K la s - G Fo ör r a u n m K f a ö r r ls le so v n MED FOLKMORD I FOKUS a Forum för levande historias skriftserie är en länk n d mellan forskarsamhället och det omgivande e h samhället, för såväl ny som viktig äldre forskning. is Förintelsens plats i den t Syftet är att ge spridning åt centrala forsknings- or europeiska historiekulturen resultat inom myndighetens kärnområden. ias I skriften »Med folkmord i fokus – Förin- s k r telsens plats i den europeiska historiekulturen« if t s diskuteras frågan om varför nazisternas e r folkmord på Europas judar har fått så stor ie uppmärksamhet i Europa och andra delar av av Klas-Göran Karlsson världen. Frågor om hur Förintelsen har tolkats, representerats och brukats i olika europeiska samhällen och stater under efterkrigstiden ställs och besvaras, med särskilt intresse riktat mot de senaste decennierna. SKRIFTSERIE #6:2008 M För mer information om Forum för levande E historias publikationer och verksamhet se D F www.levandehistoria.se O L K M O R D I F O K U S »The Holocaust is the same; it cannot change. But the world in which we live, whether we welcome or do not welcome the development that is before us, changes the meaning of the Holocaust as time passes before our eyes.« Raul Hilberg1 MED FOLKMORD I FOKUS Förintelsens plats i den europeiska historiekulturen av Klas-Göran Karlsson SKRIFTSERIE # 6:2008 »Med folkmord i fokus – Förintelsens plats i den europeiska historiekulturen« ingår i Forum för levande historias skriftserie Författare: Klas-Göran Karlsson, professor i historia Redaktör: Charlotte Haider Ansvarig utgivare: Eskil Franck, överintendent Forum för levande historia Grafi sk design: Direktör Wigg reklambyrå Tryck: Edita Forum för levande historia Box 2123, 103 13 Stockholm Tel: 08-723 87 50 Fax: 08-723 87 59 [email protected] www.levandehistoria.se ISSN 1653-5332 ISBN 978-91-977117-4-6 © Forum för levande historia INNEHÅLL 5 FÖRORD 7 INLEDNING 9 DEN HISTORIEKULTURELLA DIMENSIONEN 19 FÖRINTELSEN, UNIVERSALISMEN OCH DEN EUROPEISKA VÄRDEGRUNDEN 33 TYSTNADENS DECENNIER: DET NATIONELLA LIDANDETS PRIMAT 47 VÄNDPUNKTERNA 53 FÖRINTELSEN I FOKUS 65 EN NY HISTORIEKULTUR 89 FÖRINTELSEN – INTE BARA EN SPEGEL 93 BIBLIOGRAFI FÖRORD Forum för levande historia har i uppdrag att »främja arbete med demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen«. Skriftserie nr 6 av professor Klas-Göran Karlsson tydliggör hur Förintelsen har blivit en nutida fond och referensram i europeiskt historiebruk. Skrift- ens utgångspunkt, att undersöka folkmordets betydelse för samtiden och senare generationer, sammanfaller delvis med FLH:s uppdrag. Här diskuteras såväl Förintelsens betydelse för historia och samtid som historiens betydelse för individens kunskap om sig själv. Författaren professor Klas-Göran Karlsson, Lund, har under sex år varit huvudansvarig för projektet »Förintelsen och den europeiska historiekulturen« som har fi nansierats av Riksbank ens Jubileumsfond. Skriften »Med folkmord i fokus – Förintelsens plats i den europeiska historiekulturen« är hans sammanfattning av projektet. Det är med glädje som Forum för levande historia så tidigt efter projektets avslutning publi- cerar denna nya och banbrytande forskning om historiekultur. Varmt tack till Klas-Göran Karlsson och hans projekt- medlemmar FD Martin Alm, FD Johan Dietsch, docent Pär Frohnert, professor Kristian Gerner, FD Fredrik Lindström, sociolog Kerstin Nyström, doktorand Tomas Sniegon, FD Mikael Tossavainen, professor Barbara Törnquist-Plewa, docent Ulf Zander och FD Oscar Österberg. Charlotte Haider, redaktör 5 INLEDNING När en människa i vår känslomässiga närhet dör, aktiveras vårt historiemedvetande. Det tar sig uttryck i att vi plötsligt tänker i tempusöverskridande kategorier, att vi framför oss ser den avlidne i sin krafts dagar eller att vi försöker vänja oss vid eller kämpa emot den skrämmande tanken att det kanske är vår tur nästa gång. Historiemedvetandet är den mentala processor med vilken vi orienterar oss i och försöker förstå vår nutida situation, i ljuset av å ena sidan erfarenheter och minnen från det förfl utna, å andra sidan förväntningar om eller fruktan inför framtiden. Det är historiemedvetandet som gör att vi tillskriver det förfl utna mening. Dess funktion är alltså att med historiskt tänkande bistå oss i de stora problem som livet då och då ställer oss inför. Historiemedvetandet är därför sällan upptaget med diametern på de sovjetiska luftvärns- kanonernas eldrör vid Stalingradslaget. Desto mer aktivt är det när vi konfronteras med de frågor som rör liv och död, gott och ont, rätt och fel, rättvisa och orättvisa, »vi« och »de«, makt och maktlöshet för att bara nämna några av de viktigaste dimensio- ner som bestämmer vår individuella och samhälleliga tillvaro. Historiemedvetandet står följaktligen i nära förbindelse med frågor om existens och identitet, moral, maktpolitik och ideo- logi. Det är motståndskraftigt mot snabba förändringar, vilket inte innebär att det inte förändras. Mycket tyder på att de senaste decenniernas stora samhällsförändringar, som kalla kri- gets slut, europeiseringen och det multikulturella samhällets framväxt, har satt betydande spår i vårt historiemedvetande. Denna skrift ska handla om en sådan förändring.2 7 8