Omslagssidan http://biphome.spray.se/gyljen/om_gyljen/omslag.htm DEL 1 och DEL 2 Av Bernt Nilsson Innehållsförteckning Tillbaka till Gyljen idag 1 av 1 2010-06-13 08.06 GYLJEN IDAG http://biphome.spray.se/gyljen/gyljen_idag.htm I byarna som täcks upp av Brukets Byaförening bor det cirka 450 personer. Det finns affär och en bensinstation som håller igång den dagliga servicen till befolkningen i området. Utöver detta finns det även åkerier, grusförädling, bilverkstad med mera. I dagsläget går väg E 10 genom Gyljen och det har naturligtvis både sina för- och nackdelar. Fördelar i och med att näringsidkarna får kunder som annars inte skulle finnas i området, nackdelarna är den ständigt ökande trafiken, med ökad belastning på miljön och ökade risker att vistas vid vägen. Vägverket har dock utarbetat en plan som innebär att E 10:an skulle gå utanför Gyljen. Det skulle betyda att det kan bli kärvare tider för en del företag, men samtidigt skulle det medföra bättre miljö och högre säkerhet för alla som bor och vistas längs vägen idag. I avvaktan på att vägen skall dras om har Vägverket, efter år av påtryckningar, dragit ner hastigheten genom Gyljen från 70 km/h till 50 km/h. I planeringen inför framtiden har föreningen beslutat att bevara och värna om det kulturarv som bruksepoken lämnat efter sig. Det är ett beslut som på sikt kan göra Gyljen till ett populärt resemål för turister, skolklasser m.m. Brukets Byaförening har via landsbygdsutvecklingen i Överkalix sökt, och fått beviljat, medel från EU till att ta fram förslag till lämpliga byautvecklingsprojekt. Det uppdraget gick till Bernt Nilsson i Tvärån, och resultatet har blivit en dokumentation om Gyljens historia, från 1700-talet fram till nutid, innehållande förslag på olika objekt som skulle kunna genomföras, för att på så vis få till stånd en ökad besöksnäring i regionen. Dokumentationen heter Gyljen under 3 sekel, och är det första steget till att ta vara på det som fortfarande finns kvar från brukstiden. Föreningens ambition är att kunna driva det här projektet vidare, men man inser att det kan bli svårt, eller rent av omöjligt, utan någon form av ekonomiskt stöd. 1 av 1 2010-06-13 08.08 INNEHÅLL http://biphome.spray.se/gyljen/om_gyljen/innehallsf.htm GYLJEN UNDER TRE SEKEL Källor och innehållsförteckning Inriktning. Rune Wennberg / Bernt Nilsson Text. Bernt Nilsson Utskrift.Bernt Nilsson Omslag och bild. Bernt Nilsson Färgfoton.Bernt Nilsson Källor. Överkalix historia Del 1/Olof Hederyd Särtryck ur Norrbotten 1944. Två beskrivningar över Gyljens bruk/Hugo Lindgren Norrbottens museum. Lillbergets forntidsby Gyljens Herrgård/Sara Hagström Samtal med. Johan Öhman Adils Nordmark Allan Isaksson Sven E Johansson Innehållsförteckning. Gyljen Del 1. Historik Förord Inledning Historik. Gyljen under tre sekel Rätt till masugn Gyljens bolag Bruksområdet Malmvägen Masugn och Gyljens bruksbyggnader Del av Gyljens bruksområde Kanalprojektet Gyljens masugn Skogskonjukturen och Tvärådammen Gyljensbruk lockade spekulanter 1870-talet sågens bästa tid Gyljens vattensåg Skogsbolaget Munksund AB blir SCA.Gyljens Herrgård 1 av 2 2010-06-13 08.07 INNEHÅLL http://biphome.spray.se/gyljen/om_gyljen/innehallsf.htm Herrgården Avslutning Del 1 Gyljen Del 2 Investeringsobjekt. Kulturarv Förord Inledning Investeringsobjekt värt att bevara Objektbeskrivning. Tvärådammen Förslag till åtgärder Objektbeskrivning. Kassörsbostaden Åtgärdsförslag, kassörsbostaden Lillbergets Forntidsby Fiskodling, orientering. Verksamhetsförslag, fiskodling Kvarnbäcken, åtgärdsförslag Kanalen. Vatten från Tvärån till Sandsjärv Orientering, kanalen. Åtgärdsförslag, kanalen Malmvägen. Åtgärdsförslag, malmvägen Slutord och förklaring Tillbaka till Gyljen idag Till Första sidan 2 av 2 2010-06-13 08.07 DEL 1 http://biphome.spray.se/gyljen/om_gyljen/del_1.htm GYLJEN DEL 1. HISTORIK INLEDNING Gyljens by idag Gyljens by ligger vackert belägen cirka tio km norr Överkalix centralort. Färdas man E10:an från söder mot norr, börjar Gyljen vid Udden, strax söder Olofssons Bageri i bydelen som kallas för Svedjan. Omedelbart norr om Svedjan kommer Gyljeheden och där öppnar sig Gyljen. Vidare in i byn, förbi Olssons affär, kvarnbäcken med setterdamm och badplats, vidare skolan och anslutningsvägarna till Pjäran samt Mellersta och Norra Sandsjärv. I längsled mitt genom byn löper E10:an. Sommartid kantade med härliga stora hängbjörkar och ser man till höger kan man skönja Ängesån glimma till ibland mellan stugor och träd. Befolkningsantalet Av Överkalix kommuns totala befolkning om cirka 4400 personer bor tio procent eller 450 personer i Gyljen.Då inräknat Udden, Svedjan, Gyljeheden, Pjäran, Mellersta och Norra Sandsjärv samt lilla Edet.Med Djupbäcken och byn Tvärån inräknat tillkommer 20 hushåll eller cirka femtio personer till. Fortsättningsvis omfattar Gyljen uppräknade bydelar. Företagande I Gyljen finns följande verksamma företag etablerade. Olofssons Bageri, Rune Wennbergs Åkeri och Grusförädling,Sven Erik Johanssons Åkeri, Olssons Matvaruaffär, Överkalix kommun och dess lågstadie skola. Tväråns Servicecenter med OK- bensinstation. Här uppräknade företag sysselsätter tillsammans cirka trettio - fyrtio personer. Resten av Gyljens arbetsföra befolkning är hänvisade till företag och offentlig sektor inom eller utom Överkalix kommun. Byaföreningen År 1989 bildades Brukets byaförening. Evangeliska Fosterlands Stiftelsens nedlagda bönhus inköptes och stor aktivitet rådde med att på ideell basis bygga om 1 av 6 2010-06-13 07.48 DEL 1 http://biphome.spray.se/gyljen/om_gyljen/del_1.htm och till befintlig byggnad. Intresseföreningen utförde ett fint arbete och har nu en för ändamålet flitigt använd och utnyttjad samlingslokal innehållande hall, wc, stort kök, och aula. Att byastugan fick namnet "Bruks Gården", liksom att byggnadens invändiga gavelvägg mot söder är prydd med av byns befolkning egenhändigt målad konstverk påminner om Gyljen som bruksort under 1800-hundratalet. Så har också föreningens sommar mössa, Gyljens bruks inregistrerade järnstämpel framtill på mössan. Enligt 1864 års stämpel bok från Järnkontoret finns noterat, att stämpeln inte varit i bruk sedan 1856. Fritiden Befolkningens fritid är typisk för en glesbygds by. Man träffas handlar och språkar på Olssons affär och Tväråns Servicecenter. Deltager i studiecirklar, stepup och möten i byastugan.. Deltar i och anordnar trivselaftnar, dans, teater, möten, tipslördag och dylikt. Den sedvanliga julfesten och skolavslutningen i skolan. Idrott och motion. Fredagskväll träffas delar av den manliga befolkningen till bastubad i skolans bastu. Valborgsmässofirande med brasa och basar i byastugan. På våren den åter kommande pimpel tävlingen på sjön Sandsjärv. I övrigt är dagar och kvällar sig lik. Man träffas och är tillsammans med vänner och grannar. Läser dagens nyhetstidningar. Tittar på TV. Sköter om sina djur. Skottar snö vintertid och klipper gräsmattan sommartid. Ungefär så är det, och i övrigt är Gyljen borna glad för varje ny dag. HISTORIK Gyljen under tre sekel Gyljens by som bruksort hade sin storhetstid under i princip hela 1800 talet. Ja, ända långt in på 1900 talet. Munksunds AB:s förvaltningskontor och herrgård var en replipunkt som Gyljen borna var stolta över. Munksund AB med avgrening och anor från 1700 talet vilket jag närmare kommer att försöka redogöra för. För att komma in i handlingen förflyttar vi oss in till 1700 talets mitt och de konstaterade malmförekomsterna i Gällivare malmberg trakterna. Enligt sägen skulle det ha varit en man från Råneå socken som i slutet av 1600 talet funnit malmen. Andra vill mena att det mycket väl kan ha varit en man från Ängesån, som i början av 1700 talet gjorde upptäckten. Berättelsen säger vidare att Ängeså-mannen efter upptäckten, år 1736 sålde upptäckten till en borgmästare från Luleå. Hur det var med den saken må vara osvuret. År 1736 gav Bergskollegiet Bergmästare Seger Svanberg och kapten Tingvall i uppdrag, att utreda platser och möjligheter för anläggning av masugnar och stångjärns smedjor. På sommaren samma år kom Svanberg och Tingvall till Överkalix. Från Gyljen begav de sig upp efter Ängesån och kom redan efter några km till Tväråns utlopp i Ängesån och fann där en lämplig plats för en masugnsanläggning. Från Tväråns utlopp tog de sig gående upp till översta delen av Tväråforsen, platsen för nuvarande Tvärådammen. Vidare med båt längs älven upp till Orrasjärv och upp 2 av 6 2010-06-13 07.48 DEL 1 http://biphome.spray.se/gyljen/om_gyljen/del_1.htm efter Lansån till Lansjärv. Vidare till fots till Ängesån och upp efter Linaälven. Efter rekognosceringen upp efter älvarna och skogsmarkerna återvände de till Råneå. Tingvall gav då en kort tid efter ankomsten sin svåger i uppdrag att lämna in en ansökan om rätt, att uppföra ett antal masugnar, samt rätten att ålägga lapparna underhålla stigar och vägar mellan kusten och gruvorna. Rätt till masugn År 1738 fick Tingvall rätt att anlägga en masugn och två smedjor. Om platsen var vid kvarnbäcken i Gyljen är osäkert men kunde mycket väl vara så, efter som rätten till masugn infaller så väl med tiden för Tingvalls rekognoscering i Överkalix trakten. Tingvall sålde emellertid sina rättigheter till en man vid namn Abraham Steinholtz. Före eller efter Steinholtz kontakt med professor Meldercreutz år 1741, lät han uppföra en masugn i Strömsund och en smedja i Orrbyn. Båda orterna i Råneå socken. Efter delar av sina namn kom anläggningen i Orrbyn att inta namnet Melderstein. Tre år senare löste Meldercreutz ut sin kompanjon Steinholtz från bolaget. Meldercreutz drev anläggningen fram till sin död år 1785. Året där på förvärvade en man vid namn Jean Bedorie bolaget och anläggningarna. Så vitt framgår drev han anläggningarna fram till år 1799, då friherre och bergsrådet Samuel Gustaf Hermelin köpte hela brukskoncernen. Hermelin förvärvade nu järnverksprivilegier i bl.a. Överkalix socken. I Vännäs by köpte han in tre hemman som gick under namnet Göljen. Han blev därmed mantalsägare och var då berättigat att utnyttja Kvarnbäcken och sjön Sandsjärv. Vid kvarnbäcken skulle han nu bygga upp en masugn för tackjärnsframställning. Strategin var klar. Det fanns gott om skog för kolning och malmen i Gällivare malmberg skulle räcka till. Ytterligare masugnar skulle uppföras vid Tväråns utlopp och i Kattån. Kattån ett mindre vattendrag cirka två mil norr Lansjärv. Hermelin beviljades år 1801 rätt att uppföra en masugn i Gyljen, på det villkoret att masugnen skulle vara färdig inom sex år. Hermelin hade efter alla förvärv ekonomiska bekymmer och var tvungen söka sig i konkurs. Det innebar att någon masugn i vid kvarnbäcken i Gyljen blev det inte denna gång. Quensel en framträdande roll för Gyljen Efter Hermelins konkurs inköpte Carl XIV Johan, Svartlå, Meldersteins och Alters bruk. Den övriga delen av Hermelinska anläggningarna, inköptes av bergmästare I.J. Quensel. Quensel var av allt att döma, väl bekant med bergsrådet Carl Magnus af Robson och började efter det kungen avskedat honom, att samarbeta med Robson. År 1817, 1819 och 1825 tillsatte Kungl.Majestät en utredningskommission vars uppgift var, att utreda och inventera förutsättningarna för järnbruk uppe i norr. I kommissionen ingick en man vid namn Roman, samt bergmästare I. J. Quensel. Quensel, som skulle det visa sig framgent, ha en framträdande roll för Gyljens vidare utveckling. Kommissionens slutsatser blev en tillstyrkan för orten och med Gyljen som centrum för framtida bergsslag. 3 av 6 2010-06-13 07.48 DEL 1 http://biphome.spray.se/gyljen/om_gyljen/del_1.htm Gyljens bolag År 1826 bildades ett bolag bestående av sju stycken lottägare av landets förnämsta rang. Lottägarna fördelade sinsemellan egendomen i åtta delar och gav bolaget namnet Gyljens bolag. Delägarna i Gyljens bolag var; överstelöjtnanten friherre Casper Wrede, översten Conrad Åkerhjelm, ryttmästare friherre W.F. Tersmeden, överstelöjtnanten greve Carl von Rosen, premiärlöjtnanten greve Adolph von Rosen, bergsrådet C.M. af Robson samt bergmästare Isak Johan Quensel. Bolaget köpte efterhand in Bondersby finbladiga sågverk, jämte flera hemmansdelar och nybyggen. År 1826 var Gyljens bruk under uppförande. Masugnsbyggnaden, sågverket, inspektorbostaden, samt arbetarnas bostäder färdigställdes. Året innan hade malmbrytningen i Koskullskulle återupptagits. Vintern åren 1825 – 1826 transporterades 850 ton malm ned till upplaget i Skröven, för vidare transport under sommaren och på följande vinter ned till Gyljen. Transporten skedde med renar, båt och hästar. Någon egentlig väg mellan Gellivare och Överkalix fanns inte. Första egentliga vägen mellan orterna blev färdig först i slutet av 1870 – talet. Gyljens bolag hade nu att introducera kolningskonsten i bygden. Motståndet därtill var från bönderna hårt. Genom att betala bönderna oskäligt bra betalt för kolet, blev så småningom kolning en värdefull näring i trakten. Gyljens bolag utvecklades väl samt marknadsförde sig effektivt och för den tiden på ett ovanligt sätt. Bolaget hade nämligen låtit utarbeta och trycka upp en broschyr, innehållande all viktig information om Gyljens bolags egendomar. Broschyren innehöll även uppgifter om det från brukets tackjärn, utsmidda stålets suveräna kvalitet och hållfasthet. Gyljen bolaget hade under åren uppfört ett stort och rymligt magasin vid Töre hamn. Magasinet var i två våningar och var ett nederlag för olika varor. Då det från Gyljen till övre Räktforsen var lugnt vatten och från Räktforsen fram till Kalix hamn förekom många besvärliga forsar, var bolagets övertygelse, att tackjärnet skulle landvägen transporteras till Töre hamn. Kungens Befallningshavare i Norrbottens län hade år 1929 prövat och bedömt vägen som det hette, nödig och nyttig. I och med Gyljens bolag val av Töre som utskeppningshamn, flyttades tullstationen från Kalix till Töre. 4 av 6 2010-06-13 07.48 DEL 1 http://biphome.spray.se/gyljen/om_gyljen/del_1.htm Plan över del av Gyljens bruk år 1828. Utdrag från särtryck ur Norrbotten 1944/Hugo Lindgren MALMVÄGEN Transporten av malmen från Gällivare malmberg skedde vintertid med häst och renrajder till Skröven där malmen lastades av och lades på upplag. Från Skröven sommartid med båt till Lansjärv där ny omlastning var tvunget att ske. Vintertid igen med häst och rentransport ned till masugnen i Gyljen. Malmvägen från Gällivare malmberg gick över Sakajärvi, vidare över Hakkas, förbi Ansavaara och vidare två mil väster om Ruutivaara framtill Skröven. Från Skröven användes sommartid båtled i Skrövälven fram till Yttre Landsjärv, varifrån malmen med hästar och renar vintertid framfördes längs Skrövälven- Lansån , Orrasjärv och Storsvået in i Tvärån. Vid Långviksudden eller som det då kallades Per Eliasa av namnet Per Eliasson, gick transporterna upp på land och följde landvägen ned till Gyljen. Malmtransport på väg mot Gyljen. (teckning från O.H Överkalix del 1.) Per Eliasa gubben lär ha varit uppsyningsman med uppgift att hålla forvägen i farbart skick, samt att övervaka formän och dragdjur. En häst drog normalt ett lass om cirka 300 kg. En ren orkade med knappt hälften, men kunde å andra sidan en lapp bemästra fem renar, d.v.s. fem lass eller cirka 600 kg malm. Storbåten som transporterade malmen från Skröven till Lansjärv, sägs ha varit nio meter lång och två meter bred och skulle båten ha lastat omkring fyrtiofem ton. 5 av 6 2010-06-13 07.48 DEL 1 http://biphome.spray.se/gyljen/om_gyljen/del_1.htm Fortsätt Innehållsförteckning 6 av 6 2010-06-13 07.48