LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för kultur och kommunikation Religionsvetenskap Kristendomens historia, uppsatskurs Kurskod 790G64 Höstterminen 2010 Magdalena Öhrling Fem svenska medeltida cisterciensklosters interaktion med omvärlden. Ett studium av medeltida brev från 1100- och 1200-talen. Handledare: Professor Kjell O. Lejon Institutionen för kultur och kommunikation Seminariedatum 581 83 LINKÖPING 2011-01-12 Språk Rapporttyp ISRN-nummer Svenska/Swedish C-uppsats LIU-IKK/REL-G-11/006-SE Titel Fem svenska medeltida cisterciensklosters interaktion med omvärlden. Ett studium av medeltida brev från 1100- och 1200-talen. Title Five Swedish medieval monastries of the Cistercian Order and their interaction with the surrounding world. A study of medieval letters from the twelfth and thirteenth century. Författare Magdalena Öhrling Sammanfattning I denna uppsats har fem svenska cistercienskloster undersökts med avseende på deras samspel med det omgivande samhället. Undersökningens huvudsakliga källor utgörs av bevarade medeltida brev från 1100- och 1200-talen. Undersökningen har visat att de fem klostren interagerade med sina omgivningar på flera sätt. Enligt breven skedde det främst på så sätt att personer utanför klostrens murar genom sina testamenten donerat egendomar eller pengar till munkarna och nunnorna, ofta med önskan om att få bli begravda där. Även rikets kungar, lokala biskopar samt påvar har varit i kontakt med klosteranläggningarna; givit dem beskydd, donerat egendomar, tillhandahållit information och givit förmaningar. Donationer till klostren kunde leda till att vissa av Cisterciensorden regler blev åsidosatta. Enstaka skillnader mellan munk- och nunnekloster med avseende på vad som beskrivs i källmaterialet har framkommit. Undersökningens resultat har diskuterats också i förhållande till den information som återfinns i litteratur om Cisterciensorden och dess klosters samspel med omgivningen. Nyckelord Cisterciensorden. Medeltida brev. Donationer. Ordensregler. 2 Innehållsförteckning 1 Inledning 5 1.1 Syfte och frågeställningar 6 1.2 Avgränsning 6 1.3 Forskningsläge 7 1.4 Källmaterial 7 1.5 Metod 8 1.6 Definitioner 10 2 Bakgrund 10 2.1 Livet i det medeltida Sverige 10 2.2 Cisterciensordens tillkomst 12 2.2.1 Bernhard av Clairvaux 14 2.3 Ordens ledning och organisation 15 2.4 Ordens regelverk och andra ordensskrifter 16 2.4.1 Regula Sancti Benedicti (RB) 16 2.4.2 Charta Caritatis (CC) 17 2.4.3 Andra skrifter 18 2.5 Cisterciensiska munkar 18 2.5.1 Abbotar 19 2.5.2 Lekbröder 19 2.6 Cisterciensiska nunnor 21 2.6.1 Abbedissor 25 2.6.2 Leksystrar 25 2.7 Livet i klostret 26 2.8 Cisterciensisk kultur, spiritualitet och liturgi 27 2.9 Cisterciensernas tekniska kunnande 29 2.10 Cisterciensklostrens arkitektur 30 2.11 Spridning och etablering 31 2.12 Cisterciensorden i Skandinavien och Sverige 32 2.12.1 Skandinavien 32 2.12.2 Sverige 33 3 2.13 Tiggarordnar 35 2.14 Svenska cistercienskloster 35 2.14.1 Alvastra kloster 36 2.14.2 Askeby kloster 37 2.14.3 Julita/Saba kloster 37 2.14.4 Vreta kloster 38 2.14.5 Vårfruberga/Fogdö kloster 39 3 Undersökning 40 3.1 Vad berättar de medeltida breven? 40 3.1.1 Om Alvastra kloster 40 3.1.2 Om Askeby kloster 42 3.1.3 Om Julita/Saba kloster 43 3.1.4 Om Vreta kloster 45 3.1.5 Om Vårfruberga/Fogdö kloster 47 3.1.6 Övrigt 48 3.1.7 Sammanfattning 49 3.2 Vad uppges i litteraturen? 50 3.3 Varför donera – och vad? 51 4 Avslutning 55 4.1 Resultat och diskussion 55 Appendix 59 Käll- och litteraturhänvisning 60 4 1 Inledning Klosterväsendet har en lång historia. Det började med att eremiter och anakoreter1 drog sig undan staden Alexandria och begav sig till öknen för att leva ostört och ägna sig åt bön och meditation. Den mest kände av dessa ökenfäder är Antonios (d. 356, 105 år gammal).2 Pachomios, som brukar räknas som det cenobitiska3 munkväsendets förste representant, grundade på 320-talet ett kloster i Tabennisi i Egypten. Han skrev en regel som troligtvis är den första kristna klosterregeln. Martin av Tours grundade år 361 det första klostret i den latinska kyrkan. I västerlandet kom dock det stora genombrottet med Benedict av Nursia (480–547) som omkring år 525 grundade det berömda klostret Monte Cassino. År 540 skrevs den klosterregel, Regula Sancti Benedicti (RB) som också kom att ligga till grund för Cisterciensordens verksamhet och leverne. Cistercienserna följde regeln i sitt ursprungliga skick, utan de tillägg och ändringar som tillkommit efterhand.4 Under lång tid bestod således klostren av enskilda kommuniteter som hölls samman av en särskild regel. I den östliga kyrkan var det främst Basileios regel som följdes, i den västliga var det Augustinus regel eller RB. Vid slutet av 1000-talet började de första munkordnarna att bildas och Cisterciensorden var en av dem.5 Den cisterciensiska rörelsen kallas för en reformrörelse. Den är ett resultat av den kritik som riktades mot ”förfallstendenser” i klostret i Cluny. Man önskade återupprätta enkelheten och den stränga åtlydnaden av RB. Man ville även frigöra sig från den världsliga makten och den lokale stiftsbiskopens inflytande.6 Skandinaverna i kristendomens nordligaste hörn upplevde en stark klosternärvaro under medeltiden. Av de ordnar som fanns representerade blev Cisterciensorden den mest inflytelserika och de flesta kloster kom att tillhöra denna orden. I Sverige etablerades cisterciensiska kloster under 1100- och 1200-talen.7 1 En anakoret är en eremit som lever strängt tillbakadraget. (Nationalencyklopedin, ”Anakoret”) Den helige Benedictus regel säger om anakoreter och eremiter: ”Det är de som inte längre har nybörjarens iver i klosterlivet utan efter lång prövning i ett kloster med mångas hjälp lärt sig kämpa mot djävulen”. (Den helige Benedictus regel (1991), 55) 2 Martling, Carl Henrik (2007), Kyrkans tjugo sekel, 57 3 Cenobiter är benämning på de munkar och nunnor som till skillnad från anakoreter och eremiter, har slutit sig samman i en avgränsad gemenskap för att hålla gudstjänster och utföra olika former av arbete. De har i allmänhet avlagt ett löfte och bundit sig vid en bestämd regel, som då är gemenskapens "husordning". (Nationalencyklopedin, ”Cenobiter”) Den helige Benedictus regel säger om dem: ”De lever i kloster och gör tjänst under en regel och en abbot.” (Den helige Benedictus regel (1991), 54) 4 Johansson, Hilding (1964), Ritus Cisterciensis, 33; Den helige Benedictus regel (1991), 10f; Martling (2007), 92 5 Martling (2007), 136f 6 Nationalencyklopedin, Härdelin, Alf, ”Cisterciensorden” 7 France, James (1992), The Cistercians in Scandinavia, xiii; Nationalencyklopedin, Beskow, Per, ”Kloster i Sverige” 5 Cisterciensernas närvaro i landet kom att betyda mycket för både kyrkan och samhället. Beskow skriver att munkarna förde med sig skrivkunnighet, boklig bildning och medicinska kunskaper. Ett annat resultat av deras närvaro var att den europeiska kulturen knöts till det gamla vikingasamhället som Sverige fortfarande bar spår av.8 Lejon skriver att klostren, tillsammans med kyrkorna, var ”andliga och kulturella härdar”, både på europeisk och svensk mark. Bildningsverksamheten blomstrade under hela medeltiden inom teologi, filosofi, musik och många fler områden.9 Hellström skriver att det i anslutning till klostren kunde förekomma sjukvård, skolundervisning (främst för rekrytering av präster och munkar), härbärge och utdelande av allmosor.10 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att med hjälp av bevarade medeltida brev från 1100- och 1200- talen, undersöka samspelet mellan några utvalda svenska cistercienskloster och det omgivande samhället. De kloster som har utvalts är Alvastra, Askeby, Julita/Saba, Vreta och Vårfruberga/Fogdö. Utifrån detta syfte växer följande frågeställningar fram: • Vad kan man utläsa i de medeltida breven om dessa klosters kontakter med världen utanför klostermurarna; den lokala bygden, de lokala biskoparna, rikets kungar samt påvestolen? Vilka kompletterande uppgifter återfinns i sekundärlitteraturen? • Stred dessa kontakter mot Cisterciensordens regler och i så fall hur? • Skilde sig munk- och nunnekloster åt när det gäller klostrens kontakter med det omgivande samhället och i så fall hur? 1.2 Avgränsning Den tidsmässiga avgränsningen till 1100- och 1200-talen har gjorts med tanke på att det var under den tiden som cistercienserna etablerade sina kloster i det dåvarande Sverige.11 Antalet kloster som undersökts har bedömts vara ett rimligt antal för denna uppsats. De fem aktuella anläggningarna har utvalts också med tanke på att de representerar både munkkloster (Alvastra och Julita/Saba) och nunnekloster (Askeby, Vreta och Vårfruberga/Fogdö). 8 Beskow, Per (2008), Cistercienserna, 8 9 Lejon, Kjell O. (2008), Askeby kloster – om klostertid och klosterliv, 20 10 Hellström, Jan Arvid (1973), En resa till medeltiden, 35 11 Harrison, Dick (2002), Jarlens sekel, 425 6 1.3 Forskningsläge Ett omfattande verk som ingående beskriver de svenska cisterciensklostren är Edw. Ortveds Cistercieordenen og dens klostre i Norden, II bog. Detta verk är omfattande. Författaren tecknar en bild av klostrens tillkomst, storhetstid och fall. Verket har några år på nacken och nyare forskning har delvis reviderat Ortveds resultat.12 Kristin Parikh har i sin bok Kvinnoklostren på Östgötaslätten under medeltiden redovisat verksamheten vid de fyra nunnekloster som då fanns på denna plats. Två av dem är Askeby och Vreta. Parikh har velat undersöka hur klosterordnarnas asketiska ideal och spiritualitet stått sig i mötet med det lokala samhället och dess religiösa, ekonomiska och sociala strukturer. Hon finner bevis för att klostrens ekonomiska och religiösa funktioner anpassades efter lokala sedvänjor. Man höll inte alltid så strängt på det krav som regeln ställde om att ej inneha personliga ägodelar. I Skandinavien var ägande en tillgång och gav ett värde, ett konkret bevis på status, såväl religiöst som socialt. Att vara generös hörde till detta värde och status. Traditionen i Sverige att donera till klostren kan inte förstås utan att ha kännedom om detta synsätt.13 Kjell O. Lejon har i Askeby kloster – om klostertid och klosterliv beskrivit livet och verksamheten i Askeby kloster samt dess receptionshistoria, med hjälp av befintligt medeltida material och generell kunskap om Cisterciensorden. Verksamheten är även betraktad utifrån sitt sammanhang, både geografiskt och samhälleligt.14 År 2010 utgavs av Statens historiska museum Fokus Vreta kloster. 17 nya rön om Sveriges äldsta kloster. Det är en antologi som baseras på föredrag hållna under år 2007 och 2008. Boken ger en bild av Vretaforskningen under 00-talet. Författarna har sin hemvist inom ämnen som arkeologi, historia, konstvetenskap och kulturgeografi.15 1.4 Källmaterial Källmaterialet från cisterciensklostren i Sverige och övriga Norden är magert. Mycket av innehållet i klostrens medeltida bibliotek och arkiv har förstörts både i bränder och vid tiden för reformationen.16 Huvudsakligen återfinns källmaterialet för studier av de svenska cisterciensklostren i de medeltida brev som finns bevarade och samlade i Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven. Denna samling av brev innehåller bland 12 Lejon (2008), 15 13 Parikh, Kristin (1991), Kvinnoklostren på Östgötaslätten under medeltiden, 8 & 160 14 Lejon (2008), 10ff 15 Regner, Elisabeth & Tagesson, Göran (2010), ”Vreta kloster. 500 år av tolkningar och 17 nya perspektiv”, 7 16 Johansson (1964), 48; Lejon (2008), 12 7 annat gåvobrev, testamenten, skyddsbrev och bekräftelser på gjorda donationer.17 Denna uppsats primära källor har hämtats ur ovan nämnda kartoteks nätupplaga. Vid sökning på Alvastra och Alvastra kloster får man sammanlagt 41 träffar; brev med utfärdandedatum under 1100- och 1200-talen, där orten eller klostret omnämns. För Askeby och Askeby kloster har tio brev utfärdats under denna period, för Viby, Julita, Saba, Viby kloster och Julita kloster 41, för Vreta och Vreta kloster 41 och för Vårfruberga, Fogdö, Vårfruberga kloster och Fogdö kloster 39 brev. Vissa brev förekommer i flera sökningar, i dessa omnämns således flera kloster eller orter i samma brev. Den helige Benedictus regel i svensk översättning, ordenskonstitutionen Charta Caritatis i engelsk översättning (dessa beskrivs närmare längre fram) och ordenskrönikan Exordium Parvum18 i engelsk översättning är källor som har använts för att beskriva Cisterciensordens uppkomst, organisation och liv. För att ytterligare belysa vissa händelser som beskrivs i denna uppsats bakgrundsdel har även innehåll hämtats ur de medeltida breven. När det gäller litteratur om Cisterciensorden och om de aktuella klostren kan ett par verk av översiktskaraktär nämnas; The Cistercians in Scandinavia av James France, ett verk som dock endast delvis behandlar de svenska klostren. Ritus Cisterciensis av Hilding Johansson lägger tonvikten vid liturgin inom Cisterciensorden, men ger även en god översikt av orden och de svenska klostren. Visst sekundärt material utgörs av litteratur som behandlar det medeltida livet i Sverige. Det finns förstås källor som inte använts i detta studium. Här avses det cisterciensiska Generalkapitlets statuter och protokoll, ordenskrönikan Exordium magnum cisterciense19 samt de enskilda klostrens annaler. Dessa källor omnämns i texten, men endast via sekundärt material. 1.5 Metod Denna uppsats har formen av ett deskriptivt studium med komparativa inslag. Den del av det primära källmaterialet som utgörs av innehållet i de bevarade medeltida breven kommer att presenteras och sammanfattas. Övriga primära källor samt det sekundära källmaterialet formar bakgrunden men används också för att komplettera och jämföra uppgifterna i breven. I en del 17 Johansson (1964), 53f; Lejon (2008), 14 18 Ett 1100-talsdokument som beskriver cisterciensernas tidiga historia. Dokumentet innehåller officiella brev, dokument och berättelser (Exordium Parvum) 19 En ordenskrönika från 1100-talets slut av berättande karaktär som ger information om bl a händelser och namn. Cisterciensernas ankomst till Sverige är utförligt skildrad. Dock är denna krönika kraftigt förstärkt med legendariskt stoff, då den författades med syfte att understryka Bernhard av Clairvauxs helgonstatus. (Johansson (1964), 39; Lejon (2008), 15) 8 av undersökningen jämförs uppgifter om ordensregelns bestämmelser med det som framkommer av breven och sekundärlitteraturen. Som avslutning kommer undersökningens resultat, den information som framkommit ur de primära och sekundära källorna, att diskuteras. Bakgrundsdelen i denna uppsats är omfattande. Avsikten är att ge en så tydlig bild av Cisterciensorden och de företeelser som behandlas i undersökningsdelen, att de skall kunna kännas igen och förstås utifrån sitt sammanhang. Viss information i bakgrundsdelen kommer även att infogas i den avslutande diskussionen. För att ytterligare berika förståelsen av klostrens plats och funktion i samhället, presenteras även några bilder ur det sekulära medeltida livet. Beskrivningen av klostren avser den aktuella tidsperioden 1100- och 1200- talen. Därför behandlas ej klostrens nedgångsperiod och upphörande. Ur den brevskörd som hämtats ur Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven faller några dokument bort. Ett brev gällande Alvastra är en misstänkt förfalskning. Ett brev som avser Julita kloster är likaledes en misstänkt förfalskning och bör dateras till slutet av 1300-talet. Ett annat brev innehåller inget om klostret, Julita är endast utfärdandeort. Åtta brev gällande Vreta rör inte klostret utan bygden.20 Två påvliga brev till Vreta kloster har utplånad eller nästan utplånad skrift, men de kommer trots detta att behandlas i undersökningen. Sammanlagt ligger 117 brev till grund för undersökningen. I många fall ges ingen information om personerna som utfärdat breven, eller i vilket sammanhang de utfärdats. Endast namnen är kända. En del bakgrundsuppgifter framgår dock av innehållet i urkunderna. I sekundärmaterialet finns kompletterande information om vissa av brevens utfärdare. Se appendix för närmare specificering av de brev som använts och vilka kloster de berör.21 Vid genomgången av materialet i de bevarade breven har den svenska beskrivningen under huvudkartotekets rubrik ”Innehåll” använts. Här sammanfattas innehållet i brevens latinska ursprungstext. Alla brev är, som nämnts tidigare, utfärdade under 1100- och 1200- talen. Breven är daterade, vissa med år, månad och datum, vissa endast med årtal och vissa med ett möjligt årsintervall för utfärdandet. I enstaka fall nämns dateringen i undersökningen men det är innehållet i breven och den eller de företeelser som beskrivs där som står i fokus. I undersökningen behandlas inte de beskrivna företeelsernas eventuella förändring över tid. Det 20 Åtskilliga platser i Sverige har kallats ”vret”, då ordet ursprungligen avser ett litet stycke åkerjord. Under tidens gång har dock ordet blivit ett egennamn. (Ortved, Edw., (1933), Cistercieordenen og dens klostre i Norden, 483) 21 Det faktiska antalet brev är 117. Att referenserna till breven är fler beror exempelvis på att ett enskilt brev kan vara ett testamente som ger donationer till flera av de aktuella klostren. I sådana fall nämns brevet i undersökningen av flera kloster. 9 beror dels på att så många som 95 stycken brev uppges vara utfärdade under en relativt kort tidsperiod, mellan år 1250 och 1299, och endast 22 stycken mellan år 1164 och 1248, och dels på att en översiktlig genomgång av källmaterialet ger vid handen att sådana förändringar inte kan styrkas. Med uppsatsens referenssystem förhåller det sig så att då en referens förekommer för första gången i texten anges i fotnoten verkets författare, utgivningsår, dess fullständiga titel samt sidhänvisning. Därefter anges endast författarens efternamn, verkets utgivningsår samt sidhänvisning. 1.6 Definitioner I uppsatsen förekommer begreppet spiritualitet. Det används här enligt Alf Härdelins beskrivning: ”spiritualitet handlar om det existentiella livet i Anden, som levs i, av och ur den kyrkligt-sakramentala gemenskapen...och det är klart bestämt av en relation till gemenskap och gudstjänst och kyrklig undervisning,”.22 2 Bakgrund 2.1 Livet i det medeltida Sverige Den medeltida människan och hennes liv skilde sig på många sätt från oss nutida människor och våra liv. Den medeltida människan hade förstås helt andra yttre förutsättningar än vi, men hon resonerade även annorlunda, hade andra värderingar. Harrison menar att medeltidsmänniskans tids- och världsbild var både andlig och burlesk, hon levde i en genomkristen värld med stort utrymme för grovheter och skämt.23 Det medeltida livet var för många människor en kamp för att överleva. Gårdarna var den självklara basen i det svenska samhället och där sysselsatte sig de flesta med att ordna med mat och andra nödvändigheter för en dräglig tillvaro. Man bodde mycket enkelt. Husen saknade ofta fönster och möbleringen var spartansk. På gårdarna fanns fähus, sädeslada och kanske förrådsbodar. Utanför gårdarna fanns den uppodlade marken samt sjöar och vattendrag. Naturens växlingar och kyrkoåret utgjorde människans livsrytm och den kristna livsförståelsen var mer eller mindre självklar för varje individ. De kristna helgerna var viktiga att komma ihåg. Vid sidan av gudstjänsterna var helgonens festdagar viktiga riktmärken för arbetena inom jordbruket. Därför ägnades helgonen vördnad även ute på markerna. Vid de två 22 Härdelin, Alf (1996), ”Spiritualitetsvetenskapliga forskningslinjer”, 86 23 Harrison (2002), 26 & 66 10