Runt om oss pågår en intensiv debatt om Europas framtid. Men inte i Norden. Tankesmedjan Global Utmaning är övertygad om att de nordiska länderna både för Europas som för sin egen skull måste delta i diskussionerna. Därför har vi bett framstående nordbor om deras syn på den stora kris vi fortfarande genomlever och hur Europas framtid ter sig. Är starkare europeisk integration rätt svar på de globala utmaningarna? Eller borde vi skydda oss genom att gå samman i ett nordiskt block? I den här boken ger 16 nordiska politiker, akademiker och skribenter oss sina svar. Global Utmaning är en fristående tankesmedja. Vi är ett kvalificerat nätverk från samhälle, näringsliv och forskning som verkar för lösningar på de globala utmaningar som rör ekonomi, miljö och demokrati. N o r d i s k a r Ö Nordiska rÖsTEr s T E r o m om Europas framTid E u r o p a s f r a m T i d Global Utmaning Birger Jarlsgatan 27 111 45 Stockholm Sweden. Telefon 08–787 21 50 www.globalutmaning.se Nordiska rÖsTEr om Europas framTid © Global Utmaning Februari 2013 Tryck: Åtta 45 Tryckeri AB, 600 ex Grafisk form: FWD Reklambyrå AB Foto: Bildarkivet.se, Maskot Bildbyrå fÖrord Norden är starkt beroende av sin omvärld. I Sverige utgör exporten Föreningen Norden är en folkrörelse med 100 år på nacken som verkar 50% av BNP, av detta går 70 % till Europa. Hur det går för Europa för fred och nära samarbete mellan de nordiska länderna. Den slags påverkar starkt vår ekonomiska utveckling, våra jobb och vår välfärd. tvärpolitiska allians som vid 1900-talets början drev på för det nordiska samarbetet behövs också idag, men uppdraget ser litet annorlunda ut. Euro-krisen är en politisk kris för EU, en fråga om förtroende, ledarskap Nu handlar det mer om Nordens roll i världen, Europas utveckling och och sammanhållning. Det är marknaden som bestämmer räntorna på framväxten av ett globalt ledarskap. Detta speglas också i många av statskulden i de enskilda länderna och därmed gränserna för deras bidragen. rörelsefrihet. Det som idag skulle kunna begränsa marknadens makt är ett fördjupat samarbete mellan EUs medlemmar. Det var denna vision som var upphovet till denna skrift. 16 erfarna f.d. politiker, tjänstemän och akademiker skriver om Europas situation och Europa verkar ha nått en skiljeväg. En majoritet av EUs medlemmar, Nordens roll i en globaliserad värld. Vi är glada och tacksamma för de nuvarande och blivande euroländerna har slagit in på en väg som det gensvar som vår begäran har fått och för det stöd som Nordiska leder till allt djupare politisk integration medan Storbritannien sagt nej Ministerrådet har givit till initiativet. till detta och Norden har uppträtt avvaktande. Kommer vi att tillhöra ett block som tillsammans med Storbritannien ställer sig utanför den Nu ska skriften diskuteras, förhoppningsvis i både slott och koja fortsatta integrationen? Vad kommer det att betyda för oss? Kommer eller mer precist, bland såväl ledande politiker som bland allmänheten. Norden att splittras ännu mer till följd av olika anknytning till EU? Behovet av samtal och idéer om framtidsfrågorna är mycket stort. Trots Nordens stora omvärldsberoende verkar det finnas ett närmast förstrött intresse för den europeiska debatten i de nordiska länderna. Bo Andersson Kristina Persson Globaliseringen är ekonomisk och har djupgående politiska konse- Generalsekreterare f.d. Ordförande för Föreningen Norden och kvenser men politiken är nationell. Vi tror att Norden har en roll att Föreningen Norden Ordförande för tankesmedjan Global Utmaning spela i det som är vår tids största utmaning: att på demokratisk väg utveckla formerna för en politik som lämnar inlåsningen i national- staterna bakom sig. Mycket återstår innan förändringar av detta slag bottnar i ett folkligt medvetande. 4 5 Nordiska rÖsTEr om Europas framTid uT ur krisEN Europa genomgår sedan några år sin värsta kris sedan 1930-talet och det har naturligt nog sparkat igång en intensiv framtidsdebatt i de eu- ropeiska länderna. Det gäller dock inte riktigt Norden; vi har hittills ställt oss rätt mycket åskådare till händelserna. Kan vi verkligen kosta på oss det? Den väg som EU har valt för att ta sig ur krisen har efterhand kom- mit att handla mer om politik än om pengar. Men för att rätta till de historiska försummelserna och bristerna i EMU räcker det inte längre med tekniska förändringar. Det har visat sig vara både önskvärt och nödvändigt att förstärka projektet politiskt efter tankemönster som bland andra tidigare kommissionsordförande Jacques Delors och tidi- gare tyske förbundskanslern Helmut Kohl utvecklade för mer än tjugo år sedan. Därför har gamla ideologiska visioner dykt upp på nytt i den europeiska diskussionen, som ”politisk union” och ”federation av nationalstater”, nu framförda av EU-presidenten Herman Van Rompuy och kommis- sionens ordförande José Manuel Barroso. Norden i Europa Händelseutvecklingen angår alla oss nordiska länder, medlemmar av EU eller inte, medlemmar av euron eller inte. Vi är samtliga djupt inte- grerade i Europa och kommer i högsta grad att påverkas av vilken väg Europa väljer framöver. Men i Norden tycks finnas – varierande i styrka i de enskilda länderna – ett främlingskap inför EU och för den europeiska integrationen som projekt. F o to : Jo se fi n e E n g ström 6 7 Ett skäl för detta kan vara att EU inte följer den bekanta modellen för den gemensamma marknaden. Den gemensamma valutan uppfattas internationellt samarbete. Till det yttre följer EU känt internationellt i regel bara som en option, ett möjligt tillval. Detta tankesätt förbiser mönster med suveräna nationalstater som frivilligt ingår mellanstatliga dock den koppling som finns mellan ”single market” och ”single cur- avtal (fördrag) om samarbete. Men i EU:s fördrag finns också bestäm- rency”. melser för att uppnå någonting ännu ambitiösare. Syftet är att stegvis knyta samman länderna till en allt fastare gemenskap, alltså politisk Kopplingen kan ta sig olika uttryck. Finanskrisen har till exempel med- integration. fört en kris i den reala ekonomin med bland annat arbetslöshet som följd. För att möta sådana problem tillgriper ibland regeringarna pro- Tankegången är dynamisk, inte statisk. EU bör förstås som en dyna- tektionistiska åtgärder vilket begränsar den gemensamma marknaden. misk process utan ett entydigt, slutgiltigt, allmänt accepterat slutmål. 2009 erbjöd bland andra Tyskland, Frankrike och Storbritannien sina biltillverkare billiga lån och generösa skrotpremier. Den franske presi- Sådan vag, konstruktiv mångtydighet verkar främmande i de nordiska denten uttalade ogenerat att stödet för Renault skulle hänga på om länderna där traditionen är pragmatiskt jordnära och där avlägsna vi- man valde att placera sin tillverkning i Frankrike eller något annat EU- sioner möts med skepsis. land. Just nu växer klyftan inom EU mellan den inre kärnan och länderna Ett annat exempel är att krisen i banksektorn lett till en tydlig återna- som står utanför euron, i takt med att de tongivande länderna i euro- tionalisering av den tidigare djupt integrerade finansmarknaden ge- zonen driver på den politiska integrationen. Under lång tid talade man nom länders mer eller mindre öppna favorisering av nationella banker. om ett EU i olika hastigheter. Detta försvårar påtagligt möjligheterna för ECB att få genomslag för sin enhetliga penningpolitik, vilket ECB-chefen Mario Draghi har påpekat Så är det inte längre. vid flera tillfällen. Nu handlar det om helt olika färdriktningar. Några centrala länder som Problem kring den gemensamma valutan påverkar den gemensamma Tyskland, Frankrike och Italien är i huvudsak ense om den politiska marknaden och vice versa. Därigenom påverkas även länder som t ex färdriktningen, medan ett stort och viktigt land som Storbritannien Sverige, som gärna vill ha den gemensamma marknaden men slippa fjärmar sig från EU. valutan. När de politiska dimensionerna i EU-projektet förstärks, växer också De nordiska länder som inte vill tillhöra eurozonen borde faktiskt där- de nordiska ländernas främlingskap. Vi vill helst både vara med och för i rent egenintresse – för att säkra en gemensam marknad - göra allt påverka men samtidigt slippa undan de förpliktelser som följer av en för att stärka den gemensamma valutan. fördjupad integration. Den rad av långtgående idéer och förslag som cirkulerar i kretsarna i Bryssel möts i de nordiska länderna med en Att inte se denna koppling kan leda till en missriktad politik på andra bedövande tystnad eller avvisas som utopisk. områden. Fortsatt fragmentisering och sönderfall stavas i Europa ”åternationali- Inre marknaden dras med sering”. Det är en linje som inte alltid uttrycks explicit men som åter- Den minsta gemensamma nämnaren för alla EU-länder idag utgörs av kommer i olika sammanhang. Tydligast sker det i förhandlingarna om 8 9 de finansiella perspektiven (EU-budgeten) och de största utgiftspos- Resultatet är intressant på flera sätt. Skribenterna delar med sig av en terna där; jordbrukspolitiken och regionalpolitiken. Det kan te sig som djup kunskap om ekonomi, statsbyggande och politik. Men vi finner en ett sätt att ”spara” att återföra dessa politikområden till den nationella distinkt ton i förhållande till den debatt som pågår i det kontinentala budgeten. Men om så skulle ske får det omedelbart återverkningar på Europa. den gemensamma marknaden; det skulle bidra till sönderfallet. Här finner vi mer sällan de stora visionerna. Nordisk politik tenderar Som flera av våra skribenter påpekar; det är mycket mer som står på att inrikta sig på här och nu och att vara mer av social ingenjörskonst; spel än bara en gemensam marknadsplats för att förenkla handeln. steg för steg. Först ska problemen lösas, sedan kan vi börja tänka på Denna inre marknad som gjorde Europa till världens största och mest framtiden. välmående samlade marknad i världen gav också Europa en solid plattform globalt att förhandla med övriga stora aktörer, oavsett om det Genom EU:s utveckling går istället som en röd tråd den politiska tak- handlar om miljön, handeln eller säkerheten. tiken att lämna svåra problem olösta när man stöter på ett hinder och att skjuta dem på framtiden. Detta är ett obekant och svårbegripligt Ett enat Europa står starkt globalt. Ett sönderfall skulle på motsvarande angreppsätt för en nordisk tradition men ett sätt som har tillåtit EU att sätt kraftigt försvaga Europa. kunna gå vidare i integrationen. Den pågående diskussionen inom EU om fördjupad politisk integra- Det förgångnas försummelser tenderar emellertid att återkomma till tion är inte på något sätt teoretisk – flera viktiga beslut i den riktningen EU:s förhandlingsbord. De svagheter som till exempel funnits inbyggda har redan tagits och omsatts i verklighet. Andra förslag utarbetas just i EMU-projektet försöker EU nu komma till rätta med i den pågående nu för att presenteras vid kommande EU-toppmöten. politiska rekonstruktion som sattes igång i finanskrisens kölvatten. Syftet är långtgående - alla större ekonomiska eller finansiella beslut Här ser vi de nordiska politiska traditionerna komma till sin rätt. I första som ett land kan önska fatta ska granskas och godkännas av övriga avdelningen av vår skrift, ”Lärdomar av krisen”, drar den norske profes- länder, om beslutet kan få en direkt påverkan på Europas eller eurons sorn Gudmund Hernes fram ur glömskan Europas historiska, tragiska utveckling. erfarenheter av att lösa depression med nedskärningar. Den danske ekonomen Henrik Fugmann analyserar felen i de regelverk som lett till Utvecklingen ställer de små nordiska länderna inför dilemmat att tvin- nuvarande läge och den svenske ekonomen Erik Berglöf förklarar hur gas välja väg – att följa med in i kärnan av det europeiska samarbetet en bankunion kan lösa det största och mest akuta problemet: banker- eller att ställa sig utanför. I vågskålen bör insikten finnas att ett splittrat nas stryptag om de offentliga finanserna. EU leder till ett försvagat inflytande i världen. Medborgarstödet Nordiska röster En andra genomgående skillnad mellan nordiskt samhällsbygge och I hopp om att få igång debatten på allvar om dessa vägval bad Global kontinentaleuropeiskt som återspeglas i denna skrift, utgörs av den Utmaning 16 eminenta nordbor – politiker, akademiker, ekonomer, avgörande roll som nordbor tilldelar medborgarnas förhandsgodkän- journalister - att fritt formulera sina tankar om krisen. nande av större politiska beslut. 10 11 I de nordiska länderna präglas samhällskontraktet (den underliggande, Den danske ekonomen Henrik Fugmann avvisar både nordiska och ofta outtalade överenskommelse som samhällsbyggen vilar på) av för- globala lösningar och ser EU som den enda realistiska aktören. Hans troende. Det gör att medborgarna kan acceptera tuff politik som krym- svenske kollega Erik Berglöf är inne på ett liknande spår. per deras förmåner när de tror att besluten är nödvändiga för att få det bättre längre fram. Världsomspännande Utgångspunkten för så gott som alla bidrag i den här skriften är – mer Några skribenter placerar det nordiska dilemmat i ett globalt sam- eller mindre uttalat – att medborgarna först måste vara med ombord manhang. Alyson Bailes, mångårig brittisk diplomat i nordiska huvud- om samhällsreformer ska fungera. städer, påminner om att krisen och en potentiell splittring av EU när vi försöker lösa krisen, inte bara skadar Europa ekonomiskt och politiskt När det kontinentala Europa diskuterar framtida konstruktioner för att utan också får säkerhetspolitiska konsekvenser. få EU att fungera bättre, är medborgarnas acceptans istället en fråga som får lösas efterhand. Det demokratiska dilemmat när effektiviteten Den svenske samhällsdebattören Anders Wijkman hävdar att bara om och demokratin ska samsas diskuteras mer specifikt av två skribenter i eurokrisen sätts in i ett större sammanhang – och kopplas till de globa- avdelning tre, men utgör ett bärande element i de flesta övriga bidrag la kriserna kring finanser, jämlikhet, arbetstillfällen, energi och klimat, där t ex den svenske finansmannen Ulf Dinkelspiel anser det utmanan- ekosystem och resurser – kan EU-samarbetet åter få styrfart. de inför väljarna att börja diskutera fördragsändringar innan krisen är över. Den finländske ekonomen Sixten Korkman påpekar i sitt bidrag Värt att notera är att samtliga svenska, danska och finländska skribenter att demokrati har en stark nationell förankring i Europa vilket också – oavsett förslag på lösning – utgår ifrån att de politiska initiativen gäller vår vilja till solidaritet måste utspela sig inom EU. Våra norska och isländska bidragsgivare är inte lika övertygade om det. Så hur svarar våra skribenter på frågan om vägval för de nordiska län- derna? Slutligen har den danske professorn Jörgen Örström Möller gett oss ett bidrag där han lyfter blicken för en bättre överblick av vad som sker. Några skribenter tror helt enkelt inte att det alls kommer eller kan ge- Han ser krisen som en spricka i den gamla, ekonomiska världsordnin- nomföras större europeiska reformer, bl a för att de ser ut att sakna gen och målar upp en ny världsordning som redan är på väg, med rådet medborgarnas stöd. att Europa inte ska ta till ”gamla” lösningar på problemen utan öppna för förändringens vindar. Några skribenter förespråkar en nordisk väg vilket vi hittar exempel på i skriftens andra avdelning, Nordens roll. Finlands förre europaminister I hopp om att den nordiska debatten om Europas framtid får ordentlig Astrid Thors tror på ett nordiskt avant garde. Danmarks förre europa- fart… minister Bertel Haarder lanserar idén om ett nordiskt statsförbund. Den brittiske journalisten (och stockholmare sedan många år) David Rolf Gustavsson och Ylva Nilsson, redaktörer. Ibison definierar i sitt bidrag grundelementen i vad som brukar kallas den ”nordiska modellen”. Han ser det som en samhällsmodell väl värd att aggressivt marknadsföra globalt i dessa oroliga tider. 12 13 iNNEHåll introduktion av redaktörerna 6 The Nordic Historic opportunity 114 David Ibison 1. LärdoMar aV krIsEN The Nordics as a micro Cosmos of the Eu 122 Eirikur Bergmann Europa vid sadelpunkten 18 Gudmund Hernes Nordic Contribution to a Closer European Economic and political union? 132 Europas fremtid – et nødvendigt og mere integreret Eu 36 John Palmer Henrik Fugmann Eu-paradoxen 52 3. dEt dEMokratIska dILEMMat Ulf Dinkelspiel Europas framtid och Nordens roll 71 Euroens tragedie 138 Sixten Korkman Øyvind Østerud mot en lösning av krisen och en bättre union 78 Europas framtid – om inte federalism så vad? 148 Erik Berglöf Göran Rosenberg The financial crisis in iceland and the Eurozone 86 Valgerður Sigurðardóttir 4. dEN gLobaLa faktorN The strategic angle 158 2. NordENs roLL Alyson JK Bailes Nordens roll i Europas framtid 95 Eurokrisen bara ett symptom 168 Astrid Thors Anders Wijkman Et fleksibelt nordiskt statsforbund inden for Eu 106 konturerne af en ny økonomisk tidsalder 182 Bertel Haarder Jørgen Ørström Møller 14 15 1. lärdomar av krisEN F o to : A n n e D illn er 16 lärdomar av krisen lärdomar av krisen 17 Europa på sadELpuNktEt Gudmund Hernes I korthet: Vilka historiska lärdomar har vi valt för att förstå den situation som EU befinner sig i - och vilka har vi glömt eller förträngt? Svaret är så viktigt, påpekar professor Gudmund Hernes, eftersom gårdagens erfarenheter och berättelser utgör premisser för dagens beslut om framtidens system. I Europa har vi beslutat att säkra en varaktig fred, inte genom terrorbalans, utan Europa på sadElpuNkTET genom ömsesidigt utbyte av varor, handel och samarbete. EU är vårt instrument för detta och har lyckats väl. På den grunden förtjänar organisationen sitt Nobelpris i fred. af Gudmund Hernes Men krisen har varat i fem år nu och kan vara i fem år till. Det finns skäl att oroa sig för att sjukdomar som en gång har härjat i den europeiska kroppen men som drivits Denne artikkelen vil drive en enkel tese: Den politikk som EU fører tillbaka, kan få spelrum på nytt. forsterker de problemer europasamarbeidet ble utviklet for å løse. Europa har nämligen inte dragit full lärdom av sin historia. Redan efter första världskriget demonstrerade ekonomen John Maynard Keynes hur vi inte kan lita på Derfor må man da først spørre: Hvilke problemer skulle det europeiske att en oreglerad marknad rättar till obalanser. De sociala kostnaderna för att låta samarbeidet, som etter hvert ble utbygget til EU, løse? Og: Kan vi lære marknadskrafterna agera fritt den gången blev oerhörda och tragiska. av historien – og hvis vi ikke gjør det, hva er grunnene? Idag väljer Europa än en gång åtstramning och sparande som lösning på dagens skuldbörda. Skälet som ges är att många länder ska ha levt över sina tillgångar, det allmenne i det unike spenderat mer än de skapat och skaffat sig vanor de inte kan bekosta. Välfärden måste rullas tillbaka! Sydeuropéerna är värst, nu måste alla lära sig protestantisk Historie er faget om de unike hendelser: Om det som skjedde på be- arbetsetik och tuktas. stemte steder til bestemte tider, hvordan et konkret forløp ble slik det Den här förklaringen har särskilt bitit sig fast i Tyskland där teorin passar som hand i ble og hvorfor det utviklet seg som det gjorde. Dette synet sammen- handske med Tysklands egen historieskrivning. Weimarrepubliken, tiden efter andra fattes gjerne i uttrykket at historie er en ”ideografisk vitenskap” som världskriget; återföreningen med Östtyskland – drakoniska åtgärder gjorde ont men studerer det unike, spesifikke og særegne – det som skiller en hendelse genom hårt arbete och uppoffringar återställdes snart välståndet. fra en annen. Då väljer man dock bort viktiga delar av historien. Drakoniska åtgärder skapade också arbetslöshet och svält, ställde människor på gatan, ökade kriminaliteten och Likevel: vi bruker jo allmenne begreper når det unike skal beskrives – la grogrunden för politisk populism. Detta är vad som vi ser hända i Grekland idag; begreper som nasjon og revolusjon, klassekonflikt og partkonkurranse, utsatt för samma medicin. migrasjon og depresjon, personlighetstype og partiprofil. Bruken av de samme begreper om ulike hendelser på ulike steder til ulike tider ut- Ekonomen Keynes föreslog också andra vägar för att dämpa ekonomiska kriser – är trykker at de har noe felles, enten det er i de strukturer som foreligger även dessa bortglömda av européerna? eller de prosesser som utfoldes. Spisst formulert: i dette perspektivet blir det spesifikke sett på som et eksempel eller et eksemplar på noe mer allment, selv om det har sine særegne trekk. Svartedauden var en 18 lärdomar av krisen lärdomar av krisen 19