,t NORDISKA AFRIKAINSTITUTET UPPSALA Alger ALGERIET EGYPTEN KAPVERDE Prala NIGER Khar•toum EKVATORIALGUINEA Malabo SAOTOMEOGPRINCIPE...-' SaoTome\, SEYCHELLERNA VIctOria K.O.M.ORERNA MoronI . REUNION' Samt-Denis SWAZILAND ~ Mbabane V'LESOTHO Maseru Alger ALGERIET EGYPTEN KAPVERDE Praia MALI NIGER TCHAD Khar•toum GAMBIA Banjul SUDAN EKVATORIALGUINEA Malabo SAOTOMEOGPRINCIPE,-' Mogadishu SaoTome\, SEYCHELLERNA Vicloria K.O,MORERNA Moroni ., REUNION' Saint-Denis SWAZILAND ~ Mbabane SYDAFRIKA \?"LESOTHO Maseru Tore Linne Eriksen, 8ritha Mikkelsen och Mai Palmberg Nordiska afrikai Basfakta om Afrika ©NordiskaafrikainstitutetochTore Linne Eriksen, BrithaMikkelsen och Mai Palmberg, 1986. Boken utgesisamarbete med MellemfolkeligtSamvirke iKöpenhamn. Redaktion: Ellen Buch-Hansen. Lay-out,omslag, kartorochfigurer: Carsten Schi0ler. Sättning, reproochtryck: Handy-PrintAlS, Skive. ISBN91-7106-239-4 I II 4 Förord 46 Industri 88 Länderöversikt 46 Afrikasindustriutveckling 5 Vad är utveckling? 47 Industrinsroll iekonomin 102 Källhänvisningar 48 Industristrukturen 6 Något om kartor 49 Teknologi 103 Litteratur 50 Industrinsframtidsperspektiv 7 Historia 104 Förkortningar 7 Afrikas tidigahistoria 51 Afrika i världsekonomin 8 Handel överöken och hav 51 En splittradoch underutvecklad ekonomi 9 Slavhandeln 52 Minst utveckladeoch hårdastdrabbade 10 Europeiska upptäcktsfärderoch mission länder 11 Kapplöpningen om Afrika 53 Afrikas export 12 Kolonialtidens ekonomiskasystem 54 Detskevabytesförhållandet 13 En ny nationalism 55 Handelsmönstret 14 Avkolonisering och nykolonialism 56 Afrikas handelspartner 57 Västeuropaoch Afrika 15 Folk och kultur 58 Skuldfällan 15 Afrikas befolkning 59 Valutakrisen och IMF 16 Befolkningstäthetoch åldersfördelning 60 Bistånd 17 Familjen och könsrollerna 61 Nordisktbistånd till Afrika 18 Afrikas språk 62 Utländskainvesteringar 19 Språkpolitik 63 Transnationella bolag 20 Etniskagrupper 21 Religion 64 förhållanden 22 Masskultur 64 Klasseroch inkomstfördelning 65 Näringsbehov 23 66 Folkhälsan 23 Klimat och nederbörd 67 Ökad livslängd och minskad barna- 25 Jordbruketsutbredning dödlighet 26 Olikaodlingsformer 68 Läskunnighetoch utbildning 27 Husdjuroch boskapsskötsel 69 Sysselsättningoch arbetslöshet 28 Jordfördelningoch social ojämlikhet 70 Kvinnoroch arbete 29 Kvinnans roll ijordbruket 71 Migrantarbetare 30 Jordbruketsroll iekonomin 72 Städernastillväxt 31 Intensivtjordbruk 73 Flyktingar 32 Jordbruksproduktion förexport 33 Fiske 74 Politiska förhållanden 34 Skogsbruk 74 Parti ochstat 35 Torkan 75 Militärenspolitiskaroll 36 Livsmedelskris 76 Upprustningoch militarisering 37 Livsmedelsimport 77 Konflikter 38 Den dagligafödan 78 Afrika istormaktsspelet 79 Allafrikansktsamarbete 39 Råvaror och energi 80 Regionaltsamarbete 39 Mineraler 42 Olja 81 43 Afrika exporterarsina rikedomar 81 Apartheidsystemet 44 Vattenkraft 82 Ekonomi och levnadsvillkor 45 Energikällor 83 Anglo-American 84 Sydafrikas utlandsberoende 85 Sydafrika etthot motfreden 86 Förtryckoch befrielsekamp 87 Apartheid ikris Förord Syftenameddennabokärtvå. Denärutarbetad vecklingstendensernaochgördetmöjligtattgöra såattden kan användas iundervisningen igeo jämförelser. grafi, historiaochsamhällskunskapigymnasiet, Vi har genomgående använt den senast till folkhögskolorochhögskolor. Mendessutom kan gängligastatistiken. Detbördockobserverasatt dentjänasom introduktionoch uppslagsverkför insamlingavstatistikinteskerårligenochattdet alla, som är intresserade av att veta mer om Af oftadröjerlängeinnandenpubliceras.Senasttill rika. gängligastatistikgällerdärföroftasituationenför Avsiktenharvaritattgeenradkonkretaupplys ettparellerfleraårsedan. ningar om historiska, geografiska, ekonomiska Oftaharvi använtmaterialsom Världsbanken och socialaförhållanden påettöverskådligtoch har sammanställt. Världsbankens verksamhet i probleminriktat sätt. För den som vill läsa mer övrigt är ofta omstridd, men internationellt har finns en litteraturlistaislutetavboken. den gottrykteförsin insamlingoch bearbetning Detsägersigsjälvt, attenbokmedettomfång av statistik, som ofta bygger på självständig in som dennainte kan ge en uttömmandebeskriv samlingavdatapåplatsen.Andraviktigakällorär ningavvarochenavAfrikas53stater,elleravalla FN-statistiken och olika översikter (källorna deämnenmanskulleönska.Viharförsöktattväl nämnsislutetavboken). ja ut några väsentliga problemställningar för att Detfinnsspeciellaproblemmedstatistikenom med deras hjälp försökage fylligast möjliga bild Afrika. Oftagällerstatistiken endastAfrikasöder av huvudtendenserna i den afrikanska utveck om Sahara, medan Nordafrikaredovisasskiltel lingen. lersomendelavMellanöstern.Viharigörligaste Bokenärindeladiniohuvudavsnitt.Förattun månförsöktanvändastatistik,somtäckerhelaAf derlätta dess användning som uppslagsverktar rika. Dock har Sydafrika i regel inte tagits med. varjesidauppen avgränsadfrågeställning inom SyftetharvaritattgeentypiskbildavAfrika.Syd huvudavsnittets ram. Därigenom är det lätt att afrikasom ärett politiskt och ekonomiskt särfall med innehållsförteckningens hjälp snabbt hitta harbehandlatsiettegetavsnitt. Regelnförövrig de upplysningar man söker. Länderavsnitten i statistikärattmaterialetomfattarocksåSydafrika slutet av boken ger några grundläggande fakta endastdärdettauttryckligennämns. om varjeenskilt land iAfrika. Man kan naturligtvis ställa frågan om hur an Dettaären heltuppdateradochomarbetadut vändbarasiffroröverhuvudtagetärförattgeen gåva av bokenAfrika ikartorochsiffror, som ut bildavAfrika.pånästasidadiskuterarvivadstati gavs1979ochiennågotrevideradupplaga1981. stikenbelyserochintebelyser.Förlärare,somvill Hela det statistiska materialet har nu uppdate användabokenoch ävenförandrasomvillfåen rats, texten har bearbetats och vissa avsnitt har inblick i Afrika rekommenderas att denna bok tillkommit, bl aom språk, religion och kulturella kompletterasmedannatmaterial,framföralltlitte förhållanden. Länderöversikten har gjorts fylli raturläsning. gare. Flera personer har medverkat till denna boks Detärintelättattbeskrivaheladenafrikanska utformning.ToreLinneE,iksenochBrithaMikkel kontinenten med siffroroch kartor och några re sen ansvarade för den ursprungliga versionen. servationer är på sin plats. För det första är Här har Eriksen ansvarat för utkast till revide mångastatistiskauppgifterosäkra.Fördetandra ringenavavsnittenomAfrikashistoriaochsödra äroftauppgifternaförenskildaländerintejämför Afrika, Mikkelsen för avsnitten om industri, ar bara, då de ofta inte insamlats på samma sätt i betsmarknad,klassförhållanden,kvinnanssitua allaländerochdådekantäckaolikatidsperioder. tion och undertecknadför resten. Ibland har vi tvingats förbigå intressanta siffer Tadesse Asmellah och Magnus Walan har uppgifterdärförattliknandeintefinnsatttillgåför samlat en stor del av det statistiska materialet. allaafrikanskaländer. Uppläggning och text har diskuterats gemen Över huvudtagetärAfrika en statistisktdåligt samtavEllen Buch Hansenfrån Mellemfolkeligt belystkontinent. Iregelärdeuppgiftersomfinns Samvirke, Britha Mikkelsen och undertecknad. insamlade, bearbetadeochpresenteradeavlan Vid Nordiska afrikainstitutet har Karin Andree, dets egna myndigheter. Ibland kan man antaatt Kjell Havnevik, Anders Hjort, Christer Krokfors, detharvaritfrestandeattvisauppsiffrorsomför KirstenHolstPetersenochArneTostensenbidra skönar verkligheten. Det händer att olika källor gitmedsynpunkterochtextunderlag. germotstridigauppgifter.Detfinnstexolikaupp Insamlingen av material för denna utgåva av sättningarstatistik,sombelyserläskunnigheten. slutades iapril 1986. Dettaproblem harviförsökt lösagenom attjäm MaiPalmberg föraenradkällorinnanvivaltdetslutgiltigamate rialet.Därmanintekanvarasäkerpåattsifferma terialetärexakttrorviattdetiallafall belyserut- Vad är utveckling? Ett"utvecklat«landbrukardefinierassomettland 1. ElNPför ländergrupperoch kontinenter, med hög bruttonationalprodukt (BNP). Men 1980 egentligenangerBNPendastdetsamladevärdet Dollar avalltsomproducerasochsäljsiformavtjänster Totaltmiljarder Perinvånare ochvaror.Detsägeringentingomivilkenmånbe folkningenfårnågonnyttaochglädjeavdeneko Kapitalistiskaindustriländer 7672 9790 nomiskaaktiviteten. Avtabell 1fårvi därförveta PlanekonomieriÖsteuropa 1699 4477 attAfrika, utom Sydafrika, produceraroch säljer PlanekonomieriAsien 305 313 betydligt mindre än skutveckladekapitalistiska länder.Menvifårvetaganskalitetomhurfolkhar Afrika1) 335 762 det. Latinamerika 841 2282 För att utröna om människorna får det bättre harman konstrueratettmåttpålevnadsstandar Västasien 412 3122 den, "fysisk livskvalitet«, med 100 som högsta Syd-ochÖstasien 517 400 värde. Detkommermantillgenomattvägasam 1)Sydafrikaejinräknat.Sydafrikaräknastillgruppenkapitalistiskain manstatistiskauppgifterpåspädbarnsdödlighet, dustriländer. förväntadlivslängdochläskunnighet.Tabell2vi sarattettlandsomTanzaniamedenlågBNPper invånare ändå har ett högre mått på fysisk livs 2. Fysisklivskvalitetoch ElNP perinvånare, kvalitetäntexNigeriaochAlgeriet.ITanzaniahar 1982 man satsat hårt på läskunnighet och hälsokam panjer,medanAlgerietochNigeriafårhögaBNP Fysisklivskvalitet BNPperinvånare,dollar talpågrundavdenoljalandetsäljer- någotsom Sydafrika 67 2670 intenödvändigtviskommerhelabefolkningentill Tanzania 56 280 del. Ett problem med all statistik som täcker hela Libyen 53 8510 länderellerregionerärattman intesernågotav Lesolho 50 510 den ojämna fördelning som kan finnas mellan olikagrupperellerregioner, eller mellan kvinnor Algeriet 43 2350 och män. Sydafrika är ett exempel på hur ge Madagaskar 42 320 nomsnittsstatistik blir missvisande, eftersom de Mocambique 38 240 vitaochdesvartaharsåolikavillkor. Den relativt storagruppenvita som systemet hargetten rad Nigeria 38 860 privilegier och total kontroll över landets rika re Rwanda 38 260 surser gör att all landsomfattande statistik över förhållandena blirskev. Trotsattca 100000barn Benin 33 310 dörårligenavundernäringochsvältidesk»hem Etiopien 25 140 länderna« kan statistiken för Sydafrika som hel Niger 22 310 hetsebättreutändenförtexTanzania,därjäm likheten ärmycketstörre. Tchad 20 80 Det finns också anledning att minnas vid läs Senegal 19 490 ningavdennabokattdetfinnsmycketsommåste utelämnas i en framställning som denna för att BurkinaFasa 18 210 detintegårattmätaoch illustreraikartorochta Guinea 12 310 beller över en hel kontinent. Hur skall man t ex Sverige 99 14040 mäta värdet av solidariteten inom familjen och släkten i bysamhället gentemot västerländska Danmark 97 12470 städers främlingsskap och ensamhet? Närvi ta Finland 97 10870 lar om »utvecklade« länder kan det vara bra att tänkapåattstatistikensällankanutvisaomdetär fråga om en bra utveckling eller en skev so cial/ekonomisk utveckling. Något om kartor 3. Mercatorsprojektion, 1569 Afrika utgör 1/4 av jordens samlade landareal menpåenvanligvärldskartaärAfrikabaranågot störreänEuropa. Figur3visarAfrikaidenstorlek som deflestaärvanaattse kontinenten. Endast genom att använda en jordglob kan manåtergevärldsdelarnasstorlekoch placering i förhållande till varandra på ett riktigt sätt. Alla platta avbildningar medför förvrängningar. Den vanligavärldskartan- Mercator-kartan- ärfram ställdsomencylindermedsittcentrumvidekva torn. Dengerriktigakompassriktningar,vilketvar tillnyttaunderdestorasjöfararnastid.Dettainne bär emellertid att landområdena förstoras ju längrebortfrånekvatorndeligger. Dettaledertill att tredje världen blir oproportionerligt liten, medan industriländerna- Västeuropaoch Nord amerika- blåses upp. Därigenomuppstårenfelaktigvärldsbild. Nor den, som är 1,3milj km2sertexstörre utän Ind ien, fastän Indien är nästan tre gånger så stort (3,2miljkm2).Europa,somtäcker9,7miljkm2ser störreutän Latinamerikamedsina 17,8milj km2. GrönlandserutattvaradubbeltsåstortsomKina trotsattKinaisjälvaverketärfyragångerstörre. Den nya kartan - konstruerad avdentyskehi 4. Petersprojektion, 1974 storikernArnoPeters- haren matematisktriktig återgivning av jordytans storlek oavsett var på klotetettlandområdebefinnersig.Kartanharden olägenheten att avstånden, speciellt öst-väst, är något förvrängda. Men igengäld blir inte områ dena kring ekvatorn, dvs u-länderna, underdi mensionerade på samma sätt som på den van ligavärldskartan. Iden här boken använder vi den mest kända kartan, Mercatorkartan, bladärförattstörstade lenavdetmaterialvibyggerpåhardennasomut gångspunkt. Men man bör alltså hålla i minnet hur den förvränger proportionerna och därmed vidmakthålleren skevvärldsbild.