max weber den protestantiska etiken och kapitalismens anda argos max weber den protestantiska etiken och kapitalismens anda arg os Originalets titel: Die protestantische Ethik und der Geist des Kapitalis- mus. (Sonderdruck aus Max Weber, Gesammelte Auf sätze zur Religionssoziologie l, S, 1-206. Verlag von J.C.B. Mohr, Tubingen 1934). Översättning: Agne Lundquist Copyright@: 1978, Den svenska översättningen, Agne Lundquist och Argos Förlag AB. Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt av den 30 december 1960 förbjudet utan medgivande av förlaget, Argos Förlag AB. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande, genom tryckning, duplicering, stencilering, bandinspelning etc. ISBN 91-7006-023-1 Printed in Sweden Grahns Tryckeri AB, Lund INNEHÅLL Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 I. Problemet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l 7 l. Religionstillhörighet och social skiktning .................. , . . . . . . . . . . . . . . . 17 2. Kapitalismens anda .................................................. : .. 22 3. Luthers kallelsetanke. Syftet med undersökningen ........................... 36 II. Den asketiska protestantismens yrkesetik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 4. Den världsliga asketismens religiösa grundvalar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 A. Kalvinismen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 B. Pietismen. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 C. Metodismen ......................................................... 66 D. De baptistiska sekterna ............................................... 68 S. Asketismen och kapitalismens anda ....................................... 73 Noter............................................................ 88 Inledning....................................................... 88 Kap. l ............................................................... 89 Kap. 2 ............................................................... 92 Kap. 3 ............................................................... 100 Kap. 4 ............................................................... 109 Kap. S ••.•••••••••.•••••.••••••••••••••••••••••••••••••.••••••••••••. 139 Personregister. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 8 Inledning 1 ) Då en företrädare för den moderna europeiska kulturen studerar allmänhistoris ka problem möter han oundvikligen och med all rätt följande frågeställning: vilken kombination av omständigheter har lett till,. att i västerlandet (och endast där) har framträtt kulturfenomen som har en tendens till universiell betydelse och giltighet (åtminstone föreställer vi oss gärna att det är så)? Endast i Västerlandet finns det "vetenskap" i ett sådant utvecklingsstadium, att vi kallar den "äkta". Empirisk kunskap, tänkande över världs-och livspro blem, filosofisk och teologisk visdom av det mest djupgående slag är inte be gränsad till Västerlandet, även om den fulla utvecklingen av en systematisk teologi uppkommer först i kristendomen under inflytande av hellenismen (ansat ser till detta fanns endast i islam och några indiska sekter). Kunskap och obser vation av hög förfiningsgrad har det alltså funnits också på andra håll, framför allt i Indien, Kina, Babylonien och Egypten. Men babylonisk och annan astro nomi saknade - något som gör dess utveckling desto märkligare - den mate matiska grund som först grekerna gav den. Den indiska geometrin saknade det rationella "beviset", som återigen var en produkt av det hellenistiska intellekt som också skapat mekanik och fysik. Den indiska naturvetenskapen, som var välutvecklad i fråga om observation, saknade dock experimentell metod, som i huvudsak var en produkt av renässansen efter att ha haft sin början i antiken. Den saknade också det moderna laboratoriet. Därför saknade den, i synnerhet i Indien, empiriskt-tekniskt högt utvecklade medicinen en biologisk, och framför allt en biokemisk grund. Rationell kemi har funnits endast i den västliga kultur kretsen. Den högt utvecklade kinesiska historieforskningen saknade Thycydides' me tod. Macchiavelli har föregångare i Indien. Men i all asiatisk statslära saknas en systematik, jämförbar med Aristoteles', och alla rationella begrepp överhuvud taget. Trots alla ansatser i Indien (Mimamsa-skolan), trots en omfattande kodifikation, framför allt i Främre Asien, trots alla indiska och andra juridiska skrifter, saknas de strikt systematiska tankeformer, som är så väsentliga för en rationell juridik, och som är utmärkande för den romerska rätten och för det av denna påverkade vä~terländska rättssystemet. En sådan skapelse som den ka noniska rätten känner endast västerlandet. 7 Samma med konsten. Känslan för musik var synbarligen finare utvecklad hos andra folk än hos oss i våra dagar; i varje fall inte sämre utvecklad. Polyfonisk musik av skilda slag har varit spridd över världen. Samverkan mellan ett antal in strument liksom diskantering förekommer på andra ställen. Alla våra rationella tonintervall var också kända och beräknade på andra håll. Men rationell har monimusik - både kontrapunkt och ackordharmoni -, bildande av tonmate rialet på basis av de tre treklangerna med den harmoniska tersen; vår kromatik och enharmonik, som inte tolkas i termer av avstånd, utan sedan renässansen i termer av harmoni; vår orkester med dess stråkkvartett som kärna och organisa tionen av blåsensemblen; vårt basackompanjemang; vårt notsystem, som möj liggjort komponerande och framställning av moderna musikaliska verk och där med deras fortvaro; våra sonater, symfonier, operor; och slutligen som medel för allt detta: våra grundinstrument, såsom orgel, piano, violin etc; allt detta är känt endast i Västerlandet, även om det funnits programmusik, tonmåleri, ton växling och kromatik som uttrycksmedel i den mest skilda musik. Spetsbågar som dekoration har det funnits på andra håll, under antiken och i Asien; uppenbarligen var också kombinationen av spetsbåge-och korsbågevalv känd i Orienten. Men den rationella användningen av det gotiska valvet som tyngdfördelare och valv över alla möjliga slags rum, och framför allt som kon struktiv privcip i stora monumentalbyggnader och som grund för en stil, som in begriper skulptur och måleri, som uppstod under medeltiden, förekommer inte någon annanstans. Den tekniska grunden för vår arkitektur kom visserligen från Orienten, men där saknas den lösning av kupolproblemet och det slags "klas sisk" rationalisering av all konst - i måleriet genom rationellt bruk av linear och luftperspektivet - som renässansen gav oss. Tryckerikonsten fanns i Kina. Men en tryckt litteratur, en litteratur avsedd en dast för tryck och möjlig endast därigenom, och, framför allt, tidningar och tid skrifter har uppstått endast i Västerlandet. Det fanns också på andra platser (Kina, Islam) högskolor av skilda slag, även sådana som ytligt sett liknade våra universitet, eller åtminstone våra akademier. Men ett rationellt, systematiskt och specialiserat utövande av vetenskap genom utbildade fackmän har endast funnits i Västerlandet i en mening, som tillnärmelsevis svarar mot den dominerande betydelse den har i nutida kultur. Framför allt gäller detta om den utbildade äm betsmannen, hörnpelaren i både den moderna staten och den moderna ekono mien i Västerlandet. Han utgör en typ, om vilken det endast finns antydningar på annat håll, och som ingenstädes blev av så avgörande betydelse som i Väster landet. Naturligtvis är "ämbetsmannen", även den specialiserade ämbetsman nen, en urgammal företeelse i de mest skilda kulturer. Men inget land och ingen tidsålder har någonsin på samma sätt som Västerlandet erfarit det absoluta och fullständiga beroendet för hela sin existens, för livets tekniska, politiska och ekonomiska villkor av en fackutbildad ämbetsmannaorganisation. De mest bety delsefulla funktionerna i samhällets vardagsliv har lagts i händerna på tekniskt, kommersiellt och framför alltjuridiskt skolade statstjänstemän. Politiska och sociala grupperingars organisation som stånd har varit vida ut bredd, men ståndsstatens "rex et regnum" i Västerlandets mening förekom en dast i Västerlandet. Samma gäller även om parlamenten, bestående av periodiskt 8 valda "folkrepresentanter", demagogerna, och om regeringarna, bestående av partiledare som parlamentariskt ansvariga ''ministrar'', även om det naturligtvis i hela världen funnits "partier" i betydelsen av organisationer för erövring av och inflytande på den politiska makten. I själva verket är "staten" i betydelsen av politisk institution med rationellt fastställd "författning", rationellt stiftad lag och en förvaltning enligt rationella regler eller lagar, utövad av specialiserade ämbetsmän, något som endast Västerlandet känner till, i varje fall med denna kombination av typiska kännetecken, trots att det finns ansatser därtill även på annat håll. På samma sätt förhåller det sig med den mest skickelsedigra makten i vårt moderna liv, kapitalismen. "Förvärvsbegär", traktan efter vinst, efter pengar, efter mesta möjliga pengar, har i och för sig inget att göra med kapitalism. Denna traktan har funnits och finns hos kypare, läkare, kuskar, konstnärer, kokotter, mutkolvar, soldater, rö vare, korsfarare, spelhålsbesökare, tiggare: kort sagt, hos alla slags människor under alla betingelser, under alla epoker i jordens länder, varhelst den objektiva möjligheten därtill har funnits eller finns. Det tillhör kulturhistoriens elementa att man lämnar denna naiva föreställning om kapitalismen en gång för alla. Gränslöst förvärvsbegär är inte det minsta identiskt med kapitalism, än mindre med dess "anda". Kapitalism kan t o m vara liktydig med tygling, eller åtmin stone med förnuftsmässig mildring, av denna irrationella impuls. Visserligen är kapitalism liktydig med strävan efter vinst, i det kontinuerligt verksamma, ratio nella kapitalistiska företaget efter ständigt/Drnyad vinst, efter "räntabilitet". Så måste det vara, ty i en helt igenom kapitalistisk ekonomisk ordning skulle ett en skilt kapitalistiskt företag, som inte toge vara på möjligheterna till räntabilitet, vara dömt till undergång. Låt oss nu definiera våra termer något noggrannare än vad som vanligtvis är fallet. Ett "kapitalistiskt" ekonomiskt handlande skall vi definiera som ett handlande, som grundar sig på förväntan om vinst genom ytnyttjande av bytes chanser, dvs på (formellt) fredliga förtjänstmöjligheter. Förvärv genom (for mellt och verkligt) våld följer sina speciella lagar, och det är inte ändamålsenligt (även om man inte kan förbjuda någon det) att placera det i samma kategori som det handlande som, i sista hand, är inriktat på vinst genom byte,2). Där kapitalistiskt förvärv eftersträvas rationellt, är det motsvarande handlan det anpassat efter kalkyler i termer av kapital. Det innebär, att det är anpassat till en systematisk användning av ting eller personers prestationer som förvärvs medel på ett sådant sätt, att, vid slutet av perioden, det balanserade resultatet av företaget i pengar räknat (eller då det gäller ett kontinuerligt verksamt företag, det periodiskt beräknade värdet av tillgångarna) överstiger "kapitalet", dvs det beräknade värdet av de materiella produktionsmedel som använts vid förvärv genom byte. Förhållandet är detsamma, antingen det gäller en kvantitet varor som in natura och i kommission överlämnas till en resande köpman och vars av kastning kan bestå av andra varor in natura som erhållits genom varubyte, eller om ett fabriksföretag, vars tillgångar utgörs av byggnader, maskiner, penning tillgångar, råvaror, hel-och halvfabrikat, som balanseras mot skulder. Det avgö rande är, att en kapitalräkning i pengar görs upp, antingen det sker med mo- 9