Ent. Tidskr. 122 (2OOl) Notis/short note Fynd av avlång flatbagge Grynocheris oblongaL. (Coleoptera) på tall [Records of Grynocharis oblonga L. (Coleoptera) on pine (Pinus sylvestris).1 GEOFFREY LEMDAHL Vid ett tillfälligt besök vid Fagerör på Öland i Exemplaret hittades under bark i en puppkam- början av juli 1998 gjorde jag ett fynd av Gryno- mare, på undersidan av tallen vilken lutar i ca 30' charis oblonga (L.), vilken påträfTades under vinkel mot marken, p.g.a. att det kraftiga gren- barken på en omkullblåst och relativt grov tall verket stöttar upp. Det fallna trädet ligger i kan- (Pinus syLvesrrls). Fagerör ligger på den nordost- ten av klapperstranden och är väl exponerat tör ligaste delen av ön. Området är karaktäriserat av solen mot öster och söder. I mitten av juni 1999 sanddyner och vegetationen domineras helt av besökte jag lokalen igen och undersökte då för- hedtallskog, vilken ger ett ålderdomligt intryck. siktigt en stående död, relativt grov tall i solexpo- Det finns gott om gamla grova tallar, både döda nerat läge, inte långt tiån det omkullfällna trädet. och levande, samt rikligt med lågor i alla ned- Under den lösa barken hittades ytterligare ett brytningsstadier. Undervegetationen är sparsam exemplar av G. oblonga. I samband med fynden och domineras av lavar (Cladina rangiferinu, C. av mörkbaggarna, noterades även arter som t.ex. stellaris), fläckvis växer gräs och halvgräs, sär- Thymalus limbatus (Fabr.), Ampe dus s anguineus skrlt Carex arenaria. Grova lövträd saknas i om- (L.), A. balteatu,s (L.), Melanotus castanipes rådet. Spridda förekomster finns av unga lövträd, (Payk.), Cardiophorus ruficollis (L.), Arhopolus särskilt ek (< 30 cm diameter i brösthöjd). De rusticus (L.), Anastrctngalia reyi (Heyd.) och närmaste förekomsterna av grövre ekar finns ca Rhyncolus elongatus (Gyllh.). Undersökningar 500m mot nordväst, huvudsakligen som vårdträd av liknande träd längre in i skogen, ett stycke på gårdarna längs landsvägen. Enligt anslags- från stranden har hittills inte gett några fler fynd tavlan vid gränsen av domänreservatet, anses av G. oblonga. Mer systematiska inventeringar tallarna här vara 100-åriga. Borrningar i några är nödvändiga för att få en mer relevant uppfatt- slumpvist utvalda grova levande träd visade dock ning av faunan i området. Sammanfattningsvis, på åldrar mellan 140-192 år, de flesta var ihåliga efter dessa anspråkslösa undersökningar, borde varför den verkliga åldern är högre. De många man ändå kunna anta att åtminstone en mindre grova döda tallarna kan ha betydligt högre ålder. population av G. oblonga lever på grova gamla På sin öländska resa gör Linn6 noteringar om tallar i området, eftersom arten anträffats två år i dynområdena på norra Öland, vilka huvudsak- rad på samma lokal. Det första fyndet gjordes ligen var bevuxna med tall. På denna tid verkar även i en puppkammare under bark, varför de ej dock sanddynerna varit mer aktiva, vilket säkert enbart kan vara tillfälliga gäster på träden. Till- berodde på högre nyttjandegrad. gången på habitat och substrat för arten måste Vid fyndtillfället hade jag en artikel om avlånga anses som god då hedtallskogar med gamla gro- flatbaggen och dess speciella f'örekomst i färskt va träd har en relativt stor utbredning på nordli- minne (Nilsson 1991), varför jag vid första påse- gaste delen av Öland. endet var osäker om det verkligen var G. oblonga De närmaste släktingarna till G. oblonga'. Osto- jag funnit eller kanske ett ovanligt mörkt exem- ma ferruginea (L.), Peltis grossa (L.) och Z/zy- plar av Ostomaferruginea (L.). Efter en nogrann malus limbatrzs (Fabr.), lever på svampangripen bestämning efier nyckel hemma och senare jäm- ved av både löv- och banträd (Vogt 1967, Ehn- förelser med exemplar ur taxonomiska samling- srröm & wald6n 1986, Hyman 1992'). Calitys en på Entomologiska museet i Lund kunde den scabra (Thunb.) är knuten till svampangripna karaktäristiska artens identitet säkerställas. banträd (vogr 1967, Ehnström & Walddn 1986). 39 Notis/Short note Ent. Tidskr. 122(2001) Larverna av G. obLonga utvecklas huvudsakli- Litteratur gen i veden, och de vuxna djuren påträffas under Ehnström, B. & Wa1d6n, H.W. 1986. Faunavård i bark, en miljö som deras platta kroppsform är skogsbruket. Del 2 - Den lägre faunan.-Skogssty- väl anpassad till. Den gemensamma nämnaren relsen 35 I s. för dessa ostomider verkar således vara svamp- Geirdenfbrs, U. 2000. Rödlistade arter i Sverige 2000. angripen ved. Även om G. oblonga vanligtvis - Artdatabanken, SLU, Uppsala, 397 s. Hyman, P.S. i992. A review of scarse and threatened påträffas på gamla grova ekar, så är den även Coieoptera of Great Britain. Part l. UK Nature funnen på flera olika lövträd, t.ex. asp, men även Conservation, No. 3., 484 s. i gran (B. Ehnström, muntl.). Uppgiften i Palm Lekandeq B., Bejer-Petersen, B. Kangas, E. & Bakke, (1959) om att arten även kan påträffas på barr- A. 1971 . The distribution of bark beetles in the träd under gynnsamma förhållanden är nog där- Nordic countries. -Acta Ent. Fenn. 32:l-31 . för inte helt missvisande, vilket de här presente- Martin, O. 1989. Smaeldere (Coleoptera, Elateridae) rade fynden visar. Grynocharis oblonga iir röd- fra gammel lgvskov I Danmark. Ent. Meddr. lfiosrtsa d2 0o0c0h) .placerad i hotkategori sårbar (Gärden- Nils5s7o:ln-1,0 S7 ..G. 1991 . Mörkbaggen Grynocharis oblonga - en specialiserad vedskalbagge med re- Jag håller fullständigt med Sven G. Nilsson om att det är nödvändigt att "öka kunskapen om Iiktutbredning. -Ent. tidskr. I l8(l ): 1 -9. Palm, E. 1996. Nordeuropas snudebiller. 1. De korts- de hotade afiernas förekomst, populationsstor- nuede arter (Coleoptera: Curculionidae) - med lekar och ekologiska krav" (Nilsson 1997). I saerligt henblick på den danske faunan. -Dan- Sydsverige pågår främst systematiska insekts- marks Dyreliv 1:l-356. insamlingar i lövskogsområden med gamla, Palm. T. 1950. Die HoIz- und Rinden-Käfer der nord- grova träd och död ved. Huvudsakligen har ek- schwedischen Laubbäume. Med. Fr. Statens och bokdominerade skogar uppmärksammats. Skogsforskningsinst. Band 40:2. Det är ju mycket positivt, och detta arbete kan Palm. T. 1959. Die Holz- und Rinden-Käfer der Siid- vara av avgörande betydelse för att trygga und Mittelschwedischen Laubbäume. - Opusc. ent. Suppl. XVI. många hotade arters fortlevnad i landet. Men om Vogt, H. 1961 . 48. Familie: Ostomidae. - In Fruede, syftet med undersökningarna är att ta reda på H., Harde, K.W., Lohse, G.A. (eds.) Die Käfer specifika arters biologi och totala utbrednings- Mitteleuropas 7, Goecke & Evers, Krefeld, 310 s. mönster är det enligt min mening nödvändigt att studera ett större spektrum av potentiellt möjliga biotoper. I annat fall finns en uppenbar risk för Summary cirkelargumentering. Avsaknad av information Imagos of the peltid beetle Gtrynocharis från specifika biotoper kan innebära otillräck- oblonga (L.) was found during two different oc- liga insamlingsuppgifter. För mig framstår fort- cations under bark of scottish pine (Pinus syl- farande Thure Palms arbeten om vedlevande vestris). Nilsson (1991) present a study on the skalbaggar (Palm 1950, 1959) som unika med beetle fiom deciduous stands and discuss the avseende på en samlad presentation av kunska- biology of the species. He concludes that G. pen om vedskalbaggarnas biologi. Det vore ju oblonga is specialized on sunexposed, big old dock tacknämligt med ännu mer detaljerad in- deciduous trees, in particular hollow oaks and formation, då kanske i form av specialstudier av big dead standing beeches and oaks, where the olika djurgrupper. Framstående exempel tycker species develops in in white- or brown-rotten jag här iir Lekander m.fl. (1911), Martin (1989) wood. However, the results presented here sug- och Palm (1996). gest that the species is less specialized concer- ning substrate and habitat selection, as demon- strated by finds on both pine and spruce. Tack Tack till Bengt Ehnström som lämnat kompletterande G e offrey Le mdahl, Ins t itut io ne n Jö r uppgifler och granskat manuskriptet. b iov et ens kap e r o ch p ro c e s s t eknik, Vrixjö universitet, SE-35I 95 Vrixjö 40