Konjunktur läget Juni 2017 1 Konjunkturläget Juni 2017 KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN 12–14, BOX 3116, 103 62 STOCKHOLM TEL: 08-453 59 00 [email protected], WWW.KONJ.SE ISSN 0023-3463 ISBN: 978-91-86315-81-8 2 Konjunkturinstitutet är en statlig myndighet under Finansdepartementet. Vi gör pro- gnoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar också den ekonomiska utvecklingen samt bedriver tillämpad forskning inom nationalekonomi. I Konjunkturbarometern publicerar vi varje månad statistik över företagens och hushål- lens syn på den ekonomiska utvecklingen. Undersökningar liknande Konjunkturbarome- tern görs i alla EU-länder. Rapporten Konjunkturläget är främst en prognos för svensk och internationell ekonomi, men innehåller också djupare analyser av aktuella makroekonomiska frågor. Konjunkturläget publiceras fyra gånger per år. The Swedish Economy är den engelska översättningen av delar av rapporten. I Lönebildningsrapporten analyserar vi varje år de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen. Den årliga rapporten Miljö, ekonomi och politik är en översyn och analys av miljöpolitiken ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Vi publicerar också resultat av utredningar, uppdrag och forskning i serierna Specialstudier, Working paper, PM och som remissvar. Du kan ladda ner samtliga rapporter från vår webbplats, www.konj.se. Den senaste statistiken hittar du under www.konj.se/statistik. 2016 3 Förord I Konjunkturläget juni 2017 presenteras en prognos för den ekonomiska utvecklingen 2017−2018 i Sverige och i omvärlden. Därtill gör Konjunkturinstitutet ett scenario för utvecklingen 2019−2026, varav 2019−2021 beskrivs i rapporten. Scenariot för hela pe- rioden 2017−2026 finns att hämta på Konjunkturinstitutets webbplats, www.konj.se. I ett särskilt avsnitt jämförs den nya prognosen med den prognos som presenterades i Konjunkturläget mars 2017. Data finns att hämta på Konjunkturinstitutets webbplats. Utöver de data som finns i tabellbilagan sist i Konjunkturläget finns också data i prognosdatabasen. Arbetet med Konjunkturläget har letts av prognoschef Ylva Hedén Westerdahl. I beräkningarna har inkommande statistik beaktats till och med den 15 juni 2017. Stockholm i juni 2017 Urban Hansson Brusewitz Generaldirektör 4 Sammanfattning 2016 5 Innehåll Sammanfattning ................................................................................................................................................. 7 Prognosrevideringar 2017−2018 .............................................................................................................. 12 Internationell konjunkturutveckling ............................................................................................................. 15 Internationellt makroekonomiskt scenario 2019−2021 ....................................................................... 19 Konjunkturen i Sverige 2017−2018 ............................................................................................................. 21 Efterfrågan och produktion ...................................................................................................................... 21 Arbetsmarknad och resursutnyttjande ..................................................................................................... 27 Löner och inflation ..................................................................................................................................... 35 Scenario för svensk ekonomi 2017−2021 ................................................................................................... 43 Offentliga finanser 2017–2021 ...................................................................................................................... 49 Finansiellt sparande och finanspolitik 2017−2018 ................................................................................ 49 Offentliga primära utgifter 2017−2018 ................................................................................................... 52 Offentliga primära inkomster och kapitalnetto 2017−2018 ................................................................ 55 Finanspolitiskt scenario 2019−2021 ........................................................................................................ 56 Osäkerhet i prognosen .................................................................................................................................... 61 Osäkerhet i prognosen för omvärlden .................................................................................................... 61 Osäkerhet i prognosen för Sverige........................................................................................................... 63 Prognosfelens storlek ................................................................................................................................. 65 RUTOR En stor andel av inkomsterna sparas ............................................................................................................ 24 Omklassificering av Ericsson AB i den ekonomiska statistiken .............................................................. 26 Subventionerade anställningar ....................................................................................................................... 29 Medelarbetstidens utveckling i Sverige ........................................................................................................ 33 Avtalsrörelsen 2017 nästan över ................................................................................................................... 35 Utvecklingen av lön efter inflation och skatt .............................................................................................. 36 Internationella och svenska löner ................................................................................................................. 38 Höga kommunala investeringar kan motivera lägre finansiellt sparande i kommunsektorn ............... 58 FÖRDJUPNINGAR Kortsiktiga effekter av finanspolitik på BNP och sysselsättning i Sverige ............................................. 67 Vårändringsbudgeten 2017 ............................................................................................................................ 73 TABELLBILAGA Tabellbilaga ....................................................................................................................................................... 77 7 Sammanfattning Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, BNP-tillväxten i Sverige mattas av något i år och nästa år, men säsongsrensade kvartalsvärden högkonjunkturen fortsätter ändå att förstärkas. Efterfrågan på 130 3 arbetskraft är hög både i näringslivet och i den offentliga sektorn 120 2 och sysselsättningen ökar snabbt i år. Samtidigt är bristen på arbetskraft med efterfrågad kompetens stor. De stora 110 1 matchningsproblemen gör att arbetslösheten bara minskar något 100 0 ytterligare och den planar ut på 6,4 procent nästa år. Dämpade 90 -1 löneökningar bidrar till att KPIF-inflationen inte når 2 procent 80 -2 förrän 2020. Riksbanken avvaktar därför med att höja reporäntan till hösten 2018. Finanspolitiken blir neutral nästa år 70 -3 och det finns då ett visst utrymme för ofinansierade reformer. 60 -4 06 08 10 12 14 16 18 Det första kvartalet i år ökade BNP med 0,4 procent, vilket var Barometerindikatorn BNP (höger) något mindre än väntat (se diagram 1). Läget på arbetsmark- Källor: SCB och Konjunkturinstitutet. naden fortsatte att förstärkas och sysselsättningen ökade med hela 1,0 procent, vilket var överraskande mycket. Förtroendein- Diagram 2 Förtroendeindikatorer för dikatorer och inkommande månadsstatistik tyder på att BNP- tillverkningsindustrin i USA, euroområdet och Storbritannien tillväxten blir högre det andra och det tredje kvartalet, samtidigt Index medelvärde=100, månadsvärden som sysselsättningstillväxten bromsar in något. Högkonjunktu- 120 120 ren förstärks därmed och arbetslösheten fortsätter att minska. 110 110 100 100 DEN GLOBALA TILLVÄXTEN STIGER 90 90 Den svenska ekonomin får draghjälp av att konjunkturen fortsätter att förstärkas i stora delar av omvärlden. I OECD- 80 80 länderna ligger många förtroendeindikatorer högt eller mycket 70 70 högt över sina historiska medelvärden (se diagram 2). Den sen- 60 60 aste tiden har dock utfallsdata inte utvecklats riktigt lika starkt 50 50 som indikatorerna antytt. Bedömningen är trots detta att BNP- 06 08 10 12 14 16 tillväxten i OECD-länderna ökar något i år till 2,0 procent och Inköpschefsindex, USA Konfidensindikator, euroområdet konjunkturen fortsätter därmed att förstärkas. Konfidensindikator, Storbritannien I både USA och euroområdet driver en stark investerings- Källor: Institute for Supply Management, Europeiska kommissionen och Macrobond. konjunktur på tillväxten. Investeringsnivån är fortsatt låg och det finns ett behov av att ersätta gammal utrustning och utöka pro- Diagram 3 Råvarupriser duktionskapaciteten. I euroområdet bidrar det mycket låga ränte- Index 2005=100, veckovärden respektive dollar per fat, månadsvärden läget till att stimulera investeringarna, även om problem i bank- 250 160 sektorn hämmar kreditgivningen i vissa länder. I USA innebär fjolårets uppgång i oljepriset att investeringarna i energisektorn slutar falla i år efter de senaste årens stora neddragningar (se 200 120 diagram 3). Även andra råvarupriser har stigit sedan inledningen av 2016, 150 80 bland annat priset på metaller. Många tillväxtekonomier, bland annat Brasilien och Ryssland, producerar och exporterar mycket 100 40 råvaror och de gynnas därför av prisuppgången. Detta är en bidragande orsak till att de senaste årens recession i Brasilien och 50 0 Ryssland i år förbyts till tillväxt. Detta kompenserar mer än väl 06 08 10 12 14 16 Livsmedel för att tillväxten i Kina fortsätter att sakta in i år. För tillväx- Metaller Råolja, Brent (höger) tekonomierna som helhet stiger därmed BNP-tillväxten i år. Källor: Economist och Macrobond. 8 Sammanfattning Diagram 4 Konsumentpriser INFLATIONEN ÖVER TVÅ PROCENT I OECD-LÄNDERNA Årlig procentuell förändring, månadsvärden De stigande råvarupriserna har också medfört att inflationen har 4 4 tagit fart på många håll. I OECD-länderna bidrog stigande ener- gipriser till att inflationen ökade till ca 2,5 procent under våren 3 3 (se diagram 4). Råoljepriset har nu stabiliserats och bedöms ligga 2 2 kvar kring den nuvarande nivån i år och nästa år. Detta innebär att inflationen i OECD-länderna faller tillbaka något framöver, 1 1 men den blir fortsatt över 2 procent. Återhämtningen i den amerikanska ekonomin är så gott som 0 0 fullbordad och inflationen är i linje med inflationsmålet. -1 -1 Centralbanken fortsätter därmed att föra penningpolitiken i en 10 12 14 16 18 Euroområdet, HIKP mindre expansiv riktning för att ekonomin inte ska överhettas USA, KPI OECD, KPI längre fram (se diagram 5). I euroområdet har återhämtningen Sverige, KPIF inte kommit lika långt och inflationen är fortfarande lägre än Källor: OECD, Macrobond och Konjunktur- inflationsmålet. ECB börjar gradvis styra interbankräntan (Eo- institutet. nia) högre det tredje kvartalet nästa år men avvaktar med att höja styrräntan (refiräntan) till våren 2019. Diagram 5 Styrräntor Procent, dags- respektive månadsvärden EFFEKTERNA AV MAKTSKIFTET I USA SVÅRBEDÖMDA 6 6 De relativt ljusa konjunkturutsikterna i omvärlden avspeglar 5 5 delvis att den nya administrationen i USA har aviserat att den 4 4 har för avsikt att bedriva en expansiv finanspolitik. Osäkerheten 3 3 är dock stor när det gäller storleken, tidpunkten och effekterna av de tilltänkta stimulanserna. Prognosen för USA är därför mer 2 2 osäker än normalt. 1 1 I Europa präglas utvecklingen av Brexit och en osäkerhet om 0 0 hur det framtida EU-samarbetet kommer att se ut. Ekonomisk- -1 -1 politisk osäkerhet av detta slag har dock oftast begränsad inver- 06 08 10 12 14 16 18 20 Sverige kan på den svenska ekonomin.1 Men om förtroendet för hela USA Euroområdet, refi EU och eurosamarbetet skulle urholkas kan de negativa effek- Euroområdet, Eonia, månadsgenomsnitt terna bli stora, bland annat som en följd av turbulens på de fi- Anm. Styrräntan i USA avser den övre gränsen i nansiella marknaderna. Federal Reserves toleransintervall. Källor: ECB, Federal Reserve, Riksbanken, Macrobond och Konjunkturinstitutet. HÖGKONJUNKTUREN FÖRSTÄRKS I SVERIGE Diagram 6 Importjusterat bidrag till Den starka investeringskonjunkturen i omvärlden gynnar den BNP-tillväxten svenska exportindustrin. Trots en mycket svag utveckling under Procentuell förändring respektive procentenheter årets första kvartal fortsätter även tjänsteexporten att växa i år, 6 6 liksom nästa år. Tillväxtbidraget från exporten (justerat för im- 4 4 portinnehåll) stiger därmed successivt 2017 och 2018, då BNP ökar med 2,5 procent respektive 2,4 procent (se diagram 6). 2 2 Indikatorer pekar nästintill entydigt på att industriföretagen har en positiv syn på efterfrågeläget, och kapacitetsutnyttjandet 0 0 börjar bli högt. Investeringarna i de svenska varubranscherna ökar därför snabbare i år och nästa år och bidrar därmed åter -2 -2 11 13 15 17 något till investeringstillväxten (se diagram 7). Bostadsinveste- Hushållens konsumtion ringarna har ökat snabbt de senaste åren och är nu på en jämfö- Offentlig konsumtion Fasta bruttoinvesteringar relsevis hög nivå (se diagram 8). Det första kvartalet i år påbör- Lagerinvesteringar Export BNP Anm. Lagerinvesteringarnas bidrag är beräknat 1 Se fördjupningen ”Effekter på svensk BNP av ekonomisk-politisk osäkerhet” i utan justering för importinnehållet. Konjunkturläget, mars 2017. Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.