LENA GEMZÖE är forskare vid Cent rum för genusstudier, Stockholms Universitet. H on har mångårig erfa renhet av undervisning i feministisk filosofi och genusvetenskap. Mellan 1988 och 1991 var hon redaktör. för Kvinnovetenskaplig tidskrift. Hennes doktorsavhandling i social antropologi Feminine Matters. Women's Religious Practices in a Portuguese Town bygger på ett fält arbete i Portugal och handlar bland annat om modern Mariakult. FEMINISM FEMINISM Lena Gernzöe BILDA FÖRLAG Forfattare Lena Gemzöe Huvudredaktör Tomas Lappalainen Redaktör Bo Tynderfeldt Grafisk formgivning Sofia Scheutz Bilda Förlag & Ide, Box 42 053, 12613 Stockholm, Tel. 08-709 04 00 [email protected] www.bildaforlagide.se © Lena Gemzöe och Bilda Förlag Tryck ScandBook AB, Falun 2012 Första upplagan, åttonde tryckningen ISBN 978-91-574-5935-0 Innehåll Förord 7 Inledning-definitioner av feminism n Invändningar mot ordboksdefinitionen 20 Fyra matriarker: Liberalfeminism, radikalfeminism, marxism/ socialistisk feminism och socialistisk radikalfeminism 30 Liberalfeminism JI Frihet, jämlikhet och broderskap 32 In i offentligheten 35 Modern liberalfeminism 37 Könens natur 38 Samhällsmoderlighet 39 Kritiken av liberalfeminismen 42 Radikalfeminism 45 Könens natur 49 Radikalfeministiska kampfrågor 53 Kritiken av radikalfeminismen 55 Marxism/socialistisk feminism 57 Feminism och anarkism 63 Historisk materialism 64 Socialistisk radikalfeminism 67 Könens natur hos Marx och Engels 71 Den socialistiska radikalfeminismen och könens natur 73 Från patriarkat till genussystem 76 Genussystemet 79 Genusdualism 81 Arbetsdelningen mellan könen 85 Levi-Strauss om arbetsdelningen mellan könen 86 Kvinnors underordning 89 "Kvinnoutbyte" och psykoanalys 91 Kritiken av Rubin 92 Genussystem i svensk diskussion 93 sexualitet, moderskap, omsorg och kvinnors arbete 96 Prostitution, pornografi och sexuellt våld 96 Nya angrepp på heterosexualiteten som norm 99 Det moderna moderskapet 99 För och emot moderskap 101 Formande av könsidentitet 103 Omsorgsetik 106 Kvinnan som piga 109 Kvinnors underordning i arbetslivet 113 Kunskap - att vidga det mänskliga 118 Den manliga normen i vetenskapen 119 Kvinnor i filosofin 120 Att skapa feministisk kunskap 125 Kunskap är makt 128 Postmodernism, queer och feministiska män 131 Postmodernism 132 Feminism-en subjektiv ståndpunkt bland andra? 133 Kategorin "kvinna" och skillnader mellan kvinnor 136 Könens natur-postmodernt genus 137 Qyeerteori 141 Män och feminism 143 Etnicitet och kulturskillnad 148 Kultur och etnicitet 149 Den andre 151 Svart amerikansk feminism 152 Identitetspolitik och skillnadspolitik 155 Patriarkat eller kultur? 156 Feministisk utopi och vägen tilllycka 160 Reproduktion före produktion 161 Vägen tilllycka 165 Skillnad eller hierarki? 169 Lästips 173 Tack 175 Referenser q6 Noter 184 Register 189 6 Förord Det är någonting konstigt med feminismens offentliga segertåg. På pappret är det enkelt: feminismen hävdar för det första - och kan bevisa - att kvinnor är förtryckta just i egenskap av att vara kvinnor. För det andra vill den häva detta förtryck och förverk liga jämlikhet mellan kvinnor och män. Detta är förstås bara en ra av många tolkningar av feminismens innebörd, men skulle förneka att den dominerar. Det är också en gammal tanke, med sina idehistoriska rötter i 17oo- och I8oo-talen. Massivt offent ligt genomslag har den dock haft först under de senaste 30 åren. Om man nu ser till den offentliga reaktionen på denna poli rar tiska ideologi under senare decennier så man intrycket att den segrat sig fram till någon sorts kvävningsdöd. Det är det som är det konstiga. Den offentliga debatten är utan tvekan feminis ra tisk i den här meningen. Ingen (eller i alla fall ytterligt som inte tas på något större allvar) förnekar att kvinnor är förtryckta och att det är rätt att häva förtrycket och förverkliga jämlikhet. Vi har en manlig statsminister som deklarerar sig vara feminist. Och en lång rad politiska reformer - från daghemsreformen över föräldraförsäkringen till instiftandet av Jämo, kriminalise ringen av sexköp med mera - har sjösatts helt eller delvis med syftet att angripa kvinnoförtrycket. Ändå kvarstår förtrycket i massiv skala på samhällsområde ef ter samhällsområde. Från den politisk/ekonomiska sfären där kvinnor allmänt sett har mindre makt, lägre lön och sämre jobb än män, över familjesfären där småbarnsmödrar utför dubbelt så 7 mycket obetalt hemarbete som småbarnsfäder och kultursfåren där kvinnor är objektifierade och marginaliserade och till det rena våldets nivå med kvinnomisshandel och sexuellt utnyttjan de. Som kvinnomaktsutredningen uttryckte det: "Alla är överens om att jämställdhet är bra, jämställdhet ska vi ha. Ändå blir det inte så. Varför?" Frågor om kvinnoförtryckets mekanismer har uppenbarligen inga enkla svar och problemet inga enkla politiska lösningar. Dessa frågor tillhör vår kulturs och samhällsforskningens djupa re gåtor. I den här boken pekar Lena Gemzöe ut variations-och iderikedomen i den filosofiska och intellektuella tradition som borrat djupast i dessa frågor, det vill säga den feministiska tradi tionen. Hon pekar ut skillnader och likheter mellan liberalfemi nism, marxistisk feminism, radikalfeminism och vad hon väljer att beteckna som socialistisk radikalfeminism. Här friläggs djupa skiljelinjer som inte minst går i dagen i an slutning till frågor om uppdelningen av samhället i en privat och offentlig sfår. I grova drag ser liberalfeminismen lösningen på problemen genom att vi offentligen-genom lagstiftning, i poli tiken och genom att bekämpa fördorpar - skapar en arbetsmark nad och en politisk sfår där kvinnor har samma rättigheter som män. Den traditionella marxistiska lösningen går ut på att om stöpa det ekonomiska systemet och organiseringen av lönearbe tet med utgångspunkt i arbetarklassens intressen - och menar att man därigenom så att säga f'ar kvinnofrigörelsen på köpet. Radikalfeminismen och dess socialistiska variant menar att problemet går djupare än så. Dessa riktningar ser inte lösningen uteslutande i att kvinnor på jämställd fot tar plats bredvid män nen i den makt- och prestigegenomkorsade värld vi kallar den "offentliga". I stället ses vår kulturs sätt att separera och olika värdebemänga en offentlig sfår - som inbegriper politik, lagar, arbetsmarknad och makt - och en privat eller personlig sfår - som inbegriper nära relationer, omsorg, sexualitet och reproduk- 8 FEM!N!SM