Svensk Kataraktkirurgi Årsrapport 2008 baserad på data från Nationella Kataraktregistret 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 1 1 1 1 1 2 2 2 9 9 9 9 9 0 0 0 8 8 8 9 9 0 0 0 0 4 8 2 6 0 4 8 Antalet kataraktoperationer i Sverige 1980 - 2008 Mats Lundström - Ulf Stenevi – Per Montan - Anders Behndig – Maria Kugelberg          Nationella Kataraktregistret EyeNet Sweden, Blekingesjukhuset 371 85 Karlskrona Fax: 0455 20133 e-mail: [email protected] Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 4 1. Basregistret 4 Registrets giltighet 4 Inrapportering 5 Återrapportering 5 Resultat 6 Variationer mellan kliniker 8 Variationer mellan landsting 13 Jämförelse mellan åren 1992-2007 17 2. Utfallsregistret 23 Deltagare 23 Registerdata 23 Material 25 Resultat 25 Variationer mellan kliniker 25 Jämförelse med tidigare registrering 30 3. Nyttoregistret 32 Tidigare resultat 32 Utvärdering av nyttoregistreringen 33 Revidering av Catquest/Synhälsofrågor 34 4. Endoftalmitregistret 34 Barnkataraktregistret 35 Kliniskt förbättringsarbete 36 Utvecklingsarbete 38 Skillnader mellan könen 41 Måluppfyllelse och diskussion 41 Referenser 47 Övriga publikationer 48 Bilaga: Protokoll för Nationella Kataraktregistret (utan egna bilagor). 53 2 Sammanfattning Det Nationella kataraktregistret började sin verksamhet den 1 januari 1992. Registret har sin fysiska placering på EyeNet Sweden, Blekingesjukhuset, Karlskrona. Under de 17 verksamhetsåren har drygt 50 operationskliniker årligen rapporterat in till registret, sammanlagt 95,4 % av alla kataraktoperationer utförda i Sverige. Registret består av ett basregister som registrerar demografi, väntetider och synskärpa vid tiden för operation. Sedan 1994 har tillkommit ett utfallsregister som registrerar operationsutfall gällande synskärpa, avvikelse från planerad refraktion och inducerad astigmatism. Sedan 1995 sker en registrering av patientnytta och därigenom indirekt indikationer för operation. Från och med 1998 registreras även varje fall av endoftalmit (=infektion inuti ögongloben) som uppkommit i anslutning till en kataraktoperation. Operationsvolymen ökade under åren 1992-2002 för att därefter plana ut, synen preoperativt har blivit bättre och bättre. Medelåldern steg fram till 1999 och har därefter sakta sjunkit. Könsfördelningen var konstant fram till 2000 varefter andelen kvinnor gradvis minskat. Registreringen har visat att väntetiden till operation försämrades efter de tre första åren och var som sämst under 2000. Därefter har väntetiderna minskat och framför allt efter 2006 har väntetiden blivit markant bättre än tidigare. Under hela registreringsperioden (1992-2008) har det existerat betydande skillnader i väntetider mellan olika kliniker, men skillnaden har avtagit under senare år. Operationsfrekvensen varierar mycket mellan landstingen liksom vilken synskärpa man genomsnittligt har vid tiden för operation. Även denna variation har varit oförändrat stor ända fram till de senaste tre åren då en viss utjämning ägt rum. Utfallsregistreringen har visat på goda resultat av kirurgin. De mätpunkter som använts förefaller lämpade för nationell registrering och adekvata för att kunna spegla viktiga kvalitetsaspekter på kirurgin. Nyttoregistreringen har inneburit utveckling av en ny teknik. Analys av data har gjorts i nu avslutade projekt och ytterligare projekt pågår. Nyttoregistreringen tillför ny kunskap gällande indikationer för operation. Under 2007 låg denna registrering nere då frågeformuläret reviderades för att tillförsäkra bättre psykometriska egenskaper. Det nya förbättrade frågeformuläret testades under 2008 och används fullt ut under 2009. Endoftalmitregistreringen påbörjades 1998. Andelen registrerade fall av endoftalmit av det totala antalet utförda operationer var 1998 cirka 0,1 %. Under de följande sex åren har incidensen gradvis minskat från 0,063 % till under 0,040 % vilket innebär en frekvens som är bland de lägst internationellt rapporterade. Under 2006 togs barnkataraktregistret i bruk. Det innebär att alla kataraktoperationer på barn upp till de fyller 8 år registreras i detta register. Samtliga typer av registrering pågår även under 2009. Alla landstingskommunala enheter rapporterar till registret under 2009. Flertalet privata enheter deltar. 3 Svensk Kataraktkirurgi Årsrapport 2008 baserad på data från Nationella Kataraktregistret. Mats Lundström, Ulf Stenevi, Per Montan, Anders Behndig och Maria Kugelberg (Korrespondens: Prof. M. Lundström, EyeNet Sweden, Blekingesjukhuset, 371 85 Karlskrona) Bakgrund Det Nationella Kataraktregistret startade den 1 januari 1992. De första verksamhetsåren finns beskrivna i tidigare rapporter (1-16). Föreliggande rapport beskriver resultatet av verksamhetsåret 2008, men rapporten innehåller även jämförelser mellan åren 1992 -2008. Kataraktregistret tillkom i första hand för att följa effekterna av den tidigare vårdgarantin. I registret ingick väntetider, prioritetsgrupper, data av demografisk natur gällande gråstarrsoperationer samt viss resultat- redovisning. Registreringen har under verksamhetsåren utökats till att omfatta preoperativa data (basregister), registrering av vissa operationsresultat (utfallsregister), registrering av patientens självskattade nytta av operationen (nyttoregister) samt förekomst av komplikation i form av inre ögoninfektion (endoftalmit). Kataraktoperationer på barn upp till de fyller 8 år registreras inte i vuxenregistret utan i ett särskilt barnkataraktregister. Detta register hanteras administrativt som en del av vuxenregistret. Sedan den 1 januari 1992 finns ett centralt kansli upprättat på Blekingesjukhuset i Karlskrona, dit alla data rapporteras. Inrapporteringen sker direkt via Nationella Kataraktregistrets hemsida (http://www.cataractreg.com). Inrapportering kan också ske genom textfil via e-mail varvid data i samlad form direkt överförs till databasen. Det regelverk som styr registrets verksamhet finns beskrivet i ett protokoll som bifogas denna rapport (bilaga 1). 1. Basregister Av protokollet (bilaga 1) framgår både aktuella inrapporteringsrutiner med tillhörande rapportformulär och hur data återförs till registrets deltagare med en standardrapport. Registreringen har under 2008 avsett sjukhus, operationslöpnummer, födelseår, landstingsnummer (gäller mantalsskrivningsorten), kön, synskärpa på båda ögon, datum för uppsättning på väntelista till operation, datum för operation, huruvida man tidigare opererats för grå starr (=katarakt), om det finns någon annan känd ögonsjukdom i operationsögat och i så fall om det är åldersrelaterad makuladegeneration, glaukom, diabetesretinopati eller annan, operationsteknik (= typ av operation), typ av inopererad lins, antibiotikaprofylax under operationen och huruvida det finns kommunikation mellan främre kammaren och glaskroppen. När det gäller den inopererade linsen har man även kunnat ange om linsen haft speciella egenskaper som asfärisk, gul eller multifokal. Sedan 2008 registreras även peroperativa svårigheter som föranlett speciell kirurgisk teknik. Registrets giltighet Bortfall. Under 2008 har 53 opererande enheter rapporterat in till Kataraktregistret. Det rör sig om 43 offentligt drivna verksamheter och 10 privata. För de offentligt drivna verksamheterna gäller att Halland ses som en verksamhet med två opererande enheter och att Umeå och Lycksele ses som två opererande enheter. För de privata verksamheterna gäller att Capio Medocular bedriver kirurgi på fyra 4 orter. Totalt har 72 443 operationer inrapporterats till registret. Landets samtliga opererande enheter har redovisat sin operationsvolym under 2008 till Sveriges Ögonläkarförening. Genom jämförelse mellan dessa uppgifter och vad som finns inrapporterat i kataraktregistret kan man bedöma hur stor andel av katarakt- operationerna från respektive klinik som finns i registret. Inrapporteringsfrekvensen mätt på detta sätt framgår av tabell 1. Tabell 1. Andel registrerade kataraktoperationer av totalt utförda. Inrapporterad andel Antal kliniker Därav Offentliga Privata ≥97 % 43 35 8 90-96 % 6 5 1 <90 % 4 3 1 Av tillgänglig statistik (Sveriges Ögonläkarförening) framgår att det utfördes 73 591 kataraktoperationer under 2008 fördelat på 16 061 (21,8%) i privat regi och 57 530 (78,2 %) i offentlig regi. I kataraktregistret finns 72 443 operationer registrerade (98,4% av totala antalet) fördelade på 15 920 (99%) i privat regi och 56 523 (98%) i offentlig regi. Sammanfattningsvis kan man konstatera att anslutningen till registret varit mycket god under 2008 och man kan betrakta registret som ett totalregister för den kataraktkirurgi som utfördes i Sverige under 2008. Bortfall av data kring enskild operation. Enstaka typer av data har kunnat saknas vid inrapporteringen, men för de flesta data har gällt att operationen inte accepteras för registrering om data saknats. Följaktligen har blanketter kompletterats då data saknats före inmatningen. För samtliga variabler gäller att data saknas i mindre än 1 % av operationerna. Registrets validitet. Test på validiteten av blankettuppgifter gjordes under 1998 på 552 operationer. Avvikelser förekom i 4,6 % av samtliga registrerade variabler. En del av avvikelserna betingades t.ex. av att en sjuklig förändring beskrevs i journalens löptext men återfanns inte i listan av diagnoser vid journalanteckningens slut. En del variabler var fångade vid fel tidpunkt. Storleken på dessa avvikelser var ringa. Slutsatsen av undersökningen var att Kataraktregistrets data är höggradigt pålitliga. Inmatningsprogrammet är så konstruerat att bara rimliga värden på t.ex. synskärpa (0,1-1,0) accepteras. Vid frågor av flervalstyp accepteras bara ett svar. En ny valideringsstudie pågår under 2009. Inrapportering Inrapportering av data från deltagande kliniker görs via Nationella Kataraktregistrets hemsida: http://www.cataractreg.com . Under 2008 rapporterade 45 kliniker på detta vis. Åtta kliniker rapporterade via e-mail och textfil. Se i övrigt protokollet för Nationella Kataraktregistret som finns som bilaga till denna rapport. Återrapportering Den webbaserade åtkomsten av databasen innebär att samtliga deltagande enheter kan ta ut egna rapporter vid vilken tidpunkt man önskar. Utöver detta har deltagande 5 enheter fått årsrapport och i förekommande fall rapport om nyttoregistreringen. Se i övrigt bilaga 1, Protokoll för Nationella Kataraktregistret. Resultat Data på totalt 72 443 operationer har registrerats under 2008. Antalet operationer per kalendermånad som inrapporterats framgår av figur 1. 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 1. Antal kataraktoperationer månadsvis under 2008 I nedanstående beskrivning kan variabler för enstaka operationer saknas. Kön. Operationer på kvinnor uppgick till 44 091 (61 %) och på män 28 352 (39 %). Ålder. Den genomsnittliga åldern för samtliga var 74,8 år. Medelåldern för kvinnor var 75,4 år och för män 73,8 år. Andelen som var 70 år och äldre utgjorde 73,4 %. Åldersklasser för vardera kön framgår av figur 2. Tidigare kataraktoperation. Sammanlagt 29 277 operationer (40,4%) utfördes på personer som tidigare blivit kataraktopererade på det andra ögat. Andelen varierar mycket mellan olika kliniker, från 11,5% till 47 %. Väntetider. Väntetiderna under 2008 framgår av tabell 2 och 3 nedan. Tabell 2. Antal operationer utförda efter olika lång väntetid (månader) Väntetid <1 1 2 3 4-6 7-9 10-12 13-18 >18 Antal opera- tioner: 12181 13149 13984 11676 16796 3369 729 342 217 Tabell 3. Ackumulerad frekvens av operationer som har utförts inom viss tid (månader). Väntetid 1 2 3 4 6 9 12 18 Andel (%) 35 54,3 70,4 82 93,6 98,2 99,2 99,7 6 Kvinnor Män 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 0-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90+ Figur 2. Antal kataraktoperationer 2008 fördelade på åldersklasser och kön. Inom 3 månader Inom 6 månader 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 3. Andel patienter i procent som har opererats inom 3 respektive 6 månader under 2008 månad för månad. Genomsnittligt under 2008 opererades 70,4 % av patienterna inom 3 månaders väntetid och 93,6 % inom 6 månader. En viss förändring ägde rum under året som framgår av figur 3. Den minskade operationsverksamheten under sommarperioden resulterade i ökade väntetider. Den genomsnittliga väntetiden under 2008 var 2,8 månader. Variationen mellan kliniker var från 0,2 månad till 7,7 månader! 7 Preoperativ synskärpa Mediansynskärpan på operationsögat bland samtliga patienter under 2008 var 0,4 och på icke-operationsögat 0,6. Andelen med synskärpa 0,1 eller sämre på operationsögat utgjorde 20,4 %. Andelen med synskärpa 0,8 eller bättre på icke- operationsögat var 41 %. Andelen patienter med synskärpa under 0,5 på bästa ögat var 21,6 % (öga 2 vid samtidig bilateral operation exkluderade). Operationstyp Operationstyp ändrades ganska lite under året. Andelen operationer med s.k. fako- teknik utan kombination med andra ingrepp var 99,5 %. Andelen operationer med samtidigt filtrerande (=trycksänkande) ingrepp var 0,2 %. Linsmaterial Under 2008 registrerades för 12:e året vilket material den inplanterade linsen var gjord av. Sedan 2003 registreras två olika typer av akrylmaterial – s.k. hydrofob akryl och s.k. hydrofil akryl. Andelen inplanterade linser gjorda av akrylmaterial var 97,8 %. Hydrofob akryl utgjorde 95,2 % och hydrofil akryl 2,6 %. Linser av silikon utgjorde 1,6% av samtliga linser. Siffrorna visar på en liten ökning av linser av hydrofobt akrylmaterial jämfört med föregående år och en liten minskning av silikonlinser. Andelen operationer med främre kammarlins var 0,2 % (180 operationer). Andelen operationer då ingen lins inplanterades var 0,4 % (273 operationer). För tredje året registrerades under 2008 även speciella linsegenskaper och inläggning av s.k. kapselring. Resultatet blev följande: Gul lins 40 735 / 72 443 = 56,2 % Asfärisk lins 27 860 / 72 443 = 38,5 % Multifokal lins 77 / 72 443 = 0,1% Speciell teknik på grund av peroperativa svårigheter Någon form av åtgärd (en eller flera) 7 367 10,2 % Inlagd kapselring 1 767 2,4 % Mekanisk vidgning av pupillen 3 343 4,6 % Färgning av kapseln med Vision blue 3 053 4,2 % Användning av hakar i rhexis-kanten 1 288 1,8 % Variationer mellan kliniker Tillgänglighet Ett av registrets ursprungliga syften var att följa hur klinikerna klarade vårdgarantin. Att följa tillgängligheten i form av väntetider till operation är fortfarande ett av registrets huvudsyften. I figur 4 visas spridningen mellan olika kliniker när det gäller hur stor andel av patienterna som opererats inom 3 respektive 6 månader. Av figur 4 framgår att spridningen i tillgänglighet i form av väntetider var mycket stor under 2008. Sämst tillgänglighet innebar att 35,6 % av de väntande blev opererade inom 3 månader och att den genomsnittliga väntetiden var 7,7 månader. Bäst tillgänglighet innebar att 99 % av patienterna blev opererade inom 3 månader och att den genomsnittliga väntetiden var under 1 månad. 8 Inom 3 mån Inom 4-6 mån Med.Malmö Varberg Rube Skövde Västervik Sollefteå Läkargrupp Halland Karlskrona Jönköping Europaklin Borås Globen Örebro MAS Visby NU-sjukv Östersund Nyköping Mölndal Sundsvall Växjö Landskrona Luleå Värnamo Ystad Västerås Falun Karlstad S:t Erik Med.Upps Gällivare Strandväg Eksjö Eskilstuna Ängelholm Med.Gbg Ö-vik Lycksele Skellefteå Norrköping Frölund Sophiahem Kristiansta Helsingborg Piteå Gävle Umeå Akad. Linköping Lund Kalmar Hudiksvall 0 20 40 60 80 100 Figur 4. Andel i procent av patienter som har blivit opererade inom 3 respektive 6 månader under 2008. Varje stapel utgör en klinik. Klinikerna sorterade efter hur stor andel patienter som opererats inom 3 månader (vänster blå del av stapel). Stapelns hela längd motsvarar hur stor andel patienter i procent som blivit opererade inom 6 månader. 9 Indikationer Registerdata medger jämförelse mellan klinikerna när det gäller vissa variabler som är associerade till vilka indikationer för operation som tillämpas. En sådan variabel är synskärpan på bästa ögat. En nivå på synskärpa som ofta används vid jämförelser är synskärpa 0,5 på bästa ögat, då ju denna nivå bland annat uttrycker gränsen för tillåtelse att kör bil (förutsatt att inga andra defekter finns i synsystemet). Andelen med synskärpa under 0,5 på bästa ögat före operation bör understiga 20 % för att tillgodose en rimlig tillgänglighet. Tillgänglighet avser här inte väntetid utan möjligheten för de flesta i ett område att bli opererad för katarakt innan synförmågan blivit mycket dålig. Under 2008 var andelen 21,6 % för samtliga registrerade operationer i landet. I figur 5 visas spridningen mellan klinikerna när det gäller hur stor andel i procent av de opererade patienterna som hade en synskärpa på bästa ögat på mindre än 0,5 före operationen. Alla öga 2 vid samtidig bilateral operation är exkluderade i denna sammanställning. 10