Stefan Persson KvietiSm En bok om Wittgenstein, buddhism, färger, allt och inget Zufi Productions Stefan Persson KvietiSm En bok om Wittgestein, buddhism, färger, allt och inget Zufi Productions Reverence to the Guru, manjughosha! Homage to that perfect Buddha, The Supreme Philosopher, Who taught us relativity Free of destruction and creation, Without annihilation and permanence, With no coming and no going, Neither unity nor plurality; The quieting of fabrications, The ultimate beatitude!  Första versen i Praise of the Buddha Shakyamuni for his teachings of relativity av Tsong Khapa (Thurman 1982, p. 99) Manjughosha är visdomens Bodhisattva och Buddha Shakyamuni är den histo- riske Buddha som anses ha levt i Indien ca. 480 - 400 BC. © Zufi Productions . udgave, . oplag 2008 Grafisk tilrettelægning, sats og omslag: [email protected] iSBN: 978-91975311-3-9 innehållsförteckning Förord | 9 iNLeDNiNG | 11 DeL i | 17 Absolutism eller Nihilism | 21 Grundläggande gångjärn | 28 Den kritiska analysen i | 32 “It is not a something ... ” | 34 Regler | 35 Privatspråk | 37 “, but not a nothing either.” | 41 Filosofi som terapi hos Wittgenstein | 48 Kritisk analys ii, tomhet och terapi i Buddhismen | 50 Kritisk analys | 50 Tomhet och filosofi som terapi | 55 Konventioner eller kvietism | 60 Konklusion | 66 DeL ii | 69 Fysikalism | 73 Fysikalistisk missrepresentation | 74 Jackson och placeringsfrågan | 76 Uppsummering | 80 Dispositionalism | 82 Dispositionalistisk missrepresentation | 85 Dispositionalism, en sofistikerad form av absolutism | 88 Cirklar och bikonditionaler | 92 Uppsummering | 101 Projektivism | 102 Vad är projektivism? | 103 Problem för projektivismen | 104 Varför projektivismen är attraktiv | 105 Uppsummering | 119 inte något, inte inget, inte både och, inte varken eller | 120 Konklusion | 126 DeL iii | 131 teorin om två sanningar | 132 Konventionell sanning | 132 Wrights minimalism och realismtest | 133 Ultimativ sanning | 141 Minimalism och korrespondens | 141 Ultimativ sanning | 149 Relationen mellan ultimativ och konventionell sanning | 152 DeL iv | 157 Komponenter, helhet och möjliga namn | 158 Kvietismens bakgrund | 160 Teologisk kvietism | 161 Filosofisk kvietism | 162 en kvietistisk programförklaring | 165 efterord | 171 Bibliografi | 173 Förord Det är med stor glädje som jag kan konstatera att många års arbete med kvietismen, språkfilosofin och färgteorier har resulterat i en bok. Kvietism – En bok om Wittgenstein, buddhism, färger, allt och inget är en omarbetad och förlängd version av ett magisterspeciale med nam- net Filosofiska färgfunderingar som jag år 2003 lämnade in vid Insti- tut for Filosofi, Københavns Universitet. Som handledare var Professor Finn Collin en ovärderlig hjälp i framväxten av magisterspecialet. Inte så sällan var han kritisk, men kritiken var alltid konstruktiv, vilket bi- drog till att jag kunde hålla arbetsglädjen uppe. Del II bygger till viss del på en artikel med titeln Colours with a hume- an face som publicerades i Sats Nordic Journal of Philosophy 2003. Ar- tikeln hade aldrig blivit till om det inte var för Lars Bo Gundersens goda undervisning och hjälp. Mycket av det jag vet om filosofiska färgteorier, dispositionalism, Wittgenstein, Crispin Wright och mycket mer har jag Lars Bo Gundersen att tacka för. Att få delta i en studiegrupp med ho- nom under min tid vid Aarhus Universitet var både lärorikt och inspi- rerande. Att jag inte är övertygad om dispositionalismens förträfflig- het ska inte ligga honom till last. Bättre försök att övertyga kunde inte ha gjorts. Jag är, efter sex års filosofistudier vid tre universitet och i två länder, autodidakt inom buddhistisk filosofi. Till viss del har jag mig själv att skylla. Jag har inte varit tillräckligt uppsökande. Men det har å andra sidan inte varit lätt att hitta folk på filosofiska institutioner som både tar buddhistisk filosofi seriöst och har djup kunskap i ämnet. Ett trögt system i kombination med en nypa lathet från min sida har gjort att jag inte heller har lyckats få undervisning från någon akademisk budd- hismexpert vid andra institutioner. Jag ber därför läsaren ha överseen- de om det jag skriver om buddhistisk filosofi inte följer antagna akade- miska standarder. Jag vill tacka Zufi Productions för att de har gett mig chansen att ge ut denna bok. Stefan Persson, Malmö, december 2007 Förord | 9