Ent. Tidskr. 128 (2007) Arbetet med ny skalbaggskatalog har börjat Ny svensk skalbaggskatalog - arbetet i rullning! [New Swedish beetle catalogue - the work has started] MATTIAS ForSHAGE, NIkLAS FrANC & SVEN LENNArTSSoN En lång tid har det talats om behovet av att ta tive landskap (enligt faunistisk tradition givetvis nästa steg i fråga om den svenska skalbaggs- urskiljande Gotska Sandön och de fem lappmark- katalogen. Stig Lundberg har med hjälp av Bert erna) och fyra tidsfönster (före 1900, 1900-49, Gustafsson gjort ett fantastiskt arbete i ett par de- 1950-99, 2000 och framåt). Varje sådan “prick” cennier med att hålla katalogen uppdaterad och ska ha ett säkert bestämt beläggexemplar inlagt i tillgänglig (och berättade om sina erfarenheter en databas som således blir spårbart. Denna data- från detta i förra numret av Entomologisk Tid- bas ska ha ett format som gör att information lätt skrift (Lundberg 2006)). Men många har känt be- flyttas över till och från Artportalen. “Prickarna” hov av att ställa större krav på katalogen än vad differentieras eller kommenteras med avseende som rimligen klaras av två personer. Framförallt på tillfälliga respektive införda exemplar . Inom- har behovet av tidsupplösning och behovet av huslevande arter med spontant reproducerande belägg/referenser känts alltmer trängande. Efter populationer måste räknas som en “naturlig” några omgångar av diskussion på skalbaggslistan förekomst! Systematik och nomenklatur måste <[email protected]> kon- vara uppdaterade och korrekta (som Mikael Sö- stituerades så en informell grupp av dem som va- rensson levererade en utmärkt plaidoyer för i för- rit aktiva i diskussionen med representanter för ra numret av Entomologisk Tidskrift (Sörensson olika landsändar. 2006)) och även genomskinliga, i bemärkelsen På ett möte över en helg, i Stockholms univer- att nyheter, omändringar och val i kontroversi- sitets gamla stuga Tullbotorp i Tullgarn, träffades ella frågor ska vara spårbara och motiverade. så elva skalbaggsnissar i slutet av januari 2007 Där har vi både Silfverbergs (2004) katalog och (några till var “närvarande genom ombud”). det pågående arbetet med den palearktiska kat- Det praktiska arrangemanget, och den ypper- alogen (Löbl & Smetana 2003-) att luta oss mot. liga matlagningen, var huvudsakligen Hans-Erik Då den senare är både ofullbordad och heterogen Wanntorps förtjänst, medan Håkan Lundkvist har vi valt som princip tills vidare att utgå från var mötesordförande och Håkan Gustafsson var Silfverberg i alla de fall där vi saknar tillräck- en både anmärkningsvärt kvick och noggrann liga specialkunskaper för att göra självständiga sekreterare. Under mötet hölls presentationer bedömningar. av katalogarbetets historia i Norden (Mattias Till att börja med gäller det huvudsakliga Forshage), registrering på museerna (Bert Gus- arbetet alltså att lokalisera, kontrollera och reg- tafsson), Dynamisk taxa och Artportalen (Håkan istrera belägg för varje art-landskap-tidsperiod. Ljungberg) och den regionala databasen “Ölands- Med mer än 4600 arter, fyra tidsperioder och reget” (Håkan Lundkvist), och på lördagkvällen 29 provinser skulle det alltså kunna röra sig om fick vi som underhållning ett mycket intressant närmare 600 000 poster! Nu kommer förstås inte föredrag om Nicklas Janssons ekundersökningar. alls så många bli aktuella i praktiken, eftersom en Trots olika uppfattningar inom gruppen, om både majoritet av arterna har en begränsad utbredning små detaljer och vissa övergripande strategi- i södra sverige, somliga lika begränsad någon och metodfrågor, så hade man inga problem att annanstans, vissa är utdöda från stora delar av komma överens om de praktiska riktlinjerna för utbredningsområdet (eller hela) och många kom- fortsatt arbete. Diskussionerna var genomgående mit till på senare år. Det verkliga antalet nödvän- konstruktiva. Flera av deltagarna uttryckte också diga poster kommer alltså att bli mycket mindre. en längtan efter återkommande koleopterologis- Projektet har kommit att kallas “Catalogus 2015” ka träffar på nationell nivå. men ingen vågade sig egentligen på att göra en re- I katalogen ska redovisas förekomst i respek- alistisk bedömning av tidsåtgången, utan vi sköt 59 Mattias Forshage, Niklas Franc & Sven Lennartsson Ent. Tidskr. 128 (2007) Arbetet med “Catalogus 2015” har börjat med ett möte vid Tullgarn i januari 2007. Foto: Niklas Jansson. upp den diskussionen till nästa möte, i Göteborg revisioner och förändringar (t ex uppsplittring i november 2007. av arter) kommer underlättas betydligt. Det som sker just nu är att metodik och mallar för inmatningen håller på att provas ut i Göte- Referenser borg, Artdatabanken har tagit över det digitala Lundberg, S. 2006. Några erfarenheter av 45 års ar- värdskapet och ansvaret för uppdateringar av bete med de svenska skalbaggarnas utbredning. den befintliga katalogen från Riksmuseet, och – Ent. Tidskr. 127: 185-190. Löbl, I. & Smetana, A. (red) 2003- . Catalogue of Pa- alltsammans ska utvärderas senare i höst. Är learctic Coleoptera. Hittills utkomna delar: Vol 1 du intresserad av att delta aktivt i arbetet, ta 2003, vol 2 2004, vol 3 2006. – Apollo Books, kontakt med någon i styrgruppen; Niklas Franc Stenstrup. <[email protected]>, Håkan Ljungberg Silfverberg, H. 2004. Enumeratio nova Coleoptero- <[email protected]> och Hans- rum Fennoscandiae, Daniae et Baltiae. – Sahlber- Erik Wanntorp <Hans-Erik.Wanntorp@botan. gia 9: 1-111. su.se>. För oss alla gäller dock att ha ett eget Sörensson, M. 2006. Palearktis skalbaggar del 2 - en rent samvete och dra vårt strå till stacken genom bas för arbetet med en ny svnsk skalbaggskatalog. att mata in egna fynd i Artportalen. Detta gäller – Ent. Tidskr. 127: 179-183. i synnerhet fynd från 2000 och framåt, eftersom Mattias Forshage, Systematisk Zoologi, EBC detta tidsfönster i skalbaggskatalogen kom- Norbyvägen 18D, SE-752 36 Uppsala. mer att ställas samman direkt ur Artportalens [email protected] småkrypsdel <artportalen.se/bugs>. Niklas Franc, Råssbyn 420, SE-459 94 Ljung- Detta blir ett av de största gemensamma ento- skile. [email protected] mologiska arbeten som gjorts på länge i Sverige, Sven Lennartsson, Ekängen Hulje, 595 94 Mjöl- och ju fler som deltar, desto snabbare kommer by. [email protected] vi att få den nya katalogen färdig, vilket kom- mer att vara ett enormt lyft för t ex faunahistoria, rödlistebedömning och nationell och regional Abstract faunistik! och färdig blir förstås en katalog al- After years of discussions among Swedish cole- drig, eftersom den uppmuntrar till eftersök där opterologists the work with a new Swedish bee- aktuella prickar fattas. Den nya formen gör upp- tle catalogue has begun. It aims to have records dateringar lättare (inte minst eftersom tanken är for the 29 faunaprovinces divided into four time att katalogen och artportalen ska kommunicera periods (-1900, 1900-1949, 1950-1999, 2000-). friktionsfritt), och beläggen gör att alla framtida Every record shall have a reference specimen that can be tracked in a database. 60