Lunds universitet Svante Boström Avd. för litteraturvetenskap, SOL-centrum LIVK10 Handledare Elisabeth Friis 2016-01-13 DAN ANDERSSON EN KLASSMEDVETEN STUDIE AV KLASSMEDVETANDET I HANS TIDIGA PROSA OCH LYRIK Innehåll Inledning ..................................................................................................................................... 2 Syfte & Frågeställning ............................................................................................................ 3 Forskningsläget .......................................................................................................................... 4 Marxistisk litteraturanalys .......................................................................................................... 6 Klassmedvetandet ................................................................................................................... 8 Bakgrund och källor ................................................................................................................. 10 Primärkällor .......................................................................................................................... 11 Analys ....................................................................................................................................... 11 Arbetarklassens samhälleliga position .................................................................................. 12 Klassens kulturella produktion av sig själv .......................................................................... 16 Klassmedvetandet ................................................................................................................. 21 Sammanfattning ....................................................................................................................... 26 Referenser ................................................................................................................................. 28 1 Inledning Syftet med den här uppsatsen är att lyfta det klassmässiga och politiska perspektivet i Dan Anderssons diktning. Dan Andersson är en av de mer profilerade av Sveriges tidiga proletärförfattare och tillhörde den generation författare som först lyckades vinna popularitet utanför de direkta arbetarleden.1 Hans föregångare inom genren hade varit intimt knutna till arbetarrörelsen och mestadels lästa inom densamma, främst i form av sånger och dikter som deklamerades inom politiska kontexter i syfte att ena och lyfta arbetarrörelsen till gemensam kamp mot borgerligheten. Syftet var tydligt, att konstruera ett klassmedvetande.2 Dan Andersson verkade således med ena foten i den gryende arbetarrörelsens kulturella former genom sina många tonsatta dikter samtidigt som han hade den andra foten i framtidens mer populariserade proletärkultur i form av mer realistiskt orienterade noveller och romaner. Trots att han är allmänt erkänd som tillhörande de så kallade proletärförfattarna är Dan Anderssons koppling till proletariatet och dess kulturyttringar en smula styvmoderligt behandlat inom vetenskapen och dess populariserade kusin. Detta till förmån för mer biografiskt-psykologiska läsningar. I dessa ligger fokus främst på hans naturskildringar, mytiska konnotationer och familjesituationer vilka har lyfts istället för det klassmässiga perspektivet.3 Det är i det här ljuset som man skall förstå mitt syfte, ett syfte som är på samma gång vetenskapligt, personligt och politiskt. För det första så är det så enkelt att Dan Anderssons dikter alltid fått mig att känna saker, de suger tag i en och tilltalar min romantiska ådra. Men det är också det som jag vill försöka dekonstruera. För det andra så menar jag att det finns ny kunskap att producera i ämnet mot bakgrund av de läsningar som gjorts innan mina. Det råder ingen tvekan om att de analyser som har föregått min egen äger sin riktighet. Dan Anderssons uppväxt i Finnmarken och hans intresse för mystik och religiositet är framträdande i hans texter. Vad jag menar är att det finns fler än dessa perspektiv varav det politiska och klassmässiga är rejält underarbetat. Mitt val av teoretiskt perspektiv är politiskt motiverat då jag skriver under på vad den amerikanske marxisten och litteraturkritikern Fredric Jameson menar, att varje text alltid är mer än bara en text. Det är en artikulation som är både social och historisk till sin karaktär och som sådan alltid politisk.4 Detta gäller även 1 Magnus Nilsson, Literature and class – Aesthetical-Political Strategies in Modern Swedish Working-Class Literature, Berlin 2014, s. 20. 2 Ibid. s. 19. Jag får anledning att återkomma till begreppet klassmedvetande, se avsnittet om teori. 3 Se avsnittet om tidigare forskning. 4 Fredric Jameson, Det politiskt omedvetna, Stockholm/Stehag 1994 s. 54. 2 för läsningen av text, inte heller den kan ske i ett socialt vacuum.5 Man kan helt enkelt inte leva och verka i ett samhälle utan att vara en intrikat del av detsamma.6 Konst för konstens egen skull, eller för den delen att analysen av konsten skulle ha något slags egenvärde är således en omöjlighet. Löper man den teoretiska linan ut så kan man inte komma ifrån att varje analys är åtminstone implicit politisk, och jag läser Dan Anderssons dikter och skriver min analys som marxist med en agenda. En agenda som syftar till att lyfta klassbegreppet inom den vetenskapliga diskursen. Ett begrepp som i den bredare samhällsdebatten likväl som i den något smalare vänsterdebatten har marginaliserats till en social identitetskategori i mängden.7 Om klass inte längre är en viktig faktor inom den vetenskapliga och politiska diskursen så har detta konsekvenser för ett samhälles syn på litteraturen och det blir allt svårare att se arbetarlitteratur som just arbetarlitteratur.8 Begreppen klass och klassmedvetande konkretiseras i avdelningen om teori. Samtidigt så är detta i första rummet en litteraturvetenskaplig analys med avsikt att belysa ett författarskap ur ett perspektiv som hittills har varit underarbetat och i viss mån negligerat. Vidare så är detta även, åtminstone till hälften, en lyrikanalys. Som sådan är det en relativt ovanlig inlaga inom sitt teoretiska sammanhang. Tyngdpunkten i den marxistiska litteraturkritiken har genom årens lopp nästan alltid varit den realistiska romanen. Mina primärkällor är Anderssons första dikt- och novellsamling Kolvaktarens Visor samt Kolarhistorier, en tidig novellsamling. Syfte & Frågeställning Konkret innebär detta att uppsatsens uppgift blir att söka frigöra Dan Anderssons texter ifrån det biografiskt-psykologiska oket genom att vrida perspektivet mot den kollektiva och politiska historia som Andersson var en del av och som han skildrade i sitt författarskap. Detta sker genom en läsning av utvalda dikter och noveller inom ramarna för den marxistiska litteraturkritiska teoritraditionen. Vidare leder utgångspunkten i begreppen klass och klassmedvetande oundvikligen till ett blottläggande av den konflikt som klasserna är inblandade i och som finns implicit i all text. Men det handlar också om att se historieskrivningen som den splittrade produkt den blir i ett samhälle byggt på konflikt. Den materiella konflikten och det ideologiska ditot existerar i varje samhälle, historiskt som 5 Louis Althusser & Étienne Balibar, “Reading Capital”, Marxist internet archive, 1968, Hämtat från: https://www.marxists.org/reference/archive/althusser/1968/reading-capital/ 2015-11-25 6 Vladimir Lenin, ”Party Organization and party literature”, Marxist internet archive, 1905, Hämtat från: https://www.marxists.org/archive/lenin/works/1905/nov/13.htm 2015-12-02. 7 Nilsson, 2014 s. 7f. 8 Magnus Nilsson, Arbetarlitteratur, Lund 2006 s. 27. 3 nutida, och i sin tur tar sig dessa konflikter in i dessa samhällens texter. Sammanfattat i en frågeställning lyder det som följer: Hur framställs proletariatet och dess medvetande i Dan Anderssons tidiga poesi och prosa, och vad fyller detta för funktion? Forskningsläget Som jag nämnde i inledningen har majoriteten av den textmassa som producerats om Dan Andersson och hans författarskap präglat av ett biografiskt perspektiv. I vetenskapliga sammanhang är förmodligen Eric Uhlins jättearbete till doktorsavhandling ifrån 1950 att betrakta som magnum opus.9 Ett välskrivet och gediget verk där ingen detalj tycks för liten för att uppmärksammas. Den textuella analysen är som sagt för det mesta intimt anknuten till Dan Anderssons person och psykologi. Det är dock ett så pass uttömmande verk att jag kommer återkomma till det längre fram, främst i presentationen av primärkällorna. Olavi Hemmiläs En yogi kommer till stan är en studie i de metafysiska och religiösa uttrycken i Dan Anderssons diktning, således en tematisk studie som har väldigt få beröringspunkter med min egen uppsats.10 Det råder ingen tvekan om att Hemmiläs studieobjekt är närvarande i Dan Anderssons författarskap, samtidigt menar jag att det är fullt möjligt att betrakta dikten ”Botgöraren” ur ett annat perspektiv än som ett försök att ”formulera en möjlig livsåskådning” vilket är Hemmiläs tes.11 Vidare så representeras den akademiska diskursen även av Hans Granlids postumt utgivna verk Spänningarnas förlösning. Där görs ett försök att låta texten och samhället i dialektik ligga till grund för analysen snarare än Dan Andersson som individ. En analys grundad i en ”odogmatisk marxism”, enligt hans egna utsago.12 En vällovlig inställning utan tvekan, och Granlids text har många förtjänster men samtidigt ligger det en metafysiskt semi-religiös skugga över hela arbetet. Analytiska hänvisningar till magi, astrologi och reinkarnation tenderar att underminera det vetenskapliga arbetet en smula. Gösta Ågrens Dan Anderssons väg bör också nämnas lite kort, det är en kort sammanfattning av hans avhandling vars fokus är på Dan Anderssons filosofiska utveckling genom sina produktiva år.13 9 Eric Uhlin, Dan Andersson före Svarta ballader: Liv och diktning fram till 1916, Stockholm 1950. 10 Olavi Hemmilä, En yogi kommer till stan. Indisk religiositet i svensk skönlitteratur med särskild tonvikt på Dan Anderssons författarskap, Stockholm 2002. 11 Ibid. s. 138. 12 Hans Granlid, Spänningarnas förlösning. Om Dan Anderssons verk och verklighet – med särskild hänsyn till hans sena prosa, Stockholm 2004 s. 35f. 13 Gösta Ågren, Dan Anderssons väg, Göteborg 1970. 4 I mer populärvetenskapliga sammanhang så kan Göran Greiders bidrag Det gångna är som en dröm och det närvarande förstår jag inte: en bok om Dan Andersson från 2008 nämnas som det modernaste bidraget. En bra och omfattande biografi som är väl läsvärd men som genretillhörigheten påbjuder så vandrar Greider närmre personen och familjen än texterna och samhället.14 Sägas skall att Greider är väl medveten om den sociohistoriska omgivningens påverkan på både enskilda och dess eventuella textproduktion, men det är inte syftet med boken kort sagt. Det finns fler bidrag i samma genre, bland andra Dan Andersson – liv och diktning av Anne-Marie Odstedt.15 Men det finns bara så mycket som man kan säga om en författares liv och leverne så jag nöjer mig med dessa exempel. I en annan för uppsatsen relevant fråga bör man också nämna Stig-Lennart Godins avhandling Klassmedvetandet i tidig svensk arbetarlitteratur.16 Konstateras kan att hans bok och denna uppsats är nära besläktade, men samtidigt olika i sitt uttryck. Där han utgår ifrån formuleringen av klassmedvetandet inom olika arbetargrupper inom litteraturen så utgår jag ifrån den samhälleliga teorin om klassmedvetandet. Han säger sig explicit inte vilja ta omvägen över ”de stora författarna”, medan det är den vägen jag aktivt valt att ta.17 Inte heller är han särdeles upptagen med Dan Andersson även om han oundvikligen nämns på sina ställen. Vad gäller uppsatser på lägre akademisk nivå så har det producerats en handfull av den varan. Någon av dem har, likt mig, använt delar av Fredric Jamesons teori men applicerat dem på annan. Någon annan analyserar samma texter men ur ett helt annorlunda perspektiv.18 Det tycks mig således som att bortom det psykologisk-biografiska, astrologiska eller filosofiska perspektivet finnas utrymme för en analys av Dan Anderssons författande på en klassmässig grund. Potentialen för att kunna skapa ny kunskap i ämnet är åtminstone närvarande. 14 Göran Greider, Det gångna är som en dröm och det närvarande förstår jag inte: en bok om Dan Andersson, Stockholm 2008. 15 Anne-Marie Odstedt, Dan Andersson – liv och diktning, Örebro, 1965. 16 Stig-Lennart Godin, Klassmedvetandet i tidig svensk arbetarlitteratur, Lund 1994. 17 Ibid. s. 6. 18 Se bland andra: Fredrik Ilberg, Den tysta berättelsen. Om sociala symbolhandlingar och narratuv ambivalens i Dan Anderssons Chi-Mo-Ka-Ma, Kandidatuppsats. Stockholms universitet 2013; Ulla Lindström, Genus i fyra noveller av Dan Andersson ur Kolvaktarens visor, Kandidatuppsats. Högskolan i Gävle 2012 & Therese Svensson, Trött på vithet. Intersektionalitet i Dan Anderssons Kolarhistorier och Chi-Mo-Ka-Ma, Magisteruppsats. Göteborgs universitet 2012. Elektroniska resurser, för URL se referenslistan. 5 Marxistisk litteraturanalys I det följande så är syftet att utarbeta en teori och med det en metod för att kunna använda begreppen klass och klassmedvetande som ett litteraturteoretiskt verktyg samtidigt som jag håller mig inom den marxistiska litteraturteorin. Fundamentet är här synen på vad klass är för något. För marxister är och förblir klass det mest centrala samhälleliga begreppet och betraktas som en objektiv samhällsposition, inte bara en identitetsmarkör. En klass kännetecknas av ett gemensamt förhållningssätt till medlen för ett samhälles produktion. Antingen äger man produktiva medel eller så är man hänvisad till arbete för sin försörjning.19 I allt väsentligt så är det borgerliga samhället uppdelat i två huvudklasser, arbetarklassen och borgerligheten vars intressen är motsatta på grund av skillnaden i klassernas relation till produktionen.20 I en litteraturvetenskaplig kontext måste detta dock utvecklas ytterligare. Den brittiske litteraturvetaren tillika marxisten Terry Eagleton sammanfattar den marxistiska litteraturvetenskapliga ansatsen på följande vis: Marxist criticism is not merely a „sociology of literature‟, concerned with how novels get published and whether they mention the working class. Its aim is to explain the literary work more fully; and this means a sensitive attention to its forms, styles and meanings.21 Det krävs alltså mer av följande analys än att peka på stycken i texterna där klasserna agerar, utan dessa måste tolkas och förklaras inom den teoretiska kontexten. Vidare så menar Eagleton att det är inte bara det textuella innehållet enkom som är bärare av spår av klasskonflikten och klassmedvetandet. Innan de begreppen låter sig konkretiseras behöver vi stanna till en stund vid de teoretiska grundvalen en stund. För att tydliggöra den politiskt vetenskapliga tradition inom vilken jag skriver och för att lyckas ”litterarisera” klassen och klassmedvetandet. Det börjar med relationen mellan kultur och det övriga samhället. Det så kallade vulgärmarxistiska postulatet lär att överbyggnaden (i vårt sammanhang, litteraturen) är i sista instans determinerad av samhällets bas (produktionsförhållanden). Det är det samhälleliga varat som bestämmer det mänskliga medvetandet och med det dess kulturella yttringar.22 Men detta är inte absolut och inte hela sanningen. Det finns en definitiv rörelse ifrån 19 Karl Marx, “Wage, Labour and Capital”, Marxist internet archive, 1847, Hämtad ifrån: https://www.marxists.org/archive/marx/works/1847/wage-labour/ch05.htm 2015-12-14. 20 Karl Marx & Friedrich Engels, Manifesto of the communist party, New York 1948 s. 9. 21 Terry Eagleton, Marxism and Literary Criticism, London 2002 s. 3. 22 Karl Marx, ”Till Kritiken av den Politiska Ekonomin”, Marxist internet archive, 1859, Hämtad ifrån: https://www.marxists.org/svenska/marx/1859/13-d010.htm 2015-12-01. 6 överbyggnaden till basen, något som Engels själv menar i ett av sina brev till en viss Joseph Bloch: Den ekonomiska situationen utgör grundvalen, men överbyggnadens olika beståndsdelar […] påverkar också historien och får ofta en avgörande betydelse för den historiska kraftmätningens yttre gestaltningar. [---] Om det inte förhöll sig så, skulle det vara lättare att analysera historiska epoker än att lösa en enkel förstagradsekvation.23 I en diskussion kring den franske marxisten och filosofen Althussers kausalitetsbegrepp förfinar Fredric Jameson det ytterligare. Han menar helt enkelt att uppdelningen mellan bas och överbyggnad i grund och botten är felaktig: Medan den senare [den traditionella marxismen] antingen föreställde sig eller i brist på rigorös begreppsbildning vidmakthöll intrycket av att produktionssättet eller i den ”i sista hand determinerande instansen” var av snävt ekonomisk beskaffenhet – det vill säga en nivå inom det sociala systemet, vilken dock ”determinerar” de övriga – så innebär den althusserianska föreställningen att samma begrepp, produktionssättet, identifieras med strukturen som helhet. 24 Detta innebär att det betydelsebärande fenomen som skall analyseras, Dan Anderssons texter, inte kan förstås som en mimetisk spegel av en ”annan” nivå inom det sociala. Snarare handlar det om att det finns en relation, eller som Jameson kallar det, ”förmedling” mellan delarna av denna helhet.25 En förmedling som bara kan nås genom att analysera texten som ett uttryck för det sociala i sin totalitet, och samtidigt aldrig glömma bort att det sociala är i alla instanser genomsyrat av den härskande klassens intressen. Bara för att basen förlorar sitt privilegium som determinant försvinner inte klassamhället.26 Eagleton accentuerar att vi som kallar oss marxister är intresserade av dessa nivåers enighet, av deras intima och omedelbara relation med varandra.27 Så när Dan Andersson skriver om kolvaktarens syn på sin egen arbetssituation så är texten i sig det historiska artefakt vari man kan utläsa det dialektiska mötet emellan samhällets olika delar, produktionsförhållanden, ideologi osv.28 Delar som är ömsesidigt beroende av varandra och som får sin betydelse ifrån denna ömsesidighet, om denna relation negligeras i analysen så framstår fenomenet endast som ”…ett befintligt, naket 23 Friedrich Engels, ”Från Engels till J. Bloch (utdrag)”, Marxist internet archive, 1890, Hämtad från: https://www.marxists.org/svenska/engels/brev/1890_09_21.htm 2015-12-02. 24 Jameson, s. 70. Min parentes och kursivering. 25 Ibid. s. 72. 26 Raymond Williams, ”Bas och överbyggnad i marxistisk kulturteori” i Litteratursociologi, red. Lars Furuland & Johan Svedjedal, Lund 1997 s. 314f. Williams problematiserar totalitetsbegreppet och menar att det kan komma att tömma det vulgärmarxistiska postulatet på revolutionärt innehåll. Han vänder sig till Antonio Gramsci och dennes Hegemonibegrepp för att överbrygga problemet. I denna uppsats finns ej utrymmet att behndla även detta begrepp. 27 Eagleton, s. 8. Min kursivering, i syfte att accentuera det politiska innehållet i varje marxistisk analys. 28 Jameson, s. 69. Se modellen. 7 faktum” för att använda sig av litteraturteoretikern Michail Bachtins ord.29 Detta är den avgörande skillnaden mellan det marxistiska perspektivet på vetenskap och historia och andra (borgerliga) vetenskapliga sådana, synen på samhället som ett totalt system. Den borgerliga historieskrivningen är partikulär och bunden till den enskilda förklaringsmodellen eftersom en syn på samhället som en helt igenom sammanhängande totalitet endast kan leda till den marxistiska insikten om det nödvändiga i kapitalismens undergång.30 Detta menar den ungerske marxisten och kulturkritikern George Lukács och utvecklar vidare att det är enbart ”(…)klasserna, som representerar totalitetens perspektiv som subjekt”.31 Förmedlingens dialektiska rörelse nås således genom analysen av klasstrukturen, var den än må ta sig i uttryck, och det är i detta vägen in i klassmedvetandet ligger. Klassmedvetandet Klassmedvetandet är en i klasskampen central och ständigt pågående process, en vital del i kampen men samtidigt en produkt av densamma. Redan presenterade George Lukács betonar att revolutionens potentiella seger är helt avhängigt huruvida proletariatet har tillägnat sig ett dylikt medvetande.32 Om så har skett så har arbetarklassen lyckats med att utveckla sig ifrån att vara en ”klass i sig själv” till att bli en ”klass för sig själv”.33 Vilket innebär ett kollektiv som handlar i enlighet med de objektiva intressen som dess position i samhället påbjuder, Lukács förtydligar: ”Den rationellt anpassade reaktion, som på detta sätt tillskrivs en viss typisk situation inom produktionsprocessen”.34 Det är således någonting som är till viss del fristående från och större än det enskilda medvetandet som varje individ som utgör en del av klassen är innehavare av. Klassmedvetandet är således insikten om vad den historiska position som arbetarklassen kan inta har för konsekvenser för den som klass, vad den tvingas göra i syfte att befria sig självt.35 Vladimir Lenin, som knappast behöver någon närmare presentation, komplicerar dock saken ytterligare. I ett av hans viktigaste verk, Vad bör göras?, så gör han gällande att arbetarklassen omöjligen kan utarbeta en sådan nivå av ideologisk mognad utan att samtidigt ha möjligheten att analysera klassamhället i sin totalitet. Att kunna betrakta sig själv som klass med specifika intressen således. Den spontana kunskap som en klass i sig själv kan uppbringa om samhällets beskaffenhet är således inte tillräckligt, 29 Michail Bachtin, Det dialogiska ordet, Gråbo 1988 s. 213. 30 George Lukács, Historia och Klassmedvetande, Lund 1968 s. 71 & 73. 31 Lukács, s. 103. Originalets kursivering. 32 Ibid. s. 123. 33 Karl Marx, Filosofins Elände, Stockholm 1949 s. 186ff. 34 Lukács, s. 99. Originalets kursivering. 35 Karl Marx & Friedrich Engels, The holy family or critique of critical critique, Moskva 1956 s. 53. 8 den kunskapen är till sin natur partikulär och individualistisk. Men det är samtidigt den absoluta nödvändigheten för att ett klassmedvetande skall kunna uppstå.36 Det finns således en dialektisk rörelse mellan klassens objektiva samhällsposition, klassmedvetandets uppkomst och arbetarklassens formation till en klass för sig. Detta har sin litteraturteoretiska ekvivalens i Lenins tankar om hur konstruktionen av en proletär kultur skall gå till: Not the invention of a new proletarian culture, but the development of the best models, traditions and results of the existing culture, from the point of view of the Marxist world outlook and the conditions of life and struggle of the proletariat in the period of its dictatorship.37 En arbetarnas kultur enligt leninistisk modell är byggd på ett politiserande och ett medvetandegörande av något som är redan existerande i det sociala. Detta för att främja och förstärka medvetandet om den konflikt i vilken den redan existerande kulturen oundvikligen är inblandad. Således ett medvetet beskrivande av klassmedvetandets dialektik. Konflikten är central, det är alldeles tydligt. Karl Marx skriver: ”De enskilda individerna bildar en klass bara såtillvida de för en gemensam kamp mot en annan klass”.38 För att klassmedvetandet skall uppstå krävs det en arbetarklass i direkt konflikt mot en antagonistisk dito, borgerligheten. Men samtidigt så kräver klassens uppkomst att konflikten finns. Därför är klassens spontana motstånd och självbild så viktigt. Det är fundamentet varpå en medveten (som vi såg var helt nödvändigt för att lyckas) klasskamp byggs och samtidigt den dialektiska kommunikationen mellan bas och överbyggnad. Den materiella och den kulturella produktionen av klasserna är intimt sammankopplade och simultana men aldrig självklara, den mekaniska kausaliteten saknas. Den materiella existensen av en arbetarklass innebär inte att det kulturella ditot per automatik kommer konstruera ett revolutionärt medvetande. Men den materiella existensen är en förutsättning för det, samtidigt som klassen som materiellt existerande inte kan undvika att i samma process konstruera sig själv kulturellt. Vad betyder då det här för min analys? Jag vill mena att tre analytiska kategorier eller teman har mejslats ut. Klassens position i samhället, klassmedvetandets som sådant och klassens självbild eller dess kulturella produktion av sig självt. Dessa är förvisso oskiljaktiga från varandra och från omgivande samhälle men här åtskilda av analytiskt-praktiska skäl. Innan analysen tar vid så presenteras kort Dan Andersson som författare och det samhälle i vilket han verkade samt en genomgång av den empiri som ligger till grund för analysen. 36 Vladimir Lenin, What is to be done? Burning questions of our movement, New York 1969. 37 Vladimir Lenin, ”Rough draft of a resolution on proletarian culture”, Marxist internet archive, 1920, Hämtad ifrån: https://www.marxists.org/archive/lenin/works/1920/oct/09b.htm 2015-12-11 38 Karl Marx, ”Den tyska ideologin (urval)”, Marxist internet archive, 1845-46, Hämtad ifrån: https://www.marxists.org/svenska/marx/1846/03-d036.htm 2015-12-08 9