CLOUD COMPUTING Challenges and Opportunities for Swedish Entrepreneurs Åke Edlund • ENTREPRENÖRSKAPSFORUM Entreprenörskapsforum är en oberoende stiftelse och den ledande nätverks- organisationen för att initiera och kommunicera policyrelevant forskning om entreprenörskap, innovationer och småföretag. Stiftelsens verksamhet finansieras med såväl offentliga medel som av privata forskningsstiftelser, näringslivs- och andra intresseorganisationer, företag och enskilda filantroper. Författarna svarar själva för problemformulering, val av analysmodell och slutsatser i rapporten. För mer information se www.entreprenorskapsforum.se NÄRINGSPOLITISKT FORUMS STYRGRUPP Per Adolfsson, Microsoft (ordförande) Saeid Esmaeilzadeh, Serendipity Innovations Frédéric Delmar, EM LYON och IFN Stefan Fölster, Svenskt Näringsliv Cecilia Hermansson, Swedbank Jöran Hägglund, Vattenfall Hans Peter Larsson, PwC Erik Lautmann, Radela Daniel Lind, Unionen Monica Lindstedt, Hemfrid Jonas Milton, Almega Diamanto Politis, Högskolan i Halmstad Annika Rickne, Göteborgs universitet Elisabeth Thand Ringqvist, Företagarna Annika Zika-Viktorsson, VINNOVA Tidigare utgivna rapporter från Näringspolitiskt forum #1 Vad är entreprenöriella universitet och ”best practice”? Lars Bengtsson #2 The current state of the venture capital industry Anna Söderblom #3 Hur skapas förutsättningar för tillväxt i näringslivet? Gustav Martinsson #4 Innovationskraft, regioner och kluster Örjan Sölvell och Göran Lindqvist, medverkan av Mats Williams Näringspolitiskt forum Rapport #5 © Entreprenörskapsforum, 2012 ISBN: 91-89301-44-7 Författare: Åke Edlund Grafisk produktion: Klas Håkansson, Entreprenörskapsforum Omslagsfoto: Stock.xchng Tryck: Örebro universitet, Örebro Förord Näringspolitiskt forum är Entreprenörskapsforums mötesplats med fokus på förutsättningar för det svenska näringslivets utveckling och för svensk ekonomis långsiktigt uthålliga tillväxt. Ambitionen är att föra fram policyrelevant forskning till beslutsfattare inom såväl politiken som inom privat och offentlig sektor. De rap- porter som presenteras och de rekommendationer som förs fram inom ramen för Näringspolitiskt forum ska vara förankrade i vetenskaplig forskning. Förhoppningen är att rapporterna också ska initiera och bidra till en allmän diskussion och debatt kring de frågor som analyseras. Näringspolitiskt forums femte rapport syftar till att beskriva mer i detalj vad Molnet är för något, dess möjligheter och eventuella hot. Entreprenörerna är de som sedan flera år ligger längst fram och fullt ut använder sig av och också utvecklar Molnet. I Norden – främst Sverige - finns ett antal bra exempel på unga företag som helt eller delvis baserar sina affärsmodeller på Molnet. Men de utgör fortfarande en begränsad skara och det som saknas är större svenska molnleverantörer och utveck- lingsplattformar. Idag hävdar många bedömare att vi i och med Molnet står inför ett paradigmskifte och det finns ett utrymme för politiken att bidra till en mer dynamisk och tillväxtbefrämjande svensk ”molnmiljö”. Rapporten är författad av Åke Edlund, tekn dr Kungliga Tekniska Högskolan. Författaren svarar för de slutsatser och den analys som presenteras. Ekonomiskt stöd har bl a erhållits från PwC. Stockholm i oktober 2012 Pontus Braunerhjelm VD och professor, Entreprenörskapsforum INNEHÅLL 3 Förord 7 Molnteknologins betydelse - sammanfattning 11 Executive summary 13 The Cloud – why it matters 16 Software industry characteristics and its paradigm shifts 20 Cloud Computing – definitions and implications on software industry 28 Cloud Computing as a driver for innovation 42 Evolution of existing and new markets: why cloud computing is important on the aggregate level 45 Discussion 48 Summary - Call to Action 50 References 52 List of Abbreviations 6 cloud computing – challenges and opportunities For swedish entrepreneurs Molnteknologins betydelse - sammanfattning Vad innebär det så kallade ”Molnet” för svensk ekonomi och det svenska näringslivet? Genomslaget av Internet kan vara en lämplig utgångspunkt. Idag är betydelsen av Internet för Sveriges näringsliv en självklarhet, vilket inte alls var situationen i mitten av nittiotalet då få politiker – men desto fler svenska entreprenörer – alls anade bety- delsen av denna globala informationsplattform.Snabbt genomfördes dock reformer som underlättade och stimulerade såväl spridning som användning av Internet. Idag hävdar många bedömare att vi står inför ett än större paradigmskifte – molntjänster och samhällsekonomiska spridningseffekter kopplade till Molnet. Molntjänsteekonomin bygger vidare på Internet, med den stora skillnaden att användaren nu kan få så mycket mer ut av att ha en uppkoppling mot Internet. Hur väl förberedda är vi att ta till oss den nya teknologin och vad betyder det för den långsiktiga globala konkurrenskraften hos svenskt näringsliv? Detta kan vara en lika avgörande fråga som när användandet av Internet fick fullt genomslag. Molnet har fortfarande inte har fått särskilt stor uppmärksamhet. I denna rapport beskrivs mer i detalj vad Molnet är för något, dess möjligheter och eventuella hot. Entreprenörerna är de som sedan flera år ligger längst fram och fullt ut använder sig av och också utvecklar Molnet. I Norden – främst Sverige - finns ett antal bra exempel på unga företag som helt eller delvis baserar sina affärsmodeller på Molnet. Men de utgör fortfarande en begränsad skara och det som saknas är större svenska molnleverantörer och utvecklingsplattformar. Det finns ett utrymme för politiken att bidra till en mer dynamisk och tillväxtbefrämjande svensk ”molnmiljö”. Vad är Molnet? Molnet betyder olika saker för olika användare och kan sammanfattas som ett komplett IT-baserat ekosystem som skapar ett flöde av tjänster mellan de som äger maskinerna och nätverket (leverantörerna av infrastrukturen), till de som skapar lösningar (utvecklarna av molntjänster) för slutanvändarna (av molntjänster). Att det hela benämns Molnet beror på att slutanvändaren endast behöver en uppkoppling mot Internet, som ofta grafiskt beskrivs som ett moln. Men detta har väl funnits länge, varför ett nytt namn? På samma sätt som Internet ’funnits väldigt länge’ innan mitten av nittio-talet, hände det något helt plötsligt, något som tog världen med storm: tekniken var redo, det vill säga, tillräckligt bra, tillräckligt billig och tillräckligt spridd. Samma sak denna gång, med Molnet. Amazon lanserade 2006 sitt ’elastiska moln’1, en tjänst, inte en programvara som företag behövde ladda 1. aws.amazon.com entreprenörskapsForum 7 ner och installera, än mindre köpa – där användaren med sitt kreditkort kunde ’hyra’ datorkraft per timme. Det hade gjorts försök av andra långt tidigare med liknande lösningar, men nu var tiden inne – tekniken var mogen, användarna vana att betala med kreditkort över Internet och med god uppkoppling mot detsamma. En annan viktig faktor – förutom diverse tekniska detaljer kring Amazon – var att Amazon hade, genom sin e-handelslösning, byggt enorma datorcentra. Storleken på dessa gav skalfördelar som gjorde det möjligt för Amazon att leverera denna molntjänst med lönsamhet. Detta var startskottet. Inom kort började tekniskt avan- cerade entreprenörer bygga tjänster baserade på Amazons plattform. Tjänster som Dropbox2 lanserades snabbt (eftersom Dropbox inte behövde äga egna datorcenter), globalt (eftersom tjänsten kan nås från alla med Internetuppkoppling) och med låg risk (eftersom Dropbox bara betalade för de resurser som det behövde från Amazon – det vill säga, de växte med kundunderlaget). Amazon nämns oftast i dessa sammanhang, men långt innan har det levererats ’molntjänster’, dock utan att de kallats så. Till exempel kan man se Microsofts e-posttjänst Hotmail som en sådan. Användaren loggar in på sitt konto som finns på Microsofts datorer och nätverk – allt utan att användaren behöver något mer än en webbläsare. Men, den stora skillnaden 2006 var att nu kunde utvecklarna själva bygga liknande tjänster – utan att äga datorerna som levererade tjänsterna. Idag är alla stora företag med Internetbakgrund med och konkurrerar om använ- darna. Konkurrensen är stenhård, särskilt om utvecklarna – våra entreprenörer. Men också mellan utvecklarna där konkurrensen är global, alla molntjänster kan nås från alla användare på det öppna Internet. Enligt Nelli Kroes, EU-kommissionens vice president och ansvarig för EU:s digital agenda, kan detta förväntas leda till betydande produk- tivitetseffekter, högre flexibilitet, ökad effektivitet och lägre kostnader för företagen. Hur viktigt är Molnet för svensk ekonomi? Frågan är i vilken utsträckning molnteknologin kan förväntas påverka svenskt entre- prenörskap och företagande, dess samlade samhällsekonomiska betydelse och om den föranleder förändringar i den ekonomiska politiken? Beträffande den första frågan får svaret anses vara ett obetingat ja vilket kan exem- plifieras med att t ex 80 procent av Ericssons FoU-satsningar kan kopplas till mjukvara (ca 20 miljarder kronor per år), och Molnet är just en utveckling av mjukvara. Tittar man på mer traditionella branscher framgår att inom t ex fordonsindustrins består insatsva- rorna till stor del av mjukvara. Av det totala värdet på en bil uppskattas således 25-35% kunna hänföras mjukvara. För 30 år sedan var motsvarande andel omkring en procent av det totala värdet. En ytterligare illustration är att ca 70% av innovationer inom delar av fordonsindustrin bedöms vara kopplade till utvecklingen av mjukvara. Beräkningar har också gjorts på molnteknologins effekter på sysselsättning och omsättning. Dessa är av uppenbara skäl osäkra och bör tolkas försikigt. Inte desto 2. dropbox.com 8 cloud computing – challenges and opportunities For swedish entrepreneurs mindre indikerar befintliga uppskattningar på avsevärda realekonomiska effekter. Mer generellt hävdas att Molnet redan har genererat avsevärda ekonomiska värden för såväl länder som företag, särskilt mindre och nystartade företag. Exempelvis uppskattas omsättningen av öppna molnrelaterade tjänster i USA ha uppgått till 28 miljarder US dollar 2011. Den globala omsättningen 2011 beräknas till mer än 400 miljarder dollar samtidigt som 1,5 miljoner nya jobb skapats. Blickar vi framåt blir siffrorna än mer imponerande: 2015 förväntas molnteknologin ha skapat mellan nio och 14 miljoner nya arbetstillfällen, ganska jämnt fördelat mellan stora och små före- tag, medan näringslivets intäkter från molnbaserad innovation beräknas uppgå till 1,1 triljon US dollar. Det är främst kommunikation- och IT-branscherna som förväntas bli påverkade, men också den finansiella sektorn och delar av tillverkningsindustrin. Kina och Indien svarar för ungefär hälften av de nya jobben. För Sveriges vidkommande finns också mer preciserade bedömningar: 2015 beräk- nas de molnrelaterade tjänsterna ha bidragit med 23 000 nya arbetstillfällena, vilket kan jämföras med mjukvarubranschens samlade sysselsättning 2010 på ca 75000. Att göra för svenska politiker Sverige låg tidigt långt framme när det gäller utnyttjande och implementering av Internet när det kom för ca 20 år sedan. Frågan är hur förutsättningarna ser ut idag för ett lika snabbt och framgångsrikt tillvaratagande av de möjligheter som moln- teknologin ger upphov till? Finns det något som svenska politiker kan göra för att bistå svenska entreprenörer för att stärka deras konkurrenskraft på den globala marknaden som växer fram kring Molnet? För det första kan konstateras att det redan förekommit skattemässiga problem för utvecklare av molnbaserad teknologi, där svenska entreprenörer riskerade att bli dubbelbeskattade pga oklarheter om skattesubjektens faktiska hemvist i molntek- nologin. Det problemet avhjälptes relativt snabbt men visar hur nya och oväntade situationer uppstår som är kopplade till införandet av nya teknologier. Bra entreprenörer tar sig visserligen fram oavsett omgivningen, och till en viss del kan dåliga förutsättningar ta fram det bästa ur dessa team. Men, det finns flera fronter för svenska politiker att arbeta på: • Kunskapsområdet: stöd av utbildningar som krävs för denna marknad – både tekniska som affärsmässiga. Bristen på kompetent arbetskraft är det som hindrar många entreprenörer. Idag arbetar många med globala team, men lokal kunnig personal en bristvara. • Resursstöd: som komplement till ekonomiskt stöd, ge resurstid på Molnet – både på lokala som globala moln. Detta sätt att investera är allt vanligare inom riskka- pitalbranschen, främst i USA. Till exempel3 ger allt fler acceleratorer/inkubatorer 3. www.techstars.com/cloud och www.microsoft.com/bizspark eennttrreepprreennöörrsskkaappssFFoorruumm 99