne har gjort en värdefull insats vid språkgranskningen av den engelska summaryn. Jag vill också framföra mitt tack till alla fantasktiska medarbeta- re på BEEGS för ert stöd under hela doktorandtiden. Att skriva en avhandling är förknippat med mycket tankearbete som inte alltid innfaller på kontorstid. Det här får förstås konsekvenser för de närmas- te, som inte är direkt inblandade i skrivandet men som ändå i hög grad på- verkas av det. Mitt varmaste tack går till min familj som engagerat sig i mitt arbete, stöttat mig och uppmuntrat mig under vägen. Tack Hilmar, Clara och Oscar för att ni följde med mig i fält. Det var ett fantastiskt år! Tack Liam för att du förgyllde slutskedet av avhandlingsskrivandet. Tack mamma för all hjälp. Utan dig hade inte avhandlingen varit färdig nu. Tack pappa som alltid trott på mig, men som inte fick möjlighet att hålla i den färdiga avhandling- en. Sist, men inte minst, vill jag tacka de personer som gjort denna studie möjlig genom att dela med sig av sina liv till mig och framtida läsare! Med era personliga erfarenheter och reflexioner har ni inte bara bidragit till forsk- ningen. Ni har också hjälpt mig att bevara mitt engagemang för mitt arbete, långt efter att vi setts. Kapitel 1: Inledning Bakgrund Idén till den här avhandlingen föddes sommaren 2003, då jag lärde känna en ung kvinna från Berlin. Under ett av våra första samtal berättade hon att hon hade bytt studieort från Berlin till ett mindre universitet i östra Tyskland. Hon motiverade flytten med att det fortfarande fanns några marxister kvar bland professorerna på detta mindre och mer perifera lärosäte. ”Och då me- nar jag inte de här 68-marxisterna” (underförstått från Väst), tillade hon syr- ligt. Det är knappast ovanligt att studenter väljer lärosäte efter inriktningen på forskningen och undervisningen. För min nya vän var dock inte lärarnas marxistiska tillhörighet i sig ett uttryck för kvalitet, utan de skulle dessutom vara från Öst. Det tycktes således vara kontinuiteten, det vill säga att det fortfarande fanns några lärare från DDR-tiden vid lärosätet och att dessa hade behållit sin politiska färg, som var avgörande. Senare under samtalet talade vi om en boken Zonenkinder av den unga, östtyska författaren Jana Hensel (2002). Den kan inordnas i genren Wende-literatur, det vill säga den litteratur som tematiserar DDR:s upplösning och Tysklands enande. Hon hade inte själv läst boken, men sa att den fått bra kritik i radio och eftersom det var en ”östkanal” som recenserat den så kunde man nog lita på kritiken. Återigen gjordes Öst och radiokanalens ursprung i DDR till en garanti för kvalitet. Dessa båda uttalanden intresserade mig. Jag var vid den här tiden ganska insatt i den tyska samhällsdebatten och samhällslivet därför att jag levde tillsammans med en västtysk. Därigenom hade jag fått tillfälle att lära känna människor i olika delar av Tyskland och hade även varit bosatt i de sydvästra delarna. Jag visste att frågan om Öst och Väst var högst aktuell och kunde vara kontroversiell, både i den offentliga debatten och i vardagliga situatio- ner. Att denna unga kvinna, som var tolv år då DDR upphörde att existera, fattade små som stora beslut, som till exempel var hon skulle studera eller vilken radiokanal som var pålitlig, utifrån dikotomiseringen i Öst och Väst, väckte min nyfikenhet. Vad betydde kategorierna Öst och Väst för henne idag? På vilka sätt var de fortfarande relevanta i hennes vardagliga liv? Vad sa hennes sätt att använda sig av dem om hennes syn på sig själv i relation till det samtida Tyskland? Dessa frågor om unga människors relation till Öst 9 och Väst har varit en utgångspunkt då jag formulerat problemställningen till den här studien. I de postsocialistiska transformationsprocesser som Öst- och Centraleuro- pa har genomgått under 1990- och 2000-talen intar den före detta Deutsche Demokratische Republik (DDR) och Tyskland en särställning. Berlinmurens oväntade öppnande den 9 november 1989 innebar att det kalla krigets geo- grafiska och symboliska centrum raserades. Medan de socialistiska regimer- nas fall i stora delar av Öst- och Centraleuropa innebar att stater splittrades, ledde Sozialistische Einheitspartei Deutschlands-regimens1 fall i DDR till ”återföreningen” av två stater (Betts 2000). Tysklands enande innebär att en hel stat, som tidigare har förståtts som Västtysklands och Västvärldens mot- pol, har inkluderats i den tyska nationella gemenskapen med hjälp av etniska argument. Sammanslagningen av de två tyska staterna DDR och Bundesre- publik Deutschland (BRD) skedde på Västtysklands villkor.2 Efter SED- regimens sammanbrott fanns det ingen östtysk part som åtnjöt tillräckligt folkligt förtroende för att förhandla med den västtyska regeringen på lika villkor. Strömmen av emigranter från DDR till Västtyskland, som tilltog efter att gränsen öppnats, tillsammans med resultatet av det första demokra- tiska valet i DDR i mars 1990 visade med all önskvärd tydlighet att majorite- ten av DDR:s befolkning önskade en snabb transition till västtyska förhål- landen (Fautz 1995, Grosser 1999). Tysklands enande innebar att två anta- gonistiska nationella diskurser, som tidigare hade legitimerat existensen av två skilda stater, skulle förenas i en stat. Den politiska nationella definitio- nen, som hade dominerat den officiella diskursen i DDR, gav vika för den västtyska nationella diskursen, som definierade nationen som en etnisk ge- menskap som omfattar alla tyskar. DDR:s polemiska attityd gentemot den kapitalistiska världen i allmänhet och mot Västtyskland i synnerhet, utifrån vilken DDR definierades som den bättre och sannare delen av Tyskland, ersattes av en diskurs om socialismen som ett misslyckat projekt och DDR som en parentes i tysk historia (Gerber 2004). Ganska snart förbyttes entusiasmen över att få ta del av det västerländska samhällssystemet i besvikelse och resignation hos många av de före detta DDR-medborgarna. Avvecklingen av stora delar av DDR:s industri har lett till hög arbetslöshet, med sociala och ekonomiska skillnader mellan de östra och de västra delarna av Tyskland som följd (Büttner 1995). Under 1990- 1 Sozialistische Einheitspartei Deutschlands, SED, bildades 1946 i den sovjetiska ockupa- tionszonen, SBZ, under inflytande av Sovjetunionen. SED utgjordes av en sammanslagning av det socialdemokratiska och det kommunistiska partiet. Även om andra partier var tillåtna och kunde ställa upp i valet till Volkskammer kontrollerades valen och politiken i praktiken av SED och dess systerorganisationer. För DDR:s historia se Weber (2000): Die DDR 1945- 1990, Scholz (2009): Die DDR 1949-1990. 2 Det enande Tysklands benämning Bundesrepublik Deutschland var den officiella beteck- ningen för Västtyskland även före 1990. Förkortningen BRD betraktades som ett ”kommunis- tiskt påfund”. Hela namnet skulle användas, alternativt bara Bundesrepublik (Almgren 2009:451). 10