"Är det så här vi är" Om utbildning som normalitet och om produktionen av studenter Hilding, Lars-olof 2011 Link to publication Citation for published version (APA): Hilding, L. (2011). "Är det så här vi är": Om utbildning som normalitet och om produktionen av studenter. [Doktorsavhandling (monografi), Sociologi]. Department of Sociology, Lund University. Total number of authors: 1 General rights Unless other specific re-use rights are stated the following general rights apply: Copyright and moral rights for the publications made accessible in the public portal are retained by the authors and/or other copyright owners and it is a condition of accessing publications that users recognise and abide by the legal requirements associated with these rights. • Users may download and print one copy of any publication from the public portal for the purpose of private study or research. • You may not further distribute the material or use it for any profit-making activity or commercial gain • You may freely distribute the URL identifying the publication in the public portal Read more about Creative commons licenses: https://creativecommons.org/licenses/ Take down policy If you believe that this document breaches copyright please contact us providing details, and we will remove access to the work immediately and investigate your claim. LUND UNIVERSITY PO Box 117 221 00 Lund +46 46-222 00 00 ”ÄR DET SÅ HÄR VI ÄR” 1 2 ”Ä ” R DET SÅ HÄR VI ÄR Om utbildning som normalitet och om pro- duktionen av studenter Lars-Olof Hilding 3 En komplett förteckning över Sociologiska institutionens utgivning finns sist i boken, och på www.soc.lu.se/info/publ COPYRIGHT © Lars-Olof Hilding 2010 OMSLAGSBILD Andrea Hilding OMSLAG Jonas Palm TRYCK MEDIA-TRYCK, Lund University, Lund, Sweden 2011 ISBN 91-7267-326-5 ISSN 1102-4712 Innehåll FÖRORD...........................................................................................9 1 INTRODUKTION; BAKGRUND OCH GRUNDLÄGGANDE FRÅGESTÄLLNINGAR..................................................................11 1.1 Bakgrund - den inledande studiens tillkomst och resultat........................................12 1.2 Halmstadstudien - resultat i korthet.............................................................................15 1.3 Grundläggande frågeställningar och begrepp.............................................................17 1.4 Disposition.........................................................................................................................20 2 TIDIGARE FORSKNING: SYNEN PÅ SNEDREKRYTERING UNDER 1900-TALET, OCH EN DEL STATISTIK..........................22 2.1 Fyra traditionella kategorier av argument mot social snedrekrytering - och hur de betraktades på 1990-talet......................................................................................................23 2.2 1990-talet - utbildning som en normalitet....................................................................26 2.3 Den sociala snedrekryteringen i Sverige fram till idag - en översikt.......................29 2.4 Utbildningens ökande betydelse.....................................................................................38 2.5 Invandrarbakgrund.........................................................................................................39 2.6 Situationen vid Högskolan i Halmstad..........................................................................43 2.7 Sammanfattning...............................................................................................................45 3 FRÅN SNÖRMAKARE LEKHOLM TILL DAGENS KLASSRESENÄRER. EN KORT ÖVERSIKT ÖVER FRÄMST SVENSKA BESKRIVNINGAR AV KLASSRESOR........................47 5 3.1 Klassresenärer och arvtagare.........................................................................................47 3.2 Skildringar av klassresenärer och arvtagare...............................................................50 3.3 “Bilden av en klassresa” - klassresenärerna stiger in på scenen..............................52 3.4 “Ljusnande framtid” - aktör, struktur och gränsöverskridande.............................55 3.5 “Den kvinnliga klassresan”.............................................................................................57 3.6 Fin nog? - en journalistisk utblick................................................................................57 3.7 Överklassen i Sverige.......................................................................................................58 3.8 Pierre Bourdieu - arvtagares och nykomlingars olika kulturella kapital...............59 3.9 Sammanfattning...............................................................................................................60 4 ATT STUDERA KLASSRESENÄRER, ARVTAGARE, SITUATIONER, INTENTIONER OCH FÖLJDER...........................61 4.1 Val av undersökningsenhet och studieobjekt - begränsningar och möjligheter....62 4.2 Att ta tag i och begripa....................................................................................................65 4.3 En reflexiv sociologi.........................................................................................................70 5 METOD OCH MATERIAL - DET EMPIRISKA MATERIALETS TILLKOMST OCH SAMMANSÄTTNING.......................................75 5.1 Insamlingen av materialet - bakgrund och tillvägagångssätt...................................75 5.2 Vilka är de intervjuade studenterna - en kort beskrivning av gruppen..................81 6 ATT FÖLJA MED STRÖMMEN ELLER HALKA PÅ BANANSKAL - FÖRÄLDRASTÖD, HABITUS OCH UTBILDNINGSMEDVETENHET.....................................................91 6.1 Kulturellt kapital..............................................................................................................92 6.2 Föräldrastöd, uppmuntran och kulturellt kapital......................................................97 6 6.3 Habitus - disposition att välja.......................................................................................101 6.4 När habitusbegreppet inte räcker till - eller?............................................................107 6.5 Invandrarbakgrund.......................................................................................................123 6.6 Utbildning som normalitet - några avslutande reflektioner....................................126 7. DEN LOKALA HÖGSKOLAN OCH STUDIEVALET................129 7.1 Små högskolor och stora universitet - status och fält...............................................129 7.2 Högskolan i Halmstad - en överblick..........................................................................134 7.3 Att hamna eller välja - varför just Halmstad?..........................................................138 8. MÖTET MED HÖGSKOLEMILJÖN: KLASSRESENÄRER OCH ARVTAGARE - STRATEGIER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT......148 8.1 Exkludering eller integrering - Mead och Bourdieu................................................148 8.2 Mötet med högskolemiljön - mer eller mindre kontroll över situationen.............151 8.3 Att ifrågasätta eller inte ifrågasätta............................................................................154 8.4 “Att bli eller att vara?” “Att växa eller växa ifrån?” Autenticitet och transcendens..........................................................................................................................158 9. “ÖKNINGEN AV HÖGSKOLENYBÖRJARE FRÅN ARBETARHEM HAR AVSTANNAT” “HÖGSKOLESTUDIER PÅVERKAS TILL STOR DEL AV FÖRÄLDRARNAS UTBILDNINGSNIVÅ”...................................................................167 9.1 Från 1999-2009 - några reflexioner kring mångfald och likabehandling.............167 9.2 Social bakgrund och utbildningsbakgrund bland studenter 1999 och 2008 - vad har förändrats.......................................................................................................................170 9.3 Somligt har förändrats, somligt är oförändrat - hur kan detta förstås?...............173 7 10. VAR KOMMER STUDENTERNA IFRÅN? “PRODUKTIONEN AV STUDENTER” ........................................................................175 SAMMANFATTNING....................................................................183 SUMMARY....................................................................................187 REFERENSER..............................................................................192 BILAGA: INTERVJUGUIDE.........................................................198 8 Förord Uttrycket ”efter sju sorger och åtta bedrövelser” är kanske inte det mest passande att inleda förordet till sin doktorsavhandling med, men under de 10 år som arbetet pågått har jag onekligen passerat en del svårigheter. ”Per aspera ad astra” är kan- ske lämpligare. Målbilden, en färdig avhandling har alltid funnits där, men ibland har jag onekligen undrat när det skulle bli. Å andra sidan har det hunnit hända en hel del trevligt också – jag har hunnit gifta mig, och få fyra barn. Två personer har varit otroligt viktiga för avhandlingens tillkomst genom sitt stöd, och inte minst, sitt förtroende för mig. Den första är naturligtvis Ann-Mari Sellerberg – utan din kompetens och ditt en- gagemang som handledare hade detta arbete varit omöjligt. Din förmåga att se möjligheter och hitta struktur, och som sagt, ditt breda kunnande, ditt tålamod och engagemang har bidragit till att göra avhandlingsarbetet otroligt inspirerande, läro- rikt och roligt. Dessutom har jag hela tiden känt att du delat målbilden – en färdig avhandling, oavsett vad som hänt. Ditt förtroende har varit en viktig motor. Den andre är Anders Persson som har varit helt avgörande för att denna avhand- lings tillblivande. Det var du som erbjöd mig att arbeta med Mångfaldsutredningen och vad som kom att bli avhandlingens empiriska material. Dessutom, viktigast av allt, gav du mig en ovärderlig möjlighet till nystart efter min sjukskrivning, när alla andra vägar verkade blockerade. Tack! Egentligen är allt det här tack vare Rune Dahlgren. I september 1993 hade jag erbjudits tjänstledighet för studier på deltid från mitt dåvarande arbete i kriminal- vården, och hade skrivit in mig på halvfartskursen i sociologi, som gavs i Varberg. Efter någon månad med Runes undervisning var jag ”såld”. Jag bestämde mig för att ta tjänstledigt och läsa vidare på helfart. Till Högskolan i Halmstad hade Per Olof Olofsson då just kommit. Det var du som först av alla gjorde mig medveten om att forskarutbildning var en praktisk möjlig- het, och erbjöd mig att börja arbeta vid Högskolan i Halmstad. Vi hade några roli- ga år, både när sociologin ”startade” i Halmstad på 1990-talet, och när vi handled- de C-uppsatser tillsammans 2007-2008. 9