09 SV 2015 nr Särskild rapport EU:s stöd till kampen mot tortyr och till avskaffandet av dödsstraff EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN 12, rue Alcide De Gasperi 1615 Luxembourg LUXEMBOURG Tfn. +352 4398-1 E-post: [email protected] Internet: http://eca.europa.eu Twitter: @EUAuditorsECA YouTube: EUAuditorsECA En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (http://europa.eu). Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2015 Print ISBN 978-92-872-2627-3 ISSN 1831-0990 doi:10.2865/475960 QJ-AB-15-009-SV-C PDF ISBN 978-92-872-2638-9 ISSN 1977-5830 doi:10.2865/289520 QJ-AB-15-009-SV-N EPUB ISBN 978-92-872-2665-5 ISSN 1977-5830 doi:10.2865/533004 QJ-AB-15-009-SV-E © Europeiska unionen, 2015 Kopiering tillåten med angivande av källan. Printed in Luxembourg 09 SV 2015 nr Särskild rapport EU:s stöd till kampen mot tortyr och till avskaffandet av dödsstraff (i enlighet med artikel 287.4 andra stycket i EUF-fördraget) 02 Granskningsteam I våra särskilda rapporter redovisar vi resultatet av våra effektivitets- och regelefterlevnadsrevisioner av särskilda budget- områden eller förvaltningsteman. Vi väljer ut och utformar granskningsuppgifterna så att de ska få största möjliga effekt och bedömer riskerna när det gäller resultat eller regelefterlevnad, storleken på de aktuella inkomsterna eller utgifterna, framtida utveckling och politiskt intresse och allmänintresse. Denna effektivitetsrevision utfördes av revisionsavdelning III – under ledning av revisionsrättens ledamot Karel Pinxten – som är specialiserad på utgiftsområdet externa åtgärder. Revisionen leddes av ledamoten Klaus-Heiner Lehne, med stöd av attachén vid hans kansli Thomas Arntz, enhetschef Sabine Hiernaux-Fritsch, granskningsledare Werner Vlasselaer och revisorerna Kim Hublé och Athanasios Tsamis. Från vänster till höger: S. Hiernaux-Fritsch, T. Arntz, K.-H. Lehne, A. Tsamis, K. Hublé, W. Vlasselaer. 03 Innehåll Punkt Förkortningar I–VII Sammanfattning 1–10 Inledning 1–4 Förekomst av tortyr och dödsstraff 5–10 EU:s åtagande om att bekämpa tortyr och dödsstraff 11–12 Revisionens inriktning och omfattning samt revisionsmetod 13–53 Iakttagelser 13–30 Trots tillfredsställande behovsbedömningar var kommissionens inriktning på finansieringen inte optimal 14–20 Landstrategierna för mänskliga rättigheter beaktades inte tillräckligt vid fördelningen av medel, och samordningen med andra EU-insatser var bristfällig 21–27 Processen för att välja ut projekt dokumenterades väl men var inte tillräckligt rigorös 28–30 Den efterfrågestyrda strategin garanterade att de stödmottagande organisationerna hade tillräckliga expertkunskaper och tillräckligt egenansvar för åtgärderna men den hade också nackdelar 31–53 Projekten genomfördes som planerat men EIDMR-finansieringens övergripande inverkan är begränsad 32–39 Projektverksamheterna genomfördes i regel som planerat 40–48 EIDMR-finansieringens effekt begränsades av att det blygsamma ekonomiska bidraget från EIDMR var utspritt på alltför många områden och i vissa lägen av att de politiska förhållandena var ogynnsamma 49–53 Projektresultaten är hållbara men bidragen medförde inte att det civila samhällets organisationer blev mer självförsörjande 04 Innehåll 54–56 Slutsatser och rekommendationer Bilaga I — Dödsstraffet i Afrika Bilaga II — Dödsstraffet i Asien Bilaga III — Dödsstraffet i Latinamerika Bilaga IV — Dödsstraffet i Förenta staterna Bilaga V — Globala ansökningsomgångar 2007–2013 Bilaga VI — Projekt avseende vilka revisionsrättens revisorer gick igenom kommissionens bedömning av projektbeskrivningar och fullständiga förslag Bilaga VII — Granskade bidrag Kommissionens och Europeiska utrikestjänstens svar 05 Förkortningar Cohom: rådets arbetsgrupp för de mänskliga rättigheterna EEAS: Europeiska utrikestjänsten EIDMR: europeiskt instrument för demokrati och mänskliga rättigheter FN: Förenta nationerna GD Utveckling: generaldirektoratet för utveckling och samarbete och samarbete OPCAT: det fakultativa protokollet till konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning 06 Sammanfattning I Det internationella samfundet har gjort många insat- ser för att utrota tortyr och annan misshandel. Trots det förekommer fortfarande tortyr och annan miss- handel, och straffrihet för förövarna är fortfarande en realitet i många länder i världen. 58 länder tillämpar fortfarande dödsstraff. Varje år genomförs mer än 5 000 avrättningar. II EU är djupt engagerat i kampen för att förhindra och utrota alla former av tortyr och annan misshandel och avskaffa dödsstraffet i hela världen. För att uppnå de målen har EU tagit en lång rad olika diplomatiska initiativ, till exempel bilaterala överenskommelser, politiska dialoger och deltagande i multilaterala forum. Vidare anser EU att framsteg i fråga om de mänskliga rättigheterna är ett nödvändigt villkor för utvecklingssamarbetet och finansierar projekt som arbetar med de frågorna. Det instrument som främst används är det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDMR), som ger bidrag till organisationer i det civila samhället så att de kan genomföra projekt. Under perioden 2007–2013 fördelade kommissionen 183 EIDMR-bidrag för totalt 100,9 miljoner euro till projekt som gällde kampen mot tortyr och dödsstraff. III Vi bedömde hur ändamålsenligt EIDMR verkade för att förhindra tortyr, rehabilitera tortyroffer och avskaffa dödsstraffet. Vi koncentrerade oss på hur finansie- ringen fördelades och undersökte om hållbara resultat uppnåddes. Granskningsarbetet bestod i analyser, intervjuer med personal vid kommissionen, Europe- iska utrikestjänsten och stödmottagande organisatio- ner och även en detaljgranskning av ett urval av 31 projekt. Det innebar att vi besökte London, Demokra- tiska republiken Kongo, Georgien och Sydafrika och gjorde en skrivbordsgranskning av projekt i Kina och Förenta staterna. 07 Sammanfattning IV VII Vi drar slutsatsen att EIDMR:s stöd till kampen mot Vi lämnar en rad rekommendationer till kommissionen tortyr, rehabiliteringen av tortyroffer och avskaffandet som är avsedda att förbättra stödet till kampen mot av dödsstraffet var endast delvis ändamålsenligt. tortyr och dödsstraff. Rekommendationerna gäller inriktningen på de ekonomiska resurserna, samord- ningen med andra EU-insatser, urval och förbättringar av projektförslag, ramen för resultatmätning och de V stödmottagande organisationernas hållbarhet. Kommissionen fastställer prioriteringarna avseende de mänskliga rättigheterna på ett tillfredsställande sätt för varje partnerland. Trots att finansieringen i regel fördelades väl tar kommissionen ofta inte tillräcklig hänsyn till dessa prioriteringar. Vidare är de finansie- rade projekten ofta dåligt samordnade med andra EU-insatser, som traditionellt utvecklingsstöd och dialoger med partnerlandet. Den efterfrågestyrda strategin för att finansiera projekten garanterade att projekten i allmänhet genomfördes av motiverade organisationer i det civila samhället med goda expert- kunskaper. Projekturvalet dokumenterades väl men var inte tillräckligt rigoröst. När brister i de utvalda projekten konstaterades förbättrade man inte projekt- utformningen i enlighet med dem. VI Projektverksamheterna har genomförts som plane- rat och är i regel kostnadseffektiva. De resultat som uppnåtts genom bidragen är hållbara. De system som används för att mäta effekter är dock ganska brist- fälliga eftersom projektens logiska ramar är otydliga, de saknar väl definierade riktmärken och mål och en konsekvent metod för projektutvärderingar. När pro- jekten ger direkt stöd till offer är effekten märkbar, om än begränsad till relativt små målgrupper. Effekten av andra projekt som i regel försöker få till stånd rättsliga eller politiska reformer begränsas av det faktum att framsteg också hänger på många andra faktorer och politiska förhållanden som inte alltid var gynnsamma. De uppnådda resultaten har goda utsikter att bli håll- bara. De organisationer i det civila samhället som får stöd är dock fortfarande starkt beroende av ekono- miskt stöd. 08 Inledning Förekomst av tortyr 02 och dödsstraff Syftet med det fakultativa protokollet 1 Antogs av FN:s general- församling den 10 de- till konventionen mot tortyr och annan cember 1948. grym, omänsklig eller förnedrande be- 01 2 Artikel 5. handling eller bestraffning5 (OPCAT) är I den allmänna förklaringen om de att inrätta ett system så att oberoende 3 Konventionen antogs och bereddes för undertecknande, mänskliga rättigheterna1 anges att internationella och nationella organ ratificering och anslutning ingen får utsättas för tortyr eller grym, kan göra regelbundna besök i häkten genom generalförsamlingens omänsklig eller förnedrande behand- och fängelser och på så sätt förhindra resolution nr 39/46 av den 10 december 1984 och trädde ling eller bestraffning2. I FN:s kon- tortyr. I slutet av 2014 hade 76 stater i kraft den 26 juni 1987. vention mot tortyr och annan grym, undertecknat och ratificerat OPCAT 4 Det språkbruk som används omänsklig eller förnedrande behand- medan 19 stater hade undertecknat när det gäller en offentlig ling eller bestraffning3, som under- men ännu inte ratificerat det. Att få fler tjänstemans samtycke eller tecknades 1984, definieras tortyr (se stater att ratificera OPCAT är fortfaran- medgivande utvidgar statens skyldigheter till att även ruta 1) och anges regler för hur staters de en stor utmaning. omfatta den privata sfären kamp mot tortyr kan bli effektivare. och ska tolkas som att detta även inbegriper en stat som I slutet av 2014 hade 156 stater under- misslyckas med att skydda tecknat och ratificerat konventionen personer inom dess juris- 03 diktion mot tortyr och medan tio stater hade undertecknat misshandel som begås av men ännu inte ratificerat den. Trots det internationella samfundets privatpersoner. insatser förekommer fortfarande 5 Antogs av FN:s general- tortyr, och straffrihet för förövarna av församling den 18 de- tortyr är alltjämt en realitet i många cember 2002 och trädde i kraft den 22 juni 2006. länder. I rapporter på senare tid från internationella organisationer i det civila samhället6 tar man upp förekom- sten av tortyr och misshandel i 131 länder i världen. Det innebär att vikti- ga utmaningar kvarstår när det gäller att förhindra tortyr och rehabilitera tortyroffer. 1 Definition av tortyr a t u R Med begreppet tortyr avses varje handling genom vilken allvarlig smärta eller svårt lidande, fysiskt eller psykiskt, medvetet tillfogas någon antingen för sådana syften som att erhålla information eller en bekännelse av honom eller en tredje person, att straffa honom för en gärning som han eller en tredje person har begått eller misstänks ha begått eller att hota eller tvinga honom eller en tredje person eller också av något skäl som har sin grund i någon form av diskriminering, under förutsättning att smärtan eller lidandet åsamkas av eller på anstiftan eller med samtycke eller medgivande av en offentlig tjänsteman eller någon annan person som handlar såsom företrädare för det allmänna4. 6 Amnesty International, rapport 2014/2015 The State of the World’s Human Rights (tillståndet för de mänskliga rättigheterna i världen), och Human Rights Watch, World report 2015 (Events 2014).