Föreställningen om den ideala uppteckningen AGNETA LILJA FÖRESTÄLLNINGEN OM DEN IDEALA UPPTECKNINGEN PUBLICATIONS OF THE INSTITUTE OF DIALECT AND FOLKLORE RESEARCH, UPPSALA Ser. B: 22 THE NOTION OF THE IDEAL RECORD A Study of Idea and Practice at Tradition-Collecting Archives—a Case from Uppsala 1914-1945 By AGNETA LILJA Distributed by Dialekt- och folkminnesarkivet UPPSALA SKRIFTER UTGIVNA GENOM DIALEKT- OCH FOLKMINNESARKIVET I UPPSALA Ser. B: 22 FÖRESTÄLLNINGEN OM DEN IDEALA UPPTECKNINGEN En studie av i& och praktik vid traditionssamlande arkiv — ett exempel från Uppsala 1914-1945 Av AGNETA LILJA Distribuerad av Dialekt- och folkminnesarkivet UPPSALA Doktorsavhandling för filosofie doktorsexamen i etnologi framlagd vid Uppsala universitet 1996 ABSTRACT Lilja, A., 1996: Föreställningen om den ideala uppteckningen. En studie av idé och prak- tik vid traditionssamlande arkiv — ett exempel från Uppsala 1914-1945. (The Notion of the Ideal Record. A Study of Idea and Practice at Tradition-Collecting Archives—A Case from Uppsala 1914-1945.) Skrifter utgivna genom Dialekt- och folkminnesarkivet i Upp- sala. Ser. B: 22.268 pp. ISBN 91-85540-74-9. This dissertation deals with the work of documenting Swedish folk culture at the Institute of Dialect and Folldore Research in Uppsala. This work is analyzed as a scholarly field and from the perspective of power and resistance structures. The investigation has to do with the gathering of material from the perspective of ideas and of practice. On the ideo- logical plane the purpose of the work of the Archive was to create true and objective historical documents conceming folk culture, factual and linguistic information taken directly from the people, representative parts that could be brought together in larger, functional units. Reality was to be investigated in all its range. In practice, on the basis of their special competence and interests, researchers by making a subjective choice decided exactly which factual areas were to be investigated. No unified investigation was therefore achieved. Instead, traditional rural culture was chosen for investigation. Certain factual and/or geographical areas were given priority while others were rejected. By means of various strategies the researchers tried to influ- ence the collectors in the field to gather the sort of information that the Archive wished to have. What was collected, however, was also influenced by the interests and knowledge of the collectors and was therefore the result of an agreement between the researchers and the collectors. The whole enterprise was primarily conducted as a rescue operation, in which the oldest, the most threatened and the most popular cultural elements were to be collected. The old tradition was made to represent stability and continuity. What was modern, leamed or literary was eliminated in favour of what was regarded as traditional and genuine. The enterprise entailed a sort of cultural criticism by the researchers of their own turbulent, contemporary world and of the working classes, which were made to represent modern and artificial culture. The material that was gathered, therefore, was not primarily a contribution to an understanding of the popular culture of the 19th century, but rather commentaries on and criticisms of culture at the moment of recording it. It therefore tells us more about the modern human being of the early 20th century that about rural life in the 19th century. Keywords: swedish folk culture, peasant culture, dialect and folklore research, archivists, collectors, informants, oral tradition, construction, power and resistance, modemity, cul- tural critique. Agneta Lilja, Department of Ethnology and Folklore, Uppsala University, Åsgränd 1, S-75235 Uppsala, Sweden Omslagsbilden: Foto från ULMA:s lokaler i Carolina Rediviva. Bilden föreställer fr.v. Gerda Grape, Lars Levander, Herman Geijer (i det inre rummet), Manne Eriksson, Johan Götlind och Dagmar Holmkvist. Foto: Henry Buergel-Goodwin 1930. (ULMA 28529 s. 9.) Samtliga diagram i boken har framställts av Martin Tauman, Uppsala @ Agneta Lilja 1996 ISSN 0348-4483 ISBN 91-85540-74-9 Innehåll Förord 9 Inledning 11 Problem, material och metod 13 Syfte 13 Teoretisk inspiration 13 Källor och metodiska överväganden 18 Valet av tid 20 Vetenskapssyn och idéer 22 Från fornminne till folkminne 22 Några förutsättningar för grundandet av arkivet och för genom- förandet av arbetet 29 Vetenskapens ställning 29 Nationalism och hembygdskänsla 31 Moderniteten: framstegsberusning och nostalgiskt återblickande 36 Positivistisk forskning 41 Vetenskap — en kort definition 45 Fältet och de intellektuellas kultur 47 Från idealism till vetenskap — idéer om en verksamhet 51 "En hvar med kärlek för vår sak kan värka för hänne" — de första idealisterna 52 Arkivfrågan i riksdagsdebatt och press 54 "Räddandet av den tradition, som dagligen dör" 58 "Ett stort engångsföretag" 65 Ord och sak 67 Från kvantitet till kvalitet 69 Moderniteten som traditionens fiende 76 "I en tid av sådan traditionsupplösning som vår" 79 Den ideala uppteckningen ur idéperspektiv 85 Vetenskapen och verkligheten 87 "Verkstaden i Upsala" — det faktiska arbetet 87 Uppordning och registerläggning 87 Bearbetning och nyinsamling via frågelistor 93 Folkminnesundersökningen 100 Verksamheten utvärderas 106 Etnologin och frågelistmetoden 108 Karteringsmetoden och atlasarbetet 120 Filmen som dokumentationsmetod 124 Från fonograf till grammofon: inspelningar 126 Internationellt samarbete 135 Slutet på en epok 137 Stadstraditioner och lapska undersökningar 139 Nya former för insamling 142 Den ideala uppteckningen i praxis 144 IV. Konstruktion av verkligheten 147 Några perspektiv på urvalet 147 "Vanskligheten av allt vårt värk" 147 "Välj, o människa, välj " 153 Urvalsprinciperna vid insamlingen 154 Realkatalogen som verklighetsmodell 161 Realkatalogens framväxt 161 Götlinds allmänna sakregister 163 Omarbetningen av sakregistret 165 Sven Liljeblads systemförslag 168 Den nya realkatalogen 169 Katalogens funktioner 174 Modellbygget och dess konsekvenser 178 Makt och motstånd, dominans gentemot underordning? — En studie av förhållandet mellan arkivet och ortsmeddelarna. . . 188 Maktens uttryck 189 Motståndets former 202 "Ett mönster för en god bygdemeddelare" 212 "Huvudsaken att svaren bli så fullständiga och tydliga som möjligt" — Håll Nils Mattsson (1877-1959) 213 "Min högsta önskan är att få egna mig åt skriverier" — Johan Möller (1869-1940) 216 "Då jag tydligen saknar förmåga att göra nöjaktiga uppteckningar" — Nils Eriksson (1901-1980) 218 "Hör alltid efter med dem, om de sett visan i tryck" — Viktor Svensk (1869—) 220 "Eder samling var ej särskilt tungt vägande" — Jonas Hjalmar Höglundh (1893—) 222 "Gives någon instruktion tages sådan med nöjje" 224 "Vissa uppteckningar te sig för oss rent av som falsarier" . . 228 "Kännedomen om allmogekulturen är kännedomen om grundbeskaffenheten hos vårt eget folk" 233 Den ideala uppteckningen på individnivå 235 V. Avslutande resonemang 237 Räddningsaktionen — insamlaretik och professionell strategi 237 Kulturell kritik 242 Summary 248 The Notion of the Ideal Record — A Study of Idea and Practice at Tradition-Collecting Archives — A Case from Uppsala 1914-1945 248 Introduction 248 View of Research and Ideas 249 Research and Reality 251 The Construction of Reality 252 Concluding Remarks 253 Källor och litteratur 255 Förkortningslista 268 J_-!P'."' •