Lek- och aktivitetsplan Vägledning för utveckling av Järfällas lekmiljöer i bebyggelse och natur ANTAGEN AV TEKNISKA NÄMNDEN 2017-05-18 Projektorganisation Beställare: utveckling och stöd, barn- och ungdomsförvaltningen Mikael Rångeby, förvaltningsdirektör, bygg- och Erik Håff, skogsförvaltare, avd. park och gata, bygg- miljöförvaltningen och miljöförvaltningen Esra Kocer, förvaltare, avd. fastighet, bygg- och Styrgrupp: miljöförvaltningen Hans Enelius, avdelningschef, avd. park och gata, bygg- och miljöförvaltningen Dan Hellström, parkingenjör, avd. park och gata, bygg- och miljöförvaltningen Nina Karlsson, avdelningschef, avd. kvalitet och strategi, bygg- och miljöförvaltningen David Nordin, trafikplanerare, avd. kvalitet och strategi, bygg- och miljöförvaltningen Projektgrupp: Janina Nyroos, chef förvaltarenheten, avd. fastighet, Kerstin Sköld, projektledare, stadsträdgårdsmästare, bygg- och miljöförvaltningen avd. kvalitet och strategi, bygg- och miljöförvaltningen Jenny Färm, tillsynschef, avd. miljö och hälsoskydd Sara Widlund, landskapsarkitekt, avd. kvalitet och Jenny Ångman, miljöstrateg, planavd., kommunstyrel- strategi, bygg- och miljöförvaltningen seförvaltningen Referensgrupp: Jessika Karreskog, demokratiutvecklare, kansli, kultur- Agneta Dahlgren, miljö- och kvalitetsamordnare, avd. demokrati- och fritidsförvaltningen kvalitet och strategi, bygg- och miljöförvaltningen Lars Skutin, parkingenjör, avd. park och gata, bygg- Björn Sundberg, kapacitetsansvaring, avd. utveckling och miljöförvaltningen och stöd, barn- och ungdomsförvaltningen Lisbeth Eriksson, landskapsarkitekt, avd. park och Bo Majling, programchef, nämndkansli, kultur-, gata, bygg- och miljöförvaltningen demokrati- och fritidsförvaltningen Malin Danielsson, planchef, planavd., kommunstyrel- Carin Hallstedt Idstam, barnombud, avd. seförvaltningen Förord Barn och ungas rörelsefrihet är viktigt. Tillgång till kvalitativa utemiljöer stärker barn och ungas fysiska och psykiska hälsa. Det här är en framtidsbild för barn och ungas utemiljöer. Syftet är att åstadkomma lek- och aktivitetsplatser av hög kvalitet jämnt fördelade över kommunen. Lek- och aktivitetsplanen är avsedd att användas som ett av underlagen vid framtagande av nya detaljplaner. Den ger också vägledning vid förvaltning, projektering och anläggning av lek- och aktivitetsplatser. Planen ska aktuali- tetsprövas vid varje ny mandatperiod. Planen har utarbetats genom samarbete över politik- och förvaltningsgränser, information från kommunens dialogforum för skolelever, enkätsvar från pedagoger och studier av forskningsresultat. Andra kommuners lekprogram och policys har använts som inspiration. Amanda Palmstierna ordförande i Tekniska nämnden Innehåll Förord 3 Innehåll 4 S amma nfattning 5 INLEDNING 6 Centrala begrepp 7 UTMANINGAR OCH MÅL 8 Utmaningar 8 Mål 9 NULÄGE OCH ANALYS 10 Nulägesbeskrivning 10 Analys 13 Analyskartor 14 FRAMTIDSBILD 16 VÄGLEDNING 18 Vägledning för planering 18 Vägledning för projektering och anläggning 20 Vägledning för förvaltning 22 OLIKA TYPER AV LEK- OCH AKTIVITETSMILJÖER 23 Närlekplatser 23 Lek- och aktivitetsplatser 24 Utflyktslekplatser 26 Lekmiljöer inom barnomsorgen 27 KOMPENSATIONSÅTGÄRDER 28 Vid planering 28 Vid projektering och anläggning 29 Vid förvaltning 29 REGELVERK OCH ANSVAR 30 FN:s konvention om barnets rättigheter 30 Lagar och regelverk 30 BAKGRUND 32 Lekplatser i Järfälla - historik 32 Forskning och studier 33 Arbetsmetoder 36 Referenser 37 4 LEK- OCH AKTIVITETSPLAN - JÄRFÄLLA Sammanfattning I Järfälla finns 52 lekplatser i parker och natur, varav Alla tio befintliga lek- och aktivitetsplatser bevaras, tio redan idag fungerar som lek- och aktivitetsplatser elva utvecklas från befintliga lekmiljöer med god för åldrarna 0-18 år. Övriga lekplatser vänder sig i placering, fyra nyanläggs i befintliga bristområden första hand till lägre åldersgrupper. Utöver detta och resterande elva beräknas tillkomma i kommunens finns lekplatser inom samfälld mark och kvarters- olika utvecklingsområden. mark, tre utflyktslekplatser, fyra parker med parkleks- Platser för närlek är viktiga för mindre barn. I framtida verksamhet, en 4H-gård samt ett flertal lek- och bostadsbyggnation planläggs dessa på kvartersmark aktivitetsmiljöer inom skolans verksamhet. och på samfälld mark, vilket är den placering som Analysen av nuläget visar att det råder stor brist på dominerar i kommunen. I befintliga bostadsom- mötesplatser för äldre barn och unga. Detta bekräftas råden där yta för närlek saknas inom kvartersmark i dialogarbeten med skolelever. eller på samfälld mark är ambitionen att kommunen fortsatt står för närlekplatser för att uppnå likvärdig Kommunens parker är ofta dåligt upplysta, speciellt standard. lekplatserna, vilket minskar tillgängligheten av dessa under vinterhalvåret. Den bostadsnära skogen Förslaget visar på nedläggning av närlekplatser utgör en stor resurs för barn att leka i men har inte i områden där möjlighet till närlek redan finns i tillräcklig grad tagits tillvara på i utformningen av tillgodosett. Kommunen ska istället satsa på fler lek- lekplatserna. Inom skolan och förskolans verksamhet och aktivitetsplatser som kan användas av ett större finns idag ett stort antal attraktiva lek- och aktivitets- antal medborgare och länka samman olika bostads- miljöer som är tillgängliga för allmänheten. Dessa områden. samspelar inte alltid med det lekutbud som finns i Lek- och aktivitetsplanen ska aktualitetsprövas vid närliggande park. varje ny mandatperiod. Lek- och aktivitetsplanens framtidsbild visar 36 stora och belysta lek- och aktivitetsplatser varav minst en i varje kommundel har ett inkluderande rekreations- utbud för alla åldrar. LEK- OCH AKTIVITETSPLAN - JÄRFÄLLA 5 INLEDNING Inledning Järfälla är en mälarnära kommun med stora Lek- och aktivitetsplanen ger en framtidsbild och friområden, bostadsnära natur och god tillgång till är ett planeringsunderlag för utveckling av barn parker med olika karaktärer. Under kommunens och ungas lek- och aktivitetsmiljöer i bebyggelse stora utbyggnad under 1960- och 1970-talet och natur. I planen beskrivs också lekmiljöer inom genomfördes en modernistisk stadsplanering där skolans verksamhet då barn tillbringar stora delar av natur, ljus och luft var ledord. I denna anda byggdes dagen på skol- och förskolegårdar. Om dessa besöks friliggande förskolor med stora gårdar och många utanför skoltid av vuxna i sällskap med barn kan skolor placerades i direkt anslutning till parker och känslan av trygghet öka i området. Ytorna bidrar natur. Barn lekte i sin närmiljö och en stor mängd också till ännu fler lekytor. lekplatser planerades och förlades i gröna stråk Idrottsplatser med föreningsverksamhet ses mellan bebyggelsen. som resurser utanför bokad tid men ingår inte i Global klimatanpassning, kollektiva resor och markanvändningsanalysen. resurshushållning är nya ledord i samhällsplane- ringen. Därmed förtätas städer och friytor minskas. Idag efterfrågas mer komplexa och variationsrika lekmiljöer som vänder sig till både yngre och äldre barn, unga och vuxna. Utvecklingen av modernare lek- och aktivitetsplatser i rätt lägen har resulterat i en stor ökning av antalet besökare samt gett möjlighet för boende från olika områden och bakgrund länkas samman. År 2015 bodde drygt 72 000 invånare i Järfälla och enligt prognoser kommer kommunen växa med över 28 000 invånare fram till år 2024. Antalet barn mellan 0-18 år beräknas därmed öka med över 40 procent. År 2030 beräknas invånarantalet att vara över 118 000. Järfällas förväntade tillväxt och utbyggnad medför behov av att se över utbudet av utemiljöer för barn och unga inom kommunen samt av att förtydliga vilken kvalitet som ska eftersträvas i planering, utformning och förvaltning av dessa. Våren 2015 beslutade kommunfullmäktige att ta fram en plan för Järfällas lek- och aktivitetsmiljöer. Under hösten 2015 påbörjade bygg- och miljöför- valtningen detta arbete. Bild 1. Fantasi- och rörelselek i Nibbleparken 6 LEK- OCH AKTIVITETSPLAN - JÄRFÄLLA INLEDNING Centrala begrepp Lek- och aktivitetsplan: Ett styrande dokument som redovisar kommunens strategi för utveckling av barn och ungas utemiljöer i bebyggelse och natur samt ger vägledning vid planering, förvaltning, projektering och anläggning. Planen aktualitetsprövas vid varje ny mandatperiod. Lekmiljö: Används istället för ordet lekplats då det innefattar hela utemiljön tillgänglig för lek, så som omgivande park och skogspartier, och inte bara den byggda lekplatsen. Lek- och aktivitetsmiljö: Används likt ”lekmiljö” men syftar till utemiljöer med ett innehåll som även riktar sig till äldre barn och unga, så som lek- och aktivitetsplatser, utflyktslekplatser och skolgårdar (läs mer om olika typer av lek- och aktivitetsmiljöer på s. 23-27 samt se tabell nedan). Rörelsefrihet: Syftar till barns förutsättningar att röra sig på egen hand i utemiljön. Faktorer i den byggda miljön som påverkar barns rörelsefrihet negativt är trafik, långa avstånd samt otrygga fysiska förhållanden för gång och cykling. Multifunktionell yta: Friytor utformade för att kunna översvämmas och utjämna flöden vid kraftig nederbörd. Under torrväder kan ytorna användas för andra ändamål, till exempel som lek- och aktivitetsytor. Fickpark: Små parker och väl genomtänkta mötesplatser i stadsmiljön. OLIKA TYPER AV LEK- OCH AKTIVITETSMILJÖER (läs mer på s. 23-27) Lek- och Utflykts- Lek- och aktivitetsmiljö p Närlekplats: Ty aktivitetsplats: lekplats: inom barnomsorgen: g Lekyta för de Innehållsrik Besöksmål där Avser alla skol- och n ni närmast boende mötesplats för ett stora delar av förskolegårdar. v kri som vänder sig till större område för en dag kan s e barn upp till 9 år. åldrarna 0-18 år. tillbringas. B På samfälld mark På allmän mark I stora frilufts- I första hand där luftkva- g n eller kvarters- inom 500 m från områden, främst litén är god samt avskilt ri e mark* inom 300 bostaden. i kollektivtrafik- från bullerskapande c a Pl m från bostaden. nära lägen. element, så som trafik. *Med vissa undantag, se s. 16 och 23. LEK- OCH AKTIVITETSPLAN - JÄRFÄLLA 7 UTMANINGAR OCH MÅL Utmaningar och mål Att utforma attraktiva och utvecklande lek- och aktivitetsmiljöer för barn och unga innefattar flera utmaningar som ställer krav på planeringen och gestaltningen av närmiljön. Framtagna åtta utmaningar har identifierats genom att studera forskning, rapporter och kommunala underlag, med fokus på barn och ungas behov av utemiljöer. Dessa har sedan lett fram till åtta mål. En fördjupad bakgrund med forskning och studier återfinns på s. 33. Utmaningar Barns och ungas delaktighet ljud, förorenad luft och kemikalier och behöver skydd från detta i sin livsmiljö. De behöver Att planera utemiljöer för barn och unga är också röra på sig för att utvecklas fysiskt och inte en fråga om demokrati och delaktighet. Barn drabbas av kroniska sjukdomar och koncentra- utvecklas genom att få påverka och ta ansvar tionssvårigheter. Utmaningen är att vid snabb för det som berör dem själva. De är dessutom och stor expansion avsätta tillräckligt stora friytor experter på sin egen miljö och har kunskap som för barns- och ungas behov och med kvaliteter vuxna saknar. Utmaningen är att i en kompli- som främjar barns hälsa och välmående. cerad planeringsprocess prioritera barns och ungas delaktighet och ta tillvara på deras åsikter. Jämställd lek Rörelsefrihet och trafiksäkerhet Studier visar att lekplatser och aktivitetsytor En förutsättning för att barn ska kunna ta del används i större utsträckning av pojkar än flickor. av sin närmiljö är rörelsefrihet. Om trafik leds Utmaningen är att utforma och välja platser som in i barnens lekrevir påverkas deras rörelse- ger jämställda lekmöjligheter. frihet negativt och lekmöjligheterna begränsas. Utmaningen är att värna om barns rörelsefrihet Lek i naturmiljöer och åstadkomma sammanhängande trafiksäkra Barns lek blir mer varierad och inkluderande rörelsestråk och utemiljöer i tät bebyggelse. om den sker i kontakt med natur och växtlighet. Dessutom utvecklas barns motorik, koncentra- Attraktiva och inkluderande mötesplatser tionsförmåga och kreativitet. Utmaningen är att Lek- och aktivitetsmiljöer är viktiga knutpunkter bevara och utveckla bostadsnära skog där barn för att utveckla sociala möten och länka vistas samt anlägga nya naturmiljöer i tät bebyg- samman områden och människor med varandra. gelse. Utmaningen är att åstadkomma en jämn geogra- fisk spridning av strategiskt placerade lek- och aktivitetsmiljöer samt utforma platser som är Säker lek inkluderande och tillgängliga för alla grupper Det sker fler olyckor i konstruerade lekmiljöer än och åldrar. i naturen vilket har medfört utveckling av svensk säkerhetsstandard. Utmaningen är att bygga en Hälsosamma lekmiljöer komplex och utvecklande lekmiljö som samtidigt Barn är mer känsliga än vuxna för UV-strålning, är riskfri från allvarliga olyckor. 8 LEK- OCH AKTIVITETSPLAN - JÄRFÄLLA UTMANINGAR OCH MÅL Multifunktionella ytor Planeringen av den fysiska miljön är ett viktigt Utmaningen är att arbeta med grönstruktur och verktyg för att minska klimatförändringarna samt friytor som är klimatanpassade och samtidigt ger för att anpassa samhället till ett förändrat klimat. plats för möten, lek och rekreation. Mål Prioritera barns Främja barns Utveckla attraktiva Skapa och ungas rörelsefrihet och och inkluderande hälsosamma delaktighet ge trafiksäkerhet mötesplatser lekmiljöer Bygga säker Arbeta med Ge förutsättningar Gynna lek i och utmanande multifunktionella till jämställd lek naturmiljöer lek ytor Bild 2. Den omtyckta hinderbanan i Nibbleparken kom till i samarbete med barn i Järfälla LEK- OCH AKTIVITETSPLAN - JÄRFÄLLA 9 NULÄGE OCH ANALYS Nuläge och analys Detta avsnitt innefattar en beskrivning och en analys av de miljöer för lek- och aktivitet som finns i Järfälla idag. Analysen har formats med utgångspunkt i presenterade utmaningar och mål, genomförd inventering samt utifrån kommunala underlag. Nulägesbeskrivning I Järfälla finns idag sammanlagt 52 lekplatser i parker I Barkarbystaden anläggs närleken på kvartersmark och skogspartier, varav tio är upplysta och redan och på allmän mark byggs lek- och aktivitetsplatser. fungerar som lek- och aktivitetsplatser för åldrarna Majoriteten av de större kommunala lekplatserna är 0-18 år. Resterande 42 vänder sig främst till lägre placerade i parkstråken mellan bostadsområdena. åldersgrupper. Avdelningen park och gata på bygg- De flesta har en total friyta på över 3000 m2. Det och miljöförvaltningen ansvarar för samtliga av de 52 finns platser som endast nås via branta backar och lekmiljöerna men tre underhålls enligt gamla avtal av har lutningar som gör det svårt för barn och vuxna samfällighetsföreningar. med funktionsvariation att ta sig dit eller att vistas Utöver detta finns tre utflyktslekplatser med bad där. vid Mälaren som avdelningen idrott och fritid på kultur-, demokrati- och fritidsförvaltningen ansvarar Platserna ligger ofta avskilda från trafik och kan nås för, samt en 4H-gård i Kallhäll. Dessutom finns via gång- och cykelvägar. Mellan och genom flera lek- och aktivitetsmiljöer inom skolans verksamhet av Järfällas bostadsområden finns järnvägsspår, som avdelningen fastighet på bygg- och miljöförvalt- trafikleder och genomfartsgator med trafikmängder ningen ansvar för. över 2000 fordon/dygn som beroende på hastighets- begränsning och utformning utgör trafikbarriärer för I fyra parker finns parkleksverksamhet, varav två har yngre barn. öppet året runt. Parklekarna drivs av utomstående organisationer. Många lekplatser anlades under 1960- och 1970-talet och gavs då en utformning anpassad efter den tidens Det finns sammanlagt omkring 80 bollplaner i resurser och skötselteknik. Sedan dess har många kommunen varav park och gata ansvarar för 48. lekplatser renoverats och utrustningen bytts ut men utformningen bevarats. Dessa lekplatser är ofta Lek- och aktivitetsplatser och närlekplatser enkla och rationellt formgivna med möblerade ytor som saknar rumslig växtlighet och skuggande träd. Järfällas olika stadsdelar visar upp olika förutsätt- Dagens skötselteknik möjliggör för mer komplexa ningar för lek i den byggda miljön. De äldre lösningar. Detta syns i de senare anlagda lek- och villaområdena, Stäket, Barkarby och Skälby har ett aktivitetsplatser där lekytor, vegetation och öppna betydligt mindre utbud av lekmiljöer än Jakobsberg, ytor är integrerade och det finns en mångfald av Kallhälls och Viksjö som byggdes ut under 1960- och olika material. 1970-talet. Många områden har samfälld mark och kvartersmark Aktivitetsytor som är avsedda för äldre barn erbjuds med goda möjligheter till närlek men det finns också i form av grusplaner, stora gräsytor och isbanor. På områden som saknar sådana förutsättningar. Plats senare år har det tillkommit ett fåtal basketplaner för närlek är i dessa fall ofta förlagd på allmän mark. och lite skateutrustning. 10 LEK- OCH AKTIVITETSPLAN - JÄRFÄLLA